Trollhättans kommun
| Trollhättans kommun Trollhättans stad Kommun | |
 gamla stadshuset | |
 (c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0 Trollhättans kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
| Centralort | Trollhättan |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 58 977 ()[1] |
| Areal | 427,71 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 409,63 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 18,08 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 143,98 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°17′00″N 12°17′00″Ö / 58.283333333333°N 12.283333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Vänersborgs domkrets (–) Trollhättans domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1546[3] |
| Anställda | 5 425 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1488 (–) 1581 (–) |
| Postnummer | 46100–46198[5] |
| GeoNames | 2667302 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Trollhättans kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Kommunen använder namnet Trollhättans stad. Centralort är Trollhättan.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Fors, Gärdhem, Lagmansered, Norra Björke, Rommele, Stora Mellby (mindre del), Trollhättan, Upphärad, Vassända-Naglum (del av) och Väne-Åsaka. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Trollhättans municipalsamhälle inrättades i Gärdhems landskommun 5 juni 1896 och upplöstes 1916 när Trollhättans stad bildades av municipalsamhällets område, Trollhättans landskommun och mindre områden ur andra kringliggande landskommuner. 1920 införlivades i stadskommunen områden ur Västra Tunhems landskommun och 1945 södra delen av den då upplösta Vassända-Naglums landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bjärke (av de tidigare kommunerna Erska, Magra, Lagmansered, Långared och Stora Mellby), Flundre (av Fors, Rommele, Upphärad och Åsbräcka) samt Södra Väne (av Gärdhem, Norra Björke och Väne-Åsaka) medan Trollhättans stad kvarstod oförändrad.
1967 införlivades Södra Väne landskommun i Trollhättans stad. Trollhättans kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Trollhättans stad och delar ur Flundre landskommun (Rommele, Fors och Upphärads församlingar). 1974 införlivades en del ur Bjärke kommun (Lagmansereds församling och mindre del av Stora Mellby församling).[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Trollhättans domsaga och kommunen ingår sedan 2004 i Vänersborgs domkrets.[7]
Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska. [8]
Geografi
Trollhättans kommun är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Västergötland. Göta älv delar kommunens nordvästra del. Kommunen gränsar i öster till Grästorps kommun och Essunga kommun i före detta Skaraborgs län, i öster till Alingsås kommun, i söder till Ale kommun, i väster till Lilla Edets kommun samt i norr till Vänersborgs kommun, alla fyra i före detta Älvsborgs län.
Topografi och hydrografi
Berggrundsytan i området är en låglänt urbergsslätt, där sprickor och förkastningar har skapat lerfyllda dalstråk mellan skogklädda bergkullar. Göta älv följer en tydlig sprickdal och, likt många andra vattendrag i kommunen, har älvfåran eroderats i leran, vilket lett till omfattande skred och raviner. I den norra delen av kommunen dominerar odlingsbygd med en lerslätt som avslutas av Hunnebergs branta klippor. Skogsområden återfinns främst i öster, som Kuleskog, samt mellan Vanderydvattnet och Gravlången i söder.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar:
- Bjärke församling (ligger även i Alingsås kommun)
- Fors-Rommele församling
- Gärdhems församling
- Götalundens församling
- Lextorps församling
- Trollhättans församling
- Upphärads församling
- Åsaka-Björke församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Trollhättans kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Trollhättan (del av) | 48 573 |
| 2 | Sjuntorp | 2 213 |
| 3 | Upphärad | 572 |
| 4 | Velanda | 592 |
| 5 | Väne-Åsaka | 327 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Trollhättans var delad på två kommuner: Trollhättans kommun (46 400 personer) och Vänersborgs kommun (57 personer).
Styre och politik
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Trollhättans kommun har fram till 2022 alltid styrts av Socialdemokraterna, oftast i egen majoritet. 2022 förlorade partiet makten för första gången, och blev ersatt av ett styre bestående av M, KD och C i minoritet.
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[11] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Angelica Lundgren Bielinski |
| Förste vice ordförande | S | Tony Georgiou |
| Andre vice ordförande | KD | Bedros Cicek |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 27 | 9 | 9 | 4 |
| 51 | 87,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 26 | 11 | 6 | 5 |
| 51 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 32 | 12 | 8 | 6 |
| 61 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 31 | 9 | 8 | 8 |
| 61 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 34 | 7 | 5 | 11 |
| 61 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 31 | 2 | 6 | 8 | 10 |
| 61 | 87,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 31 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 61 | 83,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 26 | 3 | 3 | 6 | 6 | 2 | 11 |
| 61 | 84,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 6 | 32 | 5 | 4 | 4 | 1 | 9 |
| 61 | 84,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 8 | 27 | 4 | 2 | 3 | 3 | 4 | 10 |
| 61 | 78,91 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 6 | 30 | 3 | 2 | 4 | 5 | 4 | 7 |
| 61 | 77,45 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 33 | 3 | 1 | 4 | 4 | 4 | 9 |
| 61 | 79,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 31 | 4 | 3 | 2 | 5 | 2 | 11 |
| 61 | 81,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 27 | 4 | 6 | 3 | 4 | 2 | 11 |
| 61 | 83,02 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 24 | 3 | 8 | 4 | 3 | 2 | 13 |
| 61 | 84,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 5 | 22 | 10 | 4 | 2 | 18 |
| 61 | 80,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Peter Eriksson (moderat) (M) är sedan 2022 kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande. Sofia Andersson Dharsani (S) är sedan 2024 oppositionsråd och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Sofia Lindholm (C) är kommunalråd och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande. [12]
- Utskottet för Agenda 2030
- Trygghetsutskottet
- Näringslivsutskottet
- Ekonomiutskottet
- Personalutskottet
- Samordningsutskottet
Under kommunstyrelsen finns en förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning.[13]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2022–2026.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Omsorgsnämnden | M | Cecilia Gustafsson | S | Nina Ljungqvist |
| Kultur- och fritidsnämnden | KD | Bedros Cicek | S | Peter Johnsson |
| Omsorgsnämnden | M | Nettan Larsson | S | Mussa Selim |
| Samhällsbyggnadsnämnden | M | Jennie Bergius Eriksson | S | Mikael Sundström |
| Utbildningsnämnden | M | Marie-Louise Coon | S | Jennie Olsson Öhrn |
| Överförmyndarnämnden | M | Johannes Tjus | S | Eva Wallin |
| Valnämnden | M | Rolf Elamsson | S | Helen Larsson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tidigare var kommunen känd som en stark industriell kommun, särskilt inom fordonsindustrin. Även om nedläggningar inom denna sektor har minskat tillverkningsindustrins betydelse, finns fortfarande betydande industrier i området. National Electric Vehicle Sweden AB, GKN Aerospace Sweden AB, Parker Hannifin AB, EDS Sweden AB och Vattenfall AB är några av de stora industriföretagen, alla belägna i centralorten. Utöver dessa är Norra Älvsborgs länssjukhus och kommunen självt betydande arbetsplatser i området.[9]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av Göta älv med farleden Trollhätte kanal. Vägarna E45, riksväg 42, riksväg 44 och riksväg 47 går igenom kommunen. Norge/Vänerbanan (f.d. Bergslagsbanan) trafikeras av SJ:s, Vy:s och Tågabs fjärrtåg mellan Göteborg och Oslo respektive Karlstad samt regiontågen Västtågen med stopp i Trollhättan.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 58 977 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 41:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun 1970–2020[14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 48 626 | |||
| 1975 | 50 225 | |||
| 1980 | 49 600 | |||
| 1985 | 49 173 | |||
| 1990 | 51 047 | |||
| 1995 | 52 482 | |||
| 2000 | 52 891 | |||
| 2005 | 53 302 | |||
| 2010 | 55 248 | |||
| 2015 | 57 092 | |||
| 2020 | 59 249 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2019 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 17 619, eller 29,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 59 058 den 31 december 2019).[15]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Trollhättans kommun 59 058 personer. Av dessa var 12 854 personer (21,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]
| Födelseland[16] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 46 204 |
| 2 | Asien: Alla länder | 5 028 |
| 3 | Europa utom EU28 och Norden | 2 518 |
| 4 | Afrika: Alla länder | 1 813 |
| 5 |  Syrien | 1 521 |
| 6 |  Somalia | 1 306 |
| 7 |  Europeiska unionen: Alla länder utom Norden | 1 291 |
| 8 |  Finland | 1 095 |
| 9 |  Irak | 947 |
| 10 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 819 |
| 11 |  Bosnien och Hercegovina | 561 |
| 12 |  Norge | 372 |
| 13 | Sydamerika | 299 |
| 14 |  Afghanistan | 298 |
| 15 |  Polen | 252 |
| 16 |  Turkiet | 218 |
| 17 |  Danmark | 197 |
| 17 |  Tyskland | 197 |
| 17 |  Iran | 197 |
| 18 |  Thailand | 190 |
| 19 | Nordamerika | 175 |
| 20 |  Eritrea | 59 |
| 21 |  Island | 31 |
| 22 | Oceanien | 19 |
| 23 |  Sovjetunionen | 11 |
| 24 | Okänt födelseland | 5 |
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en balkvis gående silverström belagd med två svarta sparrar, däröver en chef av silver med en röd, antik blixt.
Kungl. Maj:t fastställde vapnet 1918 för den nyblivna staden Trollhättan med syftning på älven, slussarna och kraftverket. Det registrerades 1974 för kommunen i PRV.
Se även
- Lista över insjöar i Trollhättans kommun
- Naturreservat i Trollhättans kommun
- Lista över fornlämningar i Trollhättans kommun
- Personer med anknytning till Trollhättans kommun
- Trollhättan Stadshus AB
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Trollhättans tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b] ”Trollhättan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/trollh%C3%A4ttan. Läst 7 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Trollhättans kommun. https://www.trollhattan.se/startsida/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd - Trollhättans stad”. www.trollhattan.se. https://www.trollhattan.se/startsida/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsens förvaltning - Trollhättans stad”. www.trollhattan.se. https://www.trollhattan.se/startsida/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/kommunstyrelsens-forvaltning/. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2019
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2019 (Excel-fil)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Trollhättans kommun.- Officiell webbplats för Trollhättans kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Trollhättans kommun
World file:
55.76033494119347722
0
0
-55.76033494119347722
1348783.66283626109361649
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Trollhättan Municipality in Västra Götaland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Trollhättans vattentorn. Arkitekt Erik Josephson. I förgrunden gamla stadshuset byggt 1916. Arkitekter var Yngve Rasmussen, Göteborg, och Carl M. Bengtson från Steneby i Dalsland.