För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1801[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även omfattade Trollhättans socken och del av den tidigare Vassända-Naglums socken.
Stadsvapen
Blasonering: I rött fält en balkvis gående silverström belagd med två svarta sparrar, däröver en chef av silver med en röd, antik blixt.
Trollhättans stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 74,64 km², varav 68,66 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Trollhättans stad fanns tätortenTrollhättan, som hade 30 610 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,0 procent.[6]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Trollhättans stad 1920–1970[7][8][9]
År
Folkmängd
1920
14 763
1930
15 014
1935
15 023
1940
17 507
1945
21 596
1950
24 142
1955
28 446
1960
31 901
1965
35 540
1970
40 900
Anm: 1945 inkorporerades del av Vassända-Naglums landskommun och 1967 inkorporerades Södra Väne landskommun. För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Trollhättans stad omfattade när den ombildades till Trollhättans kommun 1 januari 1971.
Trollhattans Vattentorn.jpg Trollhättans vattentorn. Arkitekt Erik Josephson. I förgrunden gamla stadshuset byggt 1916. Arkitekter var Yngve Rasmussen, Göteborg, och Carl M. Bengtson från Steneby i Dalsland.
