Tredje könet

Tredje könet är ett begrepp som beskriver individer som inte kategoriseras som man eller kvinna. Termen används både inom moderna och traditionella samhällen och tolkningar av begreppet kan skilja sig åt beroende på kulturell kontext.
Vissa personer som identifierar sig som tredje könet föredrar pronomenet hen istället för hon eller han.[1][2] Det beror på att de antingen har ett kön som inte är man eller kvinna, och alltså är intersex, eller en genusidentitet som inte är man eller kvinna, såsom agender eller bigender.
Exempel
- Hijras: I Sydasien (Indien, Pakistan, Bangladesh) är hijras ett tredje kön med en lång tradition, och särskilda sociala roller.[3]
- Māhū: I Hawaii och Tahiti representerar māhū ett kön som inte är man eller kvinna.[4][5]
- Two-Spirit: Många nordamerikanska urfolkstraditioner erkänner personer med ett tredje eller fjärde kön i olika ceremoniella roller. Idag samlas de ibland under paraplybegreppet Two-Spirit.[6]
- Svurna jungfrur: I vissa delar av Balkanhalvön är svurna jungfrur kvinnor som av olika anledningar väljer att leva som män, och som erkäns som ett tredje kön.[7][8]
Se även
Referenser
- ^ ”FAKTA: Hen-debatten”. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112235816/http://blog.svd.se/politikdirekt/2012/03/sabuni-ser-inga-nackdelar-med-ordet-hen/. Läst 13 november 2013.
- ^ ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lÃ¥ng/hen. Läst 20 mars 2025.
- ^ ”The Third Gender and Hijras” (på engelska). rpl.hds.harvard.edu. https://rpl.hds.harvard.edu/religion-context/case-studies/gender/third-gender-and-hijras. Läst 20 mars 2025.
- ^ Michael Yamashita (21 november 2022). ”Trans-Pacific Māhū Ancestors: Reclaiming Hawaiian Trans Identities/Spirits” (på amerikansk engelska). News Is Out. https://newsisout.com/2022/11/trans-pacific-mahu-ancestors-reclaiming-hawaiian-trans-identities-spirits/. Läst 20 mars 2025.
- ^ ”The Meaning of Māhū” (på engelska). Insights. Outright International. https://outrightinternational.org/meaning-mahu. Läst 20 mars 2025.
- ^ Gabriel S. Estrada (2011). ”Two Spirits, Nádleeh, and LGBTQ2 Navajo Gaze”. American Indian Culture and Research Journal. UCLA American Indian Studies Center. Arkiverad från originalet den 13 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150513044527/http://nativeout.com/wp-content/uploads/2013/09/Two-Spirits-Nadleeh-and-Navajo-LGBTQ2-Gaze.pdf. Läst 20 mars 2025.
- ^ Malfatto, Emilienne; Prtoric, Jelena (5 augusti 2014). ”Last of the burrnesha: Balkan women who pledged celibacy to live as men” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2014/aug/05/women-celibacy-oath-men-rights-albania. Läst 20 mars 2025.
- ^ Stevanović, Lada; Prelić, Mladena (2023-06-01). ”Becoming a Woman-Man: Notes on the Phenomenon of Sworn Virgins in the Balkans” (på engelska). Aspasia 17 (1): sid. 73–93. doi: . ISSN 1933-2890. https://www.berghahnjournals.com/view/journals/aspasia/17/1/asp170105.xml. Läst 20 mars 2025.
Vidare läsning
- Susan Aldous; Pornchai Sereemongkonpol (2008). Ladyboys: The Secret World of Thailand's Third Gender. Maverick House. ISBN 978-1-905379-48-4
- Herdt, Gilbert H. (1996). Third sex, third gender: beyond sexual dimorphism in culture and history. New York: Zone Books. ISBN 0-942299-82-5
- Morris, Rosalind (1994). ”Three Sexes and Four Sexualities: Redressing the Discourses on Gender and Sexuality in Contemporary Thailand” (PDF). Positions 2 (1): sid. 15–43. doi:. http://positions.dukejournals.org/cgi/reprint/2/1/15.pdf.
- Amara Wilhelm (2004). Tritiya-Prakriti: People of the Third Sex. Xlibris Corporation. ISBN 978-1-4134-3534-4
|