Trosrörelsen i Sverige
Trosrörelsen (efter engelska Word of Faith, ibland Faith Movement) är ett svenskt kristet samfund och en del av den karismatiska rörelsen, med ursprung i USA.
Trosrörelsen i Sverige består av ett 30-tal församlingar utspridda över landet från norr till söder, med totalt cirka 7-8 000 medlemmar. Den största och mest kända församlingen är Livets Ord i Uppsala. År 2006 antogs den som observatör i Uppsala Kristna Råd.[1] År 2017 blev Trosrörelsen observatör i Sveriges kristna råd[2]
Teologi
Vad gäller teologi är Trosrörelsen en mångfacetterad rörelse. Trosrörelsen betonar den Helige Andes aktivitet i nutiden och kombinerar detta med en evangelikal bibelsyn, en baptistisk dopsyn och ett bejakande av apostoliskt ledarskap. Då rörelsen i många år inte var organiserad som ett samfund finns inga centralt antagna lärosatser. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism, vilket gör varje församling självständig i lärofrågor. Trosrörelsen bibelsyn kan karaktäriseras som traditionell i bemärkelsen att man ser bibeln som Guds Ord och den enda giltiga auktoriteten för kristen tro. I likhet med flertalet andra karismatiska kyrkor ställer Trosrörelsen sig bakom innehållet i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna. Den svenska trosrörelsen är starkt USA-influerad. Den tidiga svenska rörelsen predikade Framgångsteologi (som Livets Ords Förlag gav ut en bok om 1986[3]) och JDS-lära, så som dessa läror tydligt formulerats av rörelsens ledande amerikanska företrädare, bland andra Kenneth Hagin och Kenneth Copeland. I Sverige har dock dessa läror på senare tid avsevärt tonats ner. Trots uppmaningar från andra frikyrkorörelser och pastorer anses dock den i särklass mest tongivande predikanten inom rörelsen, Ulf Ekman, inte helt ha tagit avstånd från dessa läror utan har framfört modifierade varianter av dem bland annat i boken Doktriner - den kristna trons grundvalar (1995). I en intervju från 2008 hävdar han att han tydligt har korrigerat sin syn på JDS-läran.[4] Kristen sionism är vanligt förekommande inom trosrörelsen.
Gudstjänsterna präglas av modern lovsång, ofta med proklamerande texter, och tungotal pågår ofta högt under församlingsbönen.
Samfundsidentitet
Den svenska trosrörelsen influerar vissa medlemmar i flertalet andra kristna samfund som regelbundet besöker trosrörelsens konferenser. Bland andra samfund står trosrörelsen, vad gäller uttryck och kultur, närmast pingströrelsen och EFK. Vissa församlingar inom dessa samfund har tagit intryck av trosrörelsen, och många medlemmar i olika frikyrkosamfund har tagit del av trosrörelsens bibelskolor, konferenser, tidskrifter och TV-program, medan andra under främst 1980- och 1990-talen tog avstånd från rörelsen. Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970-talet, för att senare inkorporera framgångsteologin. Men på senare år har man börjat leta sig tillbaka till rötterna och den historiska kyrkan allt mer, det vill säga att hämta inspiration från klosterliv. Den mest tongivande inom rörelsen, Ulf Ekman, har betonat detta starkt de senaste åren, och tillsammans med sin fru lämnade han Livets ord i mars 2014 för att upptas i katolska kyrkan.[5]
Organisation
Rörelsens organisation avviker från andra kyrkor. Flera av församlingarna i Sverige är organiserade som stiftelser istället för föreningar eller trossamfund. Till skillnad från en förening eller ett trossamfund har inte en stiftelse medlemmar i ordets juridiska mening. En stiftelse styrs istället av en styrelse eller förvaltare i enlighet med de riktlinjer som anges i det förordnande som upprättades när stiftelsen bildades, vilket är en direkt följd av teologin om apostoliskt ledarskap. Det sammanhållande organet i Sverige är den ideella föreningen Trosrörelsens predikantorganisation i Norden, (TRPO). Föreningen har sitt säte i Uppsala och bildades 1994.[6] Ordförande i föreningen var sedan starten Ulf Ekman. Pastorer kan bli medlemmar. Det är denna förening som sedan 1995 har hand om rörelsens vigselrätt. Trosrörelsen erhåller inte statsbidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund.[7]
Kritik
När det gäller helande anser man inte bara att man kan be till Gud för att denne ska bota en sjukdom, utan också att man kan tilltala sjukdomen i Jesu namn och befalla den att lämna den sjuke, och kan ta ut i tro att den sjuke blivit frisk. Trosrörelsen har tidigare anklagats för en obarmhärtig syn på sjuka.[8]
Hjälporganisationen för människor som drabbats av sekter, FRI (Föreningen Rädda Individen), menar att trosrörelsen är en sekt.[9]
Den svenska trosrörelsen har även kritiserats för proselytism då man till en början hade sin främsta tillväxt genom att personer som redan var medlemmar i andra samfund, såsom Örebromissionen (numera en del av Evangeliska Frikyrkan), pingströrelsen och på vissa orter Evangeliska fosterlandsstiftelsen, övergick till trosrörelsen, ofta som en konsekvens av att de deltagit i bibelskola hos Livets Ord. Sedan dess har dock förhållandena normaliserats och flödet av medlemmar mellan samfunden är jämförbart med förhållandena i övriga frikyrkosverige.
Enligt författaren i [10]A Different Gospel är trosrörelsens verkliga upphovsman inte Kenneth Hagin utan E W Kenyon. Kenyon ansågs inte vara vare sig andedöpt eller pingstvän utan hämtade läromässigt sina idéer från flera olika, icke klassiskt kristna sammanhang, såsom till exempel Kristen Vetenskap, New Thought, och metafysiska kulter. Han säger också att författarna Hunt och McMahon i sin bok The seduction of Christianity refererar till trosrörelsen som en väckelse i New Thought. Kenyon har inte några läromässiga drag från varken Wesley eller pingströrelsen som anses vara ursprunget till den karismatiska rörelsens uppkomst. Exempelvis är läran om gudomligt helande, enligt författaren, hämtad från grupper såsom Kristen Vetenskap, New Thought, Unity School of Christianity och Science of the mind. Kenyon skrev sina böcker med stoff från dessa religiösa grupper och Hagin använde Kenyons läror i sina egna böcker. Författaren visar i sin bok hur Hagin kopierat stora sjok ur Kenyons böcker i princip ordagrant. Livets Ord använde Kenyons och Hagins böcker som litteratur på sin bibelskola 1983 och under en tid innan Ulf Ekman hunnit skriva flera av sina egna böcker. McConnell gör i sin bok en biblisk analys bland annat av uppenbarelsekunskapen, läran om helande och läran om framgång och ytterligare läror som trosrörelsen undervisar om. I författarens sammanfattning säger han att vissa saker som praktiseras inom rörelsen kan anses som skadligt för de som utövar det. Han nämner fyra specifika saker, positiva bekännelser, förnekelse av förnimmelser från sinnen och verklighet, till exempel sjukdomssymtom, indirekt förkastelse av medicinsk kunskap (om du har vuxit dig tillräckligt stark i din tro så behöver du inte läkare och vård), framgångsundervisningen.
Församlingar
Trosrörelsen i Sverige hade i november 2014 omkring 30 församlingar, representerade genom pastorer i Trosrörelsens predikantorganisation (TRPO).[11] Följande är exempel på medlemsförsamlingar:[12]
- Agape Församling, Solna
- Bollnäs Bibelcenter
- Borås Kristna Center
- Brokyrkan, Sundsvall
- Församlingen Agape, Norrköping
- Församlingen Fristaden, Uddevalla
- Församlingen Liv i överflöd, Lidköping
- Församlingen Livets Bröd, Piteå
- Församlingen Sion i Flen
- Korsets Kraft, Bromölla
- Korskyrkan Alingsås
- Kungsör Kristna Center
- Livets Ord, Uppsala
- Livets Ord, Göteborg
- Livets Ord, Jönköping
- Malmö International Church
- Norrortskyrkan, Vallentuna
- Storsjökyrkan, Östersund
- Vallbykyrkan, Västerås
- Vetlanda Bibelcenter
- Victory Bibelcenter, Linköping
Viktigare företrädare
Referenser
- ^ Livets ord målar om fasaden Dagens Nyheter, 15 maj 2006
- ^ Sveriges kristna råd, 30 maj 2017
- ^ Krister Holmström, Biblisk Framgångsteologi, Livets Ords Förlag 1986
- ^ Citerat ur Carl-Henric Jaktlunds intervju med Ulf Ekman 2008: ”Frågorna kring JDS-läran och Ulf Ekmans syn på den blev hängande i luften och hänger för somliga kvar där än. Lite frustrerande och märkligt tycker han själv, som menar att han gång på gång tydliggjort sin åsikt i böcker, artiklar och nu senaste på den nystartade bloggen. [Ulf Ekman:] ’Och egentligen är det så att jag grundläggande står där jag alltid stått. Jag tror att jag bara vid ett tillfälle i början snuddade vid detta, därefter har jag korrigerat åtskilliga gånger och slagit fast att jag är fullständigt övertygad om att försoningen fullbordades och åstadkoms på korset. Jesus gick ner i dödsriket i härlighets- och inte förnedringsgestalt. Sen vet vi inte allt som hände i andevärlden kring korset, bör inte spekulera kring det. Det viktiga är att korset är nog, det behövs ingen annan död.’” Carl-Henric Jaktlund (27 maj 2008). ”Dokument Livets Ord Del 2 – Teologin”. Dagen. Arkiverad från originalet den 31 maj 2012. https://www.webcitation.org/6855fmGl5?url=http://www.dagen.se/nyheter/dokument-livets-ord-del-2-teologin_1/. Läst 27 maj 2012.
- ^ SvD 9 mars 2014: Ulf Ekman lämnar Livets ord, läst 11 september 2016
- ^ Trosrörelsens predikantorganisation i norden
- ^ ”Trossamfundens sociala insatser; en preliminär undersökning (Ds 2015:3)”. Socialdepartementet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822141639/https://www.myndighetensst.se/download/18.1d705d99157404e47e4b4727/1474664449521/ds-20153-trossamfundens-sociala-insatser.pdf.
- ^ Citerat ur Carl-Henric Jaktlunds intervju med Ulf Ekman 2008: ”Redan från början av Livets ords verksamhet kom kritik för att de hade en teologi för de starka, att man såg ner på svaga, sjuka och handikappade och menade att det var deras synd eller brist på tro som var orsaken till deras situation. I intervjuer har han, genom alla år, sagt att det inte är eller någonsin varit så. Att det finns de som uppfattat det så vet han, men han har aldrig tänkt eller menat så. [Ulf Ekman:] ’Det vi har sagt och som ofta missförståtts är att sjukdom kom in via syndafallet. Men det gjorde mord och äktenskapsbrott också, men det betyder ju inte att du är mördare och äktenskapsbrytare för att det finns i världen på grund av syndafallet. Vi kopplar inte sjukdom till synd, det är egentligen mer luthersk och ibland katolsk teologi som gjort det. Jag tror att allt det här kommer från ›men om Gud vill och du inte blir frisk, är det inte ditt eget fel då?› En logisk tanke, men jag tror att det är fel.’” Carl-Henric Jaktlund (27 maj 2008). ”Dokument Livets Ord Del 2 – Teologin”. Dagen. Arkiverad från originalet den 31 maj 2012. https://www.webcitation.org/6855fmGl5?url=http://www.dagen.se/nyheter/dokument-livets-ord-del-2-teologin_1/. Läst 27 maj 2012.
- ^ FRI - Om olika rörelser: Trosrörelsen med Livets Ord Arkiverad 1 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ McConnell, Dan (1988). A Different Gospel, a historical and biblical analysis of the modern faith movement.. Hendrickson Publishers, Inc. sid. 3-26. ISBN 0-913573-78-7. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctt5hjh4m.26. Läst 18 mars 2020
- ^ Nystart för Trosrörelsen under båtfärd, tidningen Dagen november 2014
- ^ Kyrksajten: Kyrkor & Församlingar Trosrörelsen Arkiverad 27 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., Läst 2015-11-26
Media som används på denna webbplats
Camera icon