Tre kronors vägs bostadsområde

Tre kronors vägs bostadsområde ligger på Kvarnholmen i Nacka kommun. Området, som grupperar sig längs norra och södra sidan av Tre Kronors väg, består av radhus och smalhus. Bebyggelsen planerades 1928–1930 av KFAI som ett mönstersamhälle för de anställda vid Kvarnen Tre Kronor. Området är sedan 2016 ett lagskyddat byggnadsminne.^[1]

År 1928 hade antalet anställda vid Kvarnen Tre Kronor ökat så mycket att det blev nödvändigt att bygga nya bostäder. Uppdraget utfördes av Kooperativa förbundets arkitektkontor (KFAI) och arkitekterna Eskil Sundahl och Olof Thunström svarade för utformningen. Bebyggelsen består av 30 radhus för tjänstemän anlagda på den södra sluttningen av Kvarnholmen med utsikt över Svindersviken samt högst upp ett smalhus för arbetarfamiljer.

Radhusen är grupperade i fyra parallella rader och har sina entréer mot norr och trädgårdarna mot syd. Mellan huslängorna finns internvägar vars namn har anknytning till KF:s kvarnverksamhet. Högst upp återfinns Havrevägen, i mitten Vetevägen och längst ner Rågvägen. På sidorna ligger Siktvägen och Valsvägen. Varje hus bestod av två rum och kök samt badrum och separat toalett och en väl tilltagen uteplats under tak. Inspirationen till radhusområdet hämtade Olof Thunström på arkitekturutställningen Weissenhofsiedlung i Stuttgart som han besökte 1927.

Lamellhuset norr om Tre kronors väg är ett smalhus med bredd 9,2 meter. Huset innehöll i början 54 enrumslägenheter. Köken fick samma storlek som i radhusen. År 1932 fick Kvarnholmens bostadsområde en direkt väganslutning, när Kvarnholmsbron (invigd 1924) fick en övre körbana. Denna väganslutning bröts dock 1985.

Till anläggningen hörde också en Konsumbutik med fyra lägenheter på övre planet. Byggnaden ritades av KFAI:s arkitekt Haqvin Carlheim-Gyllensköld, kollegan Artur von Schmalensee har dock signerat ritningen från 1934. Huset stod klart 1935 och var till en början en butik med betjäning. År 1955 byggdes butiken om till snabbköp (självbetjäning) och nyårsafton 1977 upphörde affärsverksamheten. Sedan 2017 finns en förskola i huset.

År 1934 uppfördes ytterligare ett fyravånings bostadshus strax norr om det ursprungliga smalhuset. Den längan innehöll 40 lägenheter om två rum och kök samt duschrum. Det kallades EPA-huset av de boende och var ritat av Artur von Schmalensee. Lägenheterna hade ursprungligen flyttbara väggar vilket inte uppskattades eftersom det blev för lyhört. Husets uppvärmningssystem utgjordes av strålningsvärme från innertaken, som inte heller fungerade tillfredsställande. På 1940-talet byttes dessa till vanliga radiatorer. De boende uppfattade byggnaden som ett experimenthus med dålig kvalitet (därav öknamnet "EPA-huset"). Idag är huset interiört starkt förändrat, bland annat är originalinredningen i kök och bad utbytt.^[2]

• Radhusområdet
• 
  Siktvägen.
• 
  Rågvägen
• 
  Vetevägen.
• 
  Rågvägen.

• Flerbostadshus och Konsum
• 
  Lamellhuset från öster.
• 
  Lamellhuset och Konsum från väster.
• 
  Gamla Konsumbutiken.
• 
  "EPA-huset" från väster.

På 1870-talet anlade Stockholms Superfosfat Fabriks AB en fabrik för tillverkning av konstgödsel vid Gäddviken. De båda rödmålade trävillorna som ligger i hörnet Tre kronors väg / Valsvägen väster om radhusbebyggelsen uppfördes 1919-1920 för Superfosfatfabrikens arbetare. Husen, som ritades av arkitekterna W. Nygård och G. Götherström, är Kvarnholmens äldsta bevarade byggnader. Stilen är nationalromantisk och liknar en mindre herrgård från 1700-talet med brutet sadeltak och markerat frontespis.

Villorna är i det närmaste identiska. De har två våningsplan med två lägenheter på varje våning och rum på vinden. Den södra villan låg ursprungligen i sluttningen där radhusen nu finns. När radhusen byggdes på 1930-talet flyttades villan till sin nuvarande plats. Därefter hyrdes villorna ut till kvarnarbetare. Fram till 1970-talet var villorna omoderna och saknade både centralvärme och varmvatten. 1974 revs södra villan och ersattes av en kopia och en förskola flyttade in. 2004 inrymde södra villan skolverksamhet.

År 2017 utfördes en renovering av villorna och modern tillbyggnad för södra villan tillkom ritad av Hidemark & Stinzing Arkitekter. Därefter flyttade Alexanderskolans privata förskola in. Till förskolan hör även den gamla Konsumbutiken. Den och norra villan har av kommunen bedömts vara ”särskilt värdefulla” och viktiga ur stadsbildssynpunkt.

• Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. sid. 193. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 
• Eriksson, Eva (2001). Den moderna staden tar form: arkitektur och debatt 1910–1935. Stockholm: Ordfront. sid. 422-423. Libris 8373844. ISBN 91-7324-768-5 
• Tyréns: Antikvarisk förundersökning Kvarnholmens förskola, Nacka (2013)
• Hidemark & Stinzing Arkitekter: Kvarnholmen förskola
• Alexanderskolan: Förskolan Tre Kronor på Kvarnholmen

• Wikimedia Commons har media som rör Tre kronors vägs bostadsområde.
  Bilder & media

Kvarnholmen Byggnader och verksamheter Bageriet / Spisbrödsfabriken - Disponentvillan - Ebba Braheskolan - EPA-huset - Fredriksberg - Gamla kvarnkontoret - Havrekvarnen - Konsum Kvarnholmen - Kvarnholmens centrum - Kvarnen Tre Kronor - Lilla Kvarnholmen - Magasin 3 - Makaronifabriken - Munspelet - Röda villorna - Saltkyrkan - Silo III - Tre kronors vägs bostadsområde Infrastruktur och vattenområden Hästholmssundet - Kvarnholmsförbindelsen - Kvarnholmsbron - Kvarnholmsvägen - Ryssbergstunneln - Sillkajen - Svindersviksbron - Svindersviken - Tre Kronors väg Övrigt Aug. Engström & Co - Kooperativa Förbundet - Kooperativa Förbundets Arkitekt- och Ingenjörsbyrå Portal:Stockholm

Kulturhistoriskt värdefulla radhusområden i Stockholm med omgivning Stockholms kommun Gamla Enskedes radhus, Gamla Enskede (1908–1909) · Engelska radhusen i Äppelviken (1919-1920) · Per Albin-radhusen, Ålsten (1933) · Radhus i kvarteret Tomten, Fredhäll (1935) · Radhusområdet, Rastvägen (1948-1950) · Skönstaholm, Hökarängen (1952) · Vivstavarvsvägens radhusområde, Stureby (1952) · Atlantisområdet, Vällingby (1954) · Riksrådsvägens radhusområde, Skarpnäcks gård (1956) · Radhusområdet Sjöträdgården, Hässelby strand (1956-1957) · Radiohusen, Hässelby strand (1957) · Kvarteren Kampö och Hartsö, Farsta (1959) · Mälarblick, Nockeby (1965) · Hägerstensbrinkens radhusområde, Hägersten (1969) · Kvarteret Sörgården, Tensta (1970) · Kvarteret Barnmorskan, Enskededalen (2010) · Kvarteret Mursmäckan, Kärrtorp (2011) Stockholms kranskommuner Canadahusen, Lidingö kommun (1907–1908) · Tegen större och mindre, Lidingö kommun (1908–1909) · Trisshusen (1910) · Kvarnholmens radhusområde, Kvarnholmen, Nacka (1928–1930) · Solna kyrkvägs radhusområde, Solna kommun (1950) · Radhusområdet Hersby Gärde, Lidingö kommun (1948-1954) · Radhusområdet Hersby Åker, Lidingö kommun (1949-1954) · Toftvägens radhusområde, Lidingö kommun (1962-1964) · Östra Mölna radhusområde, Lidingö kommun (1962-1972) · Jakobslundsvägens radhusområde, Huddinge kommun (1963-1965) · Röda Raden, Nacka kommun (1965) · Östra Rudboda radhusområde, Lidingö kommun (1975) Se även Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering · Kulturmärkning i Sverige · Radhus Portal:Stockholm