Trier

	Trier
	Kreisfri stad
	Hauptmarkt i centrum av Trier.
Flagga
Land	Tyskland
Förbundsland	Rheinland-Pfalz
Höjdläge	125 m ö.h.
Koordinater	49°45′N 6°38′Ö / 49.750°N 6.633°Ö
Yta	117,07 km² (2016)
Folkmängd	112 195 (2022-12-31)
Befolkningstäthet	958 inv./km²
Borgmästare	Wolfram Leibe (2015–) (SPD)
Postnummer	54290, 54292, 54293
Riktnummer	651
Registreringsskylt	TR
Kommunkod	07 2 11 000
Geonames	3247911; 2821164
OSM-karta	172679
	Läget för Trier i Tyskland Läget för Trier i Tyskland
	(c) TUBS , CC BY-SA 3.0Läget för Trier i Rheinland-Pfalz Läget för Trier i Rheinland-Pfalz
	Webbplats: Trier

För andra betydelser, se Trier (olika betydelser).

Trier (franska: Trèves) är en kreisfri stad i det tyska förbundslandet Rheinland-Pfalz med omkring 100 000 invånare (2004). Den ligger i Moseldalen nära gränsen till Luxemburg. Staden, som är en av Tysklands äldsta,^[3] grundades av den romerske kejsaren Augustus år 16 f.Kr. som regionhuvudstad.

Historia

Den romerska staden Colonia Augusta treverorum anlades sannolikt av kejsar Augustus och vann på 300-talet sådan rikedom och vikt, att den betecknades som ett Rom på andra sidan Alperna. År 293, utökade Kejsar Diocletianus kejsarmakten från två till fyra kejsare, i ett system kallat Tetrarkin^[4]. Constantius Chlorus blev då tillsatt att regera som junior kejsare i Augusta Treverorum^[4]. Andra huvudstäder under denna tid var Nicomedia, Sirmium och Milano (Mediolaneum), men inte Rom^[4]. Konstantin den store, ärvde kejsarskapet av sin far Constantius Chlorus och när han officiellt avskaffade tetrarkin år 324, upphörde Augusta Treverorums status som romersk huvudstad^[4]. Plundrad av Attila 451, erövrades den sedermera av frankerna, förenades med Austrasien och kom 870 till Tysk-romerska riket.

Liksom sin förebild Rom fick Trier en ny tid av välstånd och makt som säte för furstbiskopen av Kurfurstendömet Trier. Konst och vetenskap omhuldades i klosterskolorna, och ett universitet stiftades 1473, som ägde bestånd till 1797. 1512 hölls i Trier en riksdag, där Tyska rikets kretsförfattning definitivt ordnades. 1794-1814 var Trier huvudstad i franska departementet Sarre. 1814 tillföll Trier Preussen, där det blev huvudort i regeringsområdet Trier i Rhenprovinsen.

Under första världskriget bombarderades Trier av franska flygare sex gånger 1915-17 samt av engelska tio gånger 1918. Det besattes av de allierade på grund av vapenstilleståndsvillkoren 11 november 1918. Där sammanträdde i december samma år internationella vapenstilleståndskommissionen (som arbetade i Spa) och beslöt stilleståndets förlängning till 17 jan. 1919, de allierades rätt att, om så befanns nödigt, besätta den neutrala zonen på högra Rhenstranden från Köln till holländska gränsen och att tyskt tonnage (21/2 mill. ton) skulle ställas till förfogande för Tysklands proviantering under ententens kontroll.

Efter Tysklands nederlag i andra världskriget tillföll Trier det nya förbundslandet Rheinland-Pfalz.

Sevärdheter

Porta nigra ("Svarta porten"), 100-talet e.Kr.

Porta Nigra byggdes av romarna på 100-talet. Den står vid torget bredvid turistinformationen. Möjlighet att gå upp i porten finns och kostar cirka 2 euro per person. Byggnaden är cirka 36 meter hög och var under en tid svart, därav namnet Porta Nigra.

Svarta porten (Porta Nigra)
Kejsarbaden (Kaiserthermen)
Palatinaaulan (basilika) och Residenspalatset

Världsarvet Trier

1986 blev 9 olika byggnadsverk i Trier ett världsarv under namnet Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier. Dessa är:

Amfiteatern (Amphitheater)
Moselbron (Römerbrücke (Moselbrücke))
Barbarabaden (Barbarathermen) byggdes under kejsare Hadrianus tid mellan 117 och 138 e.Kr. Den centrala byggnaden var cirka 170 meter lång och 100 meter bred. Den bildades av tre huvudavdelningar; kallbad, måttligt varmbad och varmbad. Av badets golvvärme är stora delar bevarade. Flera kolonner och marmorplattor vittnar om en riklig utsmyckning.^[5]
Igelpelaren (Igeler Säule)
Svarta porten (Porta Nigra)
Kejsarbaden (Kaiserthermen)
Palatinaaulan (Basilika)
Triers domkyrka (Trierer Dom)
Liebfrauenkyrkan (Liebfrauenkirche)

Kända personer

Karl Marx föddes här.
Biskop Ambrosius föddes här.

Vänorter

Trier har följande vänorter:^[6]

Referenser

^ läs online, www.destatis.de .^{[källa från Wikidata]}
^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ "Trier". NE.se. Läst 27 augusti 2014.
^ [a b c d] Kerkhof, Maup van de (24 juni 2022). ”The Roman Tetrarchy: An Attempt to Stabilize Rome” (på amerikansk engelska). https://historycooperative.org/roman-tetrarchy/. Läst 3 september 2022.
^ Arens, D. (2006). ”Antikes Trier”. 100 x Deutschland: die 100 wichtigsten Kulturdenkmäler. DuMont Reiseverlag. sid. 348
^ Vänorter på Triers nätsidor, läst 20.12.2015

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Trier, 1904–1926.

Externa länkar

UNESCO World Heritage Centre - Roman Monuments, Cathedral of St Peter and Church of Our Lady in Trier
Deutsche Unesco-kommission - Römerbauten, Dom und Liebfrauenkirche in Trier
Wikimedia Commons har media som rör Trier.
Bilder & media

[6a9584393b4f3bd86e108c46356afc26d8d0fba7-1] äs online, www.destatis.de .^{[källa från Wikidata]}

[ea79d7941459e3df58384dc321384f29a852590e-2] Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[3] "Trier". NE.se. Läst 27 augusti 2014.

[:0-4] [a b c d] Kerkhof, Maup van de (24 juni 2022). ”The Roman Tetrarchy: An Attempt to Stabilize Rome” (på amerikansk engelska). https://historycooperative.org/roman-tetrarchy/. Läst 3 september 2022.

[Arens-5] Arens, D. (2006). ”Antikes Trier”. 100 x Deutschland: die 100 wichtigsten Kulturdenkmäler. DuMont Reiseverlag. sid. 348

[6] Vänorter på Triers nätsidor, läst 20.12.2015

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler