Tridymit

Tridymit
Tridymite tabulars - Ochtendung, Eifel, Germany.jpg
Tabulära tridymitkristaller från Ochtendung, Eifel, Tyskland.
KategoriOxidmineral
Dana klassificering75.01.02.01
Strunz klassificering04.DA.10
Kemisk formelSiO2
FärgFärglös till vit
FörekomstsättBladformig
KristallstrukturFlera samexisterande faser
Spaltning{0001} otydlig, {1010} ofullständig
BrottMussligt
HållbarhetSprött
Hårdhet (Mohs)7
GlansGlasglans
Refraktion2V=40–86°
Ljusbrytningnα=1,468–1,482

nβ=1,470–1,484

nγ=1,474–1,486[1]
Dubbelbrytningδ=<0,004[2]
Optisk karaktärTvåaxlig positiv
PleokroismFärglös
TransparensTransparent till genomskinligt
FluorescensFluorescerande, kort UV=mörkt körsbärsröd
StreckfärgVit
Specifik vikt2,25–2,28
RadioaktivitetIcke-radioaktiv
ÖvrigtOmagnetisk

Tridymit, SiO2, är en högtemperaturpolymorf av kiseldioxid och förekommer oftast som tabulära vita eller färglösa pseudohexagonala kristaller, eller skal, i håligheter i vulkaniska bergarter. Tridymit beskrevs första gången 1868 vid fyndorten i Hidalgo, Mexiko. Namnet kommer från det grekiska tridymos för triplett eftersom tridymit vanligen förekommer som tvillingkristalltrillingar.

Struktur

Kristallstruktur av α-tridymit.
Kristallstruktur av β-tridymit.

Tridymit kan förekomma i sju kristallina former. Två av de vanligaste vid standardtryck kallas α och β. Fasen α-tridymit gynnas vid förhöjda temperaturer (> 870 ° C) och konverterar till p-kristobalit vid 1 470 °C. Tridymit brukar emellertid inte bildas från ren β-kvarts, då ett behov att lägga till spårmängder av vissa föreningar finns för att uppnå detta. I annat fall övergår β-kvarts-tridymit direkt till kristobalit vid 1 050 °C utan förekomst av tridymitfasen.

Kristallfaser av tridymit
NamnSymmetriGruppT (°C)
HP (β)HexagonalP63/mmc460
LHPHexagonalP6322400
OC (α)OrtorombiskC2221220
OSOrtorombisk100–200
OPOrtorombiskP212121155
MCMonoklinCc22
MXMonoklinC122

I tabellen står M, O, H, C, P, L och S för monoklin, ortorombisk, hexagonal, centrerad, primitiv, låg (temperatur) och supergitter. T indikerar temperaturen, vid vilken motsvarande fas är relativt stabil, även om omvandlingar mellan faserna är komplexa och provberoende, och alla dessa former kan samexistera beroende på förhållandena i omgivningen. Mineralogihandböcker hänför ofta godtyckligt tridymit till det triklina kristallsystemet, men använder hexagonalt Millerindex på grund av den pseudohexagonala kristallformen.

Tridymit på Mars

I december 2015, meddelade teamet bakom NASA:s Mars Science Laboratory upptäckten av stora mängder tridymit i Mariapasset på sluttningen av Aeolis Mons, populärt kallad Mount Sharp, på planeten Mars. Denna upptäckt var oväntad med tanke på hur sällsynt mineralet förekommer på Jorden och den uppenbara bristen på vulkanisk aktivitet där den upptäcktes. Vid tidpunkten för upptäckten hade ingen förklaring kunnat nås till hur det hade bildats.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [1] tridymit på mindat.org
  2. ^ [2] tridymit i Handbook of mineralogy

Allmänna källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Tridymite tabulars - Ochtendung, Eifel, Germany.jpg
Författare/Upphovsman: Fred Kruijen, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
A common form of Tridymite, ultra thin colorless tabulars (image width: 1,1 mm) - Locality: Wannenköpfe, Ochtendung, Eifel region, Germany
OC-Tridymite.svg
Författare/Upphovsman: Andel, Licens: CC0
Orthorhombic OC- or α-Tridymite
HP-Tridymite.svg
Författare/Upphovsman: Andel, Licens: CC0
Hexagonal HP- or β-Tridymite