Tribun (ämbete)

Romarriket
En del av Romportalen Romarrikets statsskick och förvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken 509–27 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.–395 e.Kr.
Västromerska riket 395–476	Östromerska riket 395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinära magistrater
Diktator Magister Equitum	Ståthållare triumviri Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen	Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Tribun (lat. tribunus) var titeln på en rad romerska ämbeten. Tribun var också det romerska namnet på en tribuns fyrkantiga eller halvrunda upphöjda ämbetsplats på vilken den presiderande ämbetsmannen eller domaren hade sin plats vid offentliga framträdanden.

Folktribun

Folktribun (lat. tribunus plebis) var ett ämbete som enligt traditionen ska ha inrättats år 494 f.Kr. Ursprungligen var tribunerna två, men antalet höjdes fram till 457 f.Kr. till tio. Ämbetet skapades som skydd för plebejerna mot de patriciska ämbetsmännens övergrepp. Deras ställning byggde på att de genom ed var okränkbara, att de hade vetorätt och att de kunde låta fängsla ämbetsmän. År 23 f.Kr. övertog Augustus tribunernas makt och titel vilket i framtiden skulle tillhöra kejsarna.^[1]

Krigstribun

En krigstribun (lat. tribunus militus) var stabsofficer i den romerska armén. Det fanns sex sådana i varje legion. Vaniligtvis rekryterades de bland equites.^[2]

Konsulartribun

Konsulartribuner (lat. tribunus militum consulari potestate) var de 3-6 ämbetsmän som under cirka 80 år mellan 444 och 367 f.Kr. ersatte konsulerna.^[3]

Jämför

• Tribunal

Referenser