Tromsöloka
| Tromsöloka | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Lokor Heracleum |
| Art | Tromsöloka Heracleum persicum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Heracleum persicum | |
| Auktor | Desf. ex Fisch., C.A.Mey. & Avé-Lall. |
| Synonymer | |
| |
Tromsöloka (Heracleum persicum)[1] är en flockblommig växtart som beskrevs av René Louiche Desfontaines, Fisch., C.A.Mey. och Avé-lall. Tromsölokan ingår i släktet lokor, och familjen flockblommiga växter.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1] Däremot finns hybriden Tromsöloka x Sibirisk björnloka som närmaste underliggande taxon[3]
Arten listas som invasiv inom EU (Naturvårdsverket 2016). Detta innebär att det är förbjudet att byta, odla, transportera, använda samt hålla tromsöloka sedan den 3 augusti 2016, när förteckningen trädde i kraft. Sedan den 3 augusti 2017 är det förbjudet att även sälja arter på listan.[2]
Tromsölokan har fått sitt svenska namn från det norska tromsøpalme, på svenska ordagrant tromsöpalm. Den introducerades som trädgårdsväxt från frö till Alta i Nordnorge 1838. På 1860-talet kom den till Tromsø, där den har bildat täta bestånd vid tidigare sommarstugebebyggelse. Den tar död på annan växtlighet och är mycket svår att bli av med. Liksom jättelokan (Heracleum mantegazzianum) innehåller den en giftig saft, som i kombination med solljus kan ge brännskadeliknande hudsår.
Tromsölokans historik som kulturväxt och svårigheter med referensmaterial gör att dess genetiska ursprung är osäkert. I norsk botanisk litteratur har den därför fått ett eget namn, Heracleum tromsoensis. Mossberg och Stenbergs nordiska flora (1992) skilde den inte från den snarlika jättelokan men markerade att deras beskrivning avsåg flera ännu ej utredda arter.[4]
Bildgalleri
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (31 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9466543. Läst 26 maj 2014.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverket 2016”. Invasiva främmande arter. Arkiverad från originalet den 27 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160727105551/http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Ovriga-vagledningar/Invasiva-frammande-arter/. Läst 25 juli 2016.
- ^ ”SLU Svensk taxonomisk databas”. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/222850?changeRoot=True. Läst 2 augusti 2014.
- ^ Bo Mossberg och Lennart Stenberg: Den nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1992, sida 328.
Källor
- Dilli Prasad Rijal: Heracleum in northern Europe: Introduction history and impact on native plant diversity. Doktorgradsavhandling, UiT – Norges arktiske universitet, Tromsø 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Heracleum persicum.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Media som används på denna webbplats
(c) Badagnani på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Ground golpar (Heracleum persicum) seeds, with their packaging. Photo taken in Kent, Ohio.
Författare/Upphovsman: Petr K, Licens: CC BY-SA 2.5
Map of Expansion_of_hogweed Heracleum persicum in Europe. Created by [1]. Language-independent. SVG format.