Trotyl

Trotyl
Trinitrotoluen
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2,4,6-trinitrotoluen
IUPAC-namn2-metyl-1,3,5-trinitrobensen
Övriga namnTNT, Trinitrotoluol, Tritolol, Triton, Trotol, 2,4,6-Trinitrometylbensen, 2,4,6-Trinitrotoluen, T
Kemisk formelCH3C6H2(NO2)3
Molmassa227,13 g/mol
UtseendeBlekgul, fast form
CAS-nummer118-96-7
SMILESCc1(N(O)O)cc(N(O)O)cc(N(O)O)c1
Egenskaper
Densitet1,654 g/cm³
Löslighet (vatten)0,13 g/l
Smältpunkt80,35 °C
Kokpunkt295 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

4
2
4
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Trotyl eller trinitrotoluen (systematiskt namn: 2,4,6-trinitrotoluen (CH3C6H2(NO2)3), förkortning: TNT) är ett gulaktigt fast explosivämne främst använt som militärt sprängämne. Trotylapterad ammunition bemärks med bokstavsmärket T inom den svenska försvarsmakten.[1]

Föreningen framställs genom att toluen nitreras i tre steg, från vilket namnet trinitrotoluen kommer (tri-nitro-toluen = tre nitrerad toluen).

Trotyl är mycket stabilt och lagringsbeständigt. Det är okänsligt för stötar och hetta men har en låg smältpunkt. Det kan smältas och gjutas på ett säkert sätt.

Användning

Trotyl används huvudsakligen som militärt sprängämne, framför allt inom ammunitionsframställning. Eftersom smältpunkten är relativt låg kan trotyl lätt gjutas i explosiv ammunition som till exempel granater, bomber, minor och diverse.

Förutom gjutning kan trotyl även granuleras och pressas samman till block, men är då något känsligare.

Trotyl används även som ingrediens i diverse andra sprängämnen; bland annat: baratol, hexotol och octol.

Historia

Trotyl framställdes för första gången år 1863 av den tyske kemisten Julius Wilbrand. Det användes till en början som ett gult färgämne då Wilbrand inte kände till ämnets explosiva egenskaper.

År 1901 började trotyl användas som sprängämne i Tyskland och vid första världskrigets utbrott var trotyl i bruk som sprängämne hos de flesta större stater runt om i världen.[2]

På grund av sin stabilitet, okänslighet, lagringsbeständighet samt sin okänslighet för slag och öppen eld innebar trotylen ett stort steg framåt för militär ammunitionsframställning. Dess låga smältpunkt gjorde det enkelt att gjuta in trotyl i explosiv ammunition.

Framställning

TNT syntetiseras genom nitrering av toluen med svavel- och salpetersyra i tre steg med olika syrakoncentration och temperatur.

Explosiv reaktion

Vid detonation reagerar trotyl enligt nedan:

2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2O + 7 CO + 7 C
2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2 + 12 CO + 2 C

Energiinnehåll

Trotyl innehåller kemisk energi som frigörs då ämnet detonerar. 1 kg trotyl motsvarar 4,184 MJ (megajoule).

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista. 1979 års upplaga. sid. 78. Läst 1 oktober 2021 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Trotyl)

Media som används på denna webbplats

NFPA 704.svg
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.
TNT-from-xtal-1982-3D-vdW.png

Space-filling model of the TNT (trinitrotoluene) molecule, C7H5N3O9, as found in the crystal structure.

X-ray crystallographic data from J. Phys. Chem. (1982) 86, 459-462.

Model constructed in CrystalMaker 8.1.

Image generated in Accelrys DS Visualizer.
Trinitrotoluene acsv.svg
Chemical structure of 2,4,6-trinitrotoluene.
Hazard E.svg
The hazard symbol for explosive substances according to directive 67/548/EWG by the European Chemicals Bureau.