Trishagion

Trishagion (grekiska ’trefalt helig’) är en liturgisk hymn på grekiska, känd sedan 400-talet.^[1] Den användes i bysantinska och gallikanska gudstjänster, och förekommer frekvent i den ortodoxa huvudgudstjänsten.

I västlig kristendom ingår trishagion bland annat i långfredagens improperier i Romersk-katolska kyrkans liturgi.^[1] I Svenska kyrkan ingår den både i långfredagsgudstjänsten och som en möjlig variant i kyrkans liturgi för mässa och gudstjänst.^[2]

Bönens form

Klassiska språk

Inom östlig kristendom ber man Trishagion på grekiska:

Ἅγιος ὁ Θεός, Ἅγιος ἰσχυρός, Ἅγιος ἀθάνατος, ἐλέησον ἡμᾶς. Hágios ho Theós, Hágios iskhūrós, Hágios āthánatos, eléēson hēmâs.

I västlig kristendom har en översättning till latin använts:

Sanctus Deus, Sanctus Fortis, Sanctus Immortalis, miserere nobis.

Moderna språk

Översatt till svenska lyder Trishagionbönen:

Helige Gud, helige starke, helige odödlige, förbarma Dig över oss.

I Svenska kyrkans kyrkohandbok har detta utvecklats för att fungera liturgiskt. Trishagion återges där som ett Kristusrop, som besvaras med kyrie. Det används i högmässans eller gudstjänstens samlings- eller inledningsmoment:^[2]

Präst/Ledare:

Helige Herre Gud,

helige starke Gud,

helige barmhärtige Frälsare,

Du evige Gud,

Förbarma Dig över oss.

Församlingen:

Herre, förbarma dig över oss.

Kristus, förbarma dig över oss.

Herre, förbarma dig över oss.

Referenser