Tre Kronor (byggnad)

Tre Kronor
Slott
Tre Kronor från Slottsbacken, oljemålning 1661 av Govert Camphuysen. Högborgens rikssalslänga visas framför kärntornet och Johan III:s kungsvåning mellan de två tornen till vänster. Längst ner till höger lejonkulan.
Tre Kronor från Slottsbacken, oljemålning 1661 av Govert Camphuysen. Högborgens rikssalslänga visas framför kärntornet och Johan III:s kungsvåning mellan de två tornen till vänster. Längst ner till höger lejonkulan.
LandSverige
RegionSvealand
KommunStockholm
OrtStockholm
Färdigställande1200-talet (traditionellt datum, förstört i brand 7 maj 1697)
ByggnadsmaterialSten (huvudbyggnaden)

Tre Kronor (ursprungligen Stockholm eller Stockholms slott) var en borg och försvarsanläggning som utvecklades till slott och kungligt residensStadsholmen i Stockholm, enligt traditionen grundat av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Anläggningen kom att kallas Tre Kronor efter 1588. Byggnaderna förstördes i Slottsbranden 1697, och på platsen uppfördes därefter det nuvarande Stockholms slott.

Historik

Borgen på stadssigillet, 1296 respektive 1326.Borgen på stadssigillet, 1296 respektive 1326.
Borgen på stadssigillet, 1296 respektive 1326.

Kastalen

Stadsholmen låg i passagen mellan den dåtida havsviken Mälaren och nuvarande Saltsjön och befästes tidigt. En pålspärr tros ha uppförts vid 900-talets slut och på 1100-talet tros en försvarsborg ha funnits här.[1]

En kastal vars äldsta delar arkeologiskt kunnat dateras till mitten av 1200-talet tros ha uppförts någon gång dessförinnan och efter härjningen av Sigtuna 1187, då behovet av att befästa Mälarens inlopp förmodas ha ökat. Denna kastal kom senare att utgöra grunden till slottets kärntorn.[2]

Enligt en rekonstruktion av historikern Martin Olsson på 1940-talet var kastalen ca 15 meter i diameter och hade 4 meter tjocka murar. Höjden var cirka 25 meter, upptill avslutades tornet med en krenelering och en konformad tornhuv (detta utseende redovisas på Vädersolstavlan). Ingången var av försvarsskäl förlagd till andra våningen. I bottenvåningen fanns en fängelsehåla som enbart nåddes via en lucka i övervåningens golv. Kastalen räknas som en av Stockholms första större byggnader i sten. Enligt samma rekonstruktion byggdes tornet på i höjd 1544 samt 1588. Den slutliga höjden var ca 50 meter exklusive tornspira.[3][4]

Medeltid

Slottet och Storkyrkan från söder 1535 på Vädersolstavlan.

Anläggningen utvecklades under den senare hälften av 1200-talet till ett medeltidsslott med ringmur, borggård och ett flertal byggnader.[5]

1269–1273 bor kung Valdemar Birgersson tidvis på slottet, och 1300 föds Birger Magnussons son Magnus Birgersson här.[5]

År 1419 brann slottet och arkiven i nämnvärd utsträckning för första kända gången[6] (se även nedan).

Tillbyggnader från 1521

När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Tre Kronor landets förnämsta kungaresidens. Under Gustav Vasa utvecklades borgens försvarsfunktioner, som en följd av belägringen av slottet 1520 och utvecklingen av krut och skjutvapen.

År 1527 påbörjas renovering och nyinredning av högborgens år 1525 eldhärjade kungsvåning. Som byggnadsmaterial används sten från kyrkorna på nuvarande Norrmalm som kungen konfiskerat i reformationen.[7]

År 1536 påbörjas byggandet av en ny yttre försvarsmur och stora rundlar och försvarsanordningar. Som framgår av skrifterna upphandlades 330 000 tegelstenar för detta projekt. 1541–1547 anlades en vallgrav och ett porthus med vindbrygga.[7] Byggnader intill slottet revs samtidigt för att underlätta dess försvar; däribland ett av Storkyrkans kor.

Med start på 1540-talet påbörjas bygget av den södra delen av högborgen, och kärntornet byggdes till på höjden med ytterligare 13 alnar (ca 7,8 meter) samt bestyckades med kanoner. År 1556 byggs också det sydöstra tornet.[7]

Tillbyggnader från 1568

Slottet från norr på 1570-talet från Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum.

Under Johan III gjordes borgen om till ett slott i renässansstil med påkostade gavlar. Det som då uppfördes var:

  1. en ny kungsvåning (mellan Norrström och Storkyrkan) i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur mellan och inklusive porttornet (det sydvästra tornet) och det nordvästra tornet;
  2. en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till); och
  3. en ny slottskyrka mot Norrström som bildade den ena östra halvan av en ny länga vid ekonomigårdens norra mur. En del av denna kyrka låg också under det nordöstra tornet.

I det nordvästra tornet lät Johan III inreda en praktfull audienssal med koppargolv, kallad ”fyrkanten”. Kopparen i golvet användes senare för att betala Älvsborgs lösen. Mellan de nordvästra och nordöstra tornen iordningställdes dessutom en smal korridor uppe på norra längans taknock över bland annat slottskyrkan, kallad ”Gröna gången”. Den gick mellan ”fyrkanten” och Johan III:s gemåls, Katarina Jagellonicas, katolska kapell som inretts i det nordöstra tornet. Dessutom lät Johan III höja kärntornet med två våningar.

Slottet fick namnet ”Tre Kronor” år 1588 då tre förgyllda kronor placerades på en spira på toppen av kärntornet.[7]

Ombyggnad av norra längan

Slottet efter branden; norra längan till höger.

Under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. påbörjades 1692 en ombyggnad av slottet. Slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock. Palazzo Farnese i Rom var synbarligen en förebild för denna nya länga.

Slottsbranden

Den 7 maj 1697 utbröt den stora slottsbranden ovanför rikssalen i högborgens södra länga, vilken kom att totalförstöra hela det gamla slottet förutom delar av den nyligen ombyggda norra längan[8]. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes[9].

Nikodemus Tessin d.y. fick uppdraget att bygga det nya Stockholms slott, som stod klart för inflyttning 1754.

Slottet hade varit i lågor förut, bland annat år 1642 då fyra torn på slottet rasade. Under den branden nödgades drottning Kristina som tonåring fly ur sin kammare.

Renässansslottet Tre Kronor

Plan över Tre kronor 1660. De prickade linjerna utmärker det nuvarande slottets läge. Norr nedåt.

Renässansslottet bestod av två delar: högborgen med ett kärntorn, och den större och lägre liggande stora borggården norr om högborgen vid Norrström.

Kärntornet

Slottet var uppbyggt kring ett kärntorn i dess mitt, beläget på Gamla stans högsta punkt. Kärntornets lägre del utgjorde den tidigare kastalen (se ovan).

Högborgen

Kärntornet och en mindre borggård omgärdades av högborgen, som efter kärntornet utgjorde slottets äldsta del. Högborgens borggård kom senare att kallas lilla borggården.

Högborgens östra länga bestod av salar och bostadsutrymmen. Den västra längan utgjordes av rikssalen.

Stora borggården

Audienssalen i nordvästra tornet ca 1615. Gustav II Adolf ger audiens till en holländsk ambassad.

Den tidigare ekonomigården kallades i renässansslottet för Stora borggården och dess marknivå höjdes då till en nivå som låg något lägre än dagens borggård. I borggårdens nordöstra hörn fanns en nedgång med tunnel under kanslilängan ut mot Skeppsbron.

Ekonomigårdens östra länga mot Skeppsbron kallas kanslilängan, och nyttjades för bland annat kanslikollegiet och riksarkivet.

Dess norra länga innehöll Johan III:s slottskyrka, med höga fönster mot gården. Över den norra längans taknock gick Gröna gången, med ett mittorn över längans mitt. Det nordöstra tornet innehöll i de övre våningarna Katarina Jagellonicas (drottning 1568-1583) katolska kapell, och det nordvästra tornet kungens audienssal, ursprungligen med koppargolv.

Senare byggdes en mindre ekonomigård till, öster om högborgen mot nuvarande Skeppsbron, kallad Smedjegården.

Bilder

Tre Kronor efter branden

I samband med Stockholmsutställningen år 1897 återskapade arkitekten Fredrik Lilljekvist en modell av det medeltida Stockholm kallad Gamla Stockholm, där en miniatyr av den gamla Vasaborgens förmodade utseende byggts upp.

Arkitekten och konstnären Jacob Hägg presenterade ett förslag till en rekonstruktion av Tre kronor och ett marinmuseum på Kastellholmen i början av 1900-talet. Förslaget presenterades i en oljemålning som i dag finns att beskåda på Sjöhistoriska museet vid Djurgårdsbrunnsviken.

Längst upp på slottsbacken (mellan Storkyrkan och nuvarande Stockholms slotts sydöstra hörn) finns idag två markeringar i kullerstenen bevarade. Den första markerar slottet Tre Kronors sydvästra försvarsverk (som syns på Govert Camphuysens målning). Den andra markerar det kor på Storkyrkans östliga ände som Gustav Vasa lät riva, för att slottets kanoner skulle kunna skjuta mer fritt.

Museum Tre Kronor öppnade 1999 på Stockholms slott, där bland annat en modell av Tre kronor visas.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Museum Tre Kronor Arkiverad 8 april 2011 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges Kungahus webbplats
  2. ^ ”Gamla stan i Stockholm: Kastalen”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822235112/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/kastalen.php. Läst 27 februari 2011. 
  3. ^ Hall (1999), sida 23
  4. ^ Friman (2008), sida 19
  5. ^ [a b] ”Gamla stan i Stockholm: Medeltidsslottet”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014173724/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/tre_kronor_medeltid.php. Läst 1 mars 2011. 
  6. ^ Marie-Louise Flemberg i Filippa Engelsk prinsessa - nordisk unionsdrottning ISBN 978-91-7359-072-3 s. 166
  7. ^ [a b c d] ”Gamla stan i Stockholm: Tre Kronor - Renässansslottet”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025124308/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/tre_kronor_renessans.php. Läst 14 april 2010. 
  8. ^ Kjellberg, Sven T.; Svensson, Artur och von Malmborg, Boo (1966–1971). ”De kungliga slotten I”. Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Malmö: Allhems Förlag AB. sid. 39. Libris 8207997 
  9. ^ Alf Åberg Karl XI Wahlström & Widstrand, Stockholm 1958 s. 201

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Suecia 1-017 ; Tre kronor.jpg
Titel

Arcis Holmensis Area versus Orientem

Titel i översättning

Stockholms gamla slotts borggård från öster
Slottet efter branden.jpg
Stockholms slott (gamla slottet) efter branden 1697, vy från öst.
Slottskyrkan tre kronor.jpg
Författare/Upphovsman: Johannes van den Aveelen, Licens: CC BY-SA 4.0
Slottskyrkan i slottet Tre Kronor i Stockholm, etsning på papper av Johannes van den Aveelen. Nationalmuseums inventarienummer NMG 467/1875.
Section, through castle.jpg
Författare/Upphovsman: MLindner6, Licens: CC BY-SA 3.0
Computer generated model (section view) of the Swedish castle Tre Kronor ("Three Crowns") in Stockholm. It was built in the 13th century but lost in a fire in 1697.
Suecia 1-015 ; Tre kronor.jpg
Titel

Arx Regia Holmensis

Titel i översättning

Stockholms gamla slott från öster
Stockholm från Brunkeberg 1644.jpg
Stockholms slott "Tre Kronor" och "Staden mellan broarna" från Brunkeberget.
AudiensTre Kronor.jpg
I bildtexten på sidan 29 i Slott & herresäten står det att detta rum låg i det nordvästra tornet mot Strömmen till i det gamla slottet Tre kronor. Detta rum var audiensrum som hade byggts på uppdrag av Johan III och låg längst in i hans nya kungsvåning i översta våningen i nordvästra längan (väster om Stora borggården mot Storkyrkan till). Eftersom det var audiensrum står det också att det var extra utsmyckat i stor prakt (i renässansstil). Det hade ursprungligen en väggbeklädnad med pilastrar och däremellan försilvrade kopparplattor och ett försilvrat och förgyllt kasetttak av koppar. På bilden finns ännu bevarat det ursprungliga golvet av mässings- och kopparplattor (detaljerna om väggar och tak står på s. 26 i Slott & herresäten, där det även står att bara golvets vikt var 3500 kg!).

Kopparen i detta rums väggar och i övriga rumsinredningar i Johan III:s kungsvåning användes antagligen för att betala för Älvsborgs lösen (s. 28). Istället hänger på bilden som det verkar olika gobelänger eller tygtapeter på väggarna, enligt bildtexten med framställningar ur den antika mytologin. Forskaren Martin Olsson uppges på s. 26 ha antagit att Johan III:s intresse för metallarbeten i rumsinredningar berodde på polsk inverkan (hans första drottning var polsk prinsessa). I övrigt försvann detta rum och dess inredning något år innan år 1619 då Johan III:s kungsvåning och dess rum delades in i mindre rum (s. 26), som t.ex. var lättare att värma upp på vintern.

Bilden är enligt bildtexten från 1615 eller 1616 och föreställer Gustav II Adolf när han tar emot en holländsk ambassad. Den är också enligt bildtexten och s. 28 ett kopparstick i en holländsk resejournal Journael der Legatie ghedaen inde Jahren 1615, ende 1616 av Antonis Goeteris, publicerad 1619 och den finns på Kungliga biblioteket i Stockholm.

//--D.O.G.A. (talk) 14:27, 13 January 2011 (UTC)

(Copied from User_talk:D.O.G.A.#File:AudiensTre_Kronor.jpg)
Suecia 1-016 ; Tre kronor.jpg
Titel

Arx Regia Holmensis qva Urbem Specta

Titel i översättning

Stockholms gamla slott åt stadssidan
Johan IIIes begravning.jpg
Johan III:s bisättning i Stockholm.
Vädersolstavlan Tre kronor.jpg
Tre Kronor och Storkyrkan på Vädersolstavlan.
Sorgklädda kvinnor i Karl X Gustavs begravningståg utanför slottet Tre kronor, 1660 - Livrustkammaren - 108754.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Sorgklädda kvinnor i Karl X Gustavs begravningståg utanför slottet Tre kronor, 1660.
Nyckelord: Begravningståg, Stockholm, Tre kronor, Slott, Föremålsbild
Suecia 1-018 ; Slottet Tre kronor, Stora Borggården, sedd från v.jpg
Titel

Arcis Holmensis Area interior versus Occidentem

Titel i översättning

Stockholms gamla slotts borggård från väster
Slottet Tre Kronor 1661.jpg
bilden är beskuren
1600-t 3.jpg
Vy över Stockholm från Kungsklippan. Teckning av okänd konstnär.
Utsikt över Norrström 1500-talet.jpeg
Utsikt över Norrström och dess omgivningar under sent 1500-tal. Utförd efter 1555 och före 1568. Konstnär okänd.
Tre kronor plan.jpg
Plan över Stockholms slott 1660 efter en teckning i slottsarkivet, kompletterad efter andra källor med förborgen och slottsgraven. De prickade linjerna utmärker det nuvarande slottets läge.
Skeppsbron 1650.jpg
Gravyr (utsnitt) av Wolfgang Hartmann; Skeppsbron från Skeppsholmen, Stockholm
Stockholms stads andra sigill.png
Stockholms stads andra sigill (1326), förminskat.
Modell Schloss Tre Kronor.jpg
Författare/Upphovsman: Wolfgang Sauber, Licens: CC BY-SA 3.0
Modell of the destroyed Tre Kronor castle in Stockholm
Stockholm 1652.jpg
Vy över Stockholm från väster.
Stockholm - Schloss - Wachablösung 28.jpg
Författare/Upphovsman: Wolfgang Sauber, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Palace, Stockholm. Changing of the guard: Trumpeteer
Marten-Trotzigs-Graend-2.jpg
Författare/Upphovsman: Mastad, Licens: CC BY-SA 3.0
Mårten Trotzigs gränd i Gamla stan är den smalaste gatan i Stockholm. Det är okänt när gatan konstruerades, men den omnämndes i varje fall redan 1544 som Tronge trappe grenden ("Trånga trappgränden").
Stockholm-Helgeandsholmen-1570-Hogenberg.jpg
Northern city gate of Stockholm c. 1570. Engraving by Frans Hogenberg.
Slottet Tre Kronor Storaborggården.jpg
Författare/Upphovsman: Mlindner6, Licens: CC BY-SA 3.0
Nästintill fullständig pappersmodell av det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm