Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området: Dalstorp (av kommunerna Dalstorp, Hulared, Ljungsarp, Nittorp och Ölsremma), Limmared (av Södra Åsarp, namnändring 25 januari 1952), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad) samt Tranemo (av Ambjörnarp, Mossebo, Sjötofta och Tranemo). 1953 överfördes sedan en del (Mossebo) från Tranemo landskommun till Dalstorps landskommun.
1967 införlivades Limmareds landskommun och delar ur Länghems landskommun (Länghems och Månstads församlingar) i Tranemo landskommun. Tranemo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranemo landskommun. 1974 införlivades Dalstorps kommun.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[7]
Kommunen domineras av dalgångar kring Jälmån, Sämån (Månstadån) och flera andra åar. I kommunen finns flera exempel på gammal odlings- och ängsmark. Det finns gott om småsjöar och myrmarker runtom i skogarna, se lista över insjöar i Tranemo kommun. Skogen i kommunen är främst gran- och tallskog, kring Torpa stenhus i nordväst finns dock gott om lövskog.[8]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Tranemo kommun. Totalt bodde 8 399 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 70,9 %.[10] Totalt utgjorde tätorternas landareal 1 154 hektar av kommunens landyta av 74 120 hektar, eller 1,6 %.[10][11]
Mandatfördelning i Tranemo kommun, valen 1970–2022
Efter valet 2018 fanns 3 politiska vildar i kommunfullmäktige. 2 stycken kommer från moderaterna men har gått över till Kristdemokraterna. Men också en sverigedemokrat.
Kommunen domineras av tillverkningsindustri, och i kommunen finns fabriker som bland annat producerar badrumsinredningar, glas, kabel, bildelar, färg och träprodukter. Tranemo hade 2007 landets lägsta arbetslöshet [12].
Infrastruktur
Transport
Från nordväst mot sydost genomkorsas kommunen av riksväg 27 varifrån länsväg 157 tar av åt norr i Limmared. Länsväg 156 sträcker sig från väster mot nordöst. Från nordväst till sydöst sträcker sig även järnvägen Kust till kust-banan mellan Borås och Växjö som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Limmared. De numer nedlagda Falkenbergs järnväg och Västra Centralbanan passerade även de genom kommunen.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 883 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 191:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Tranemo kommun 1970–2020[13]
År
Folkmängd
1970
11 587
1975
11 786
1980
12 413
1985
12 233
1990
12 462
1995
12 354
2000
12 037
2005
11 804
2010
11 587
2015
11 619
2020
11 885
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa.
Kommunvapnet antogs av sammanläggningsdelegerade för Tranemo kommun, alltså det organ som verkade inom kommunblocket innan kommunen var färdigbildad. Detta skedde 1973, under brytningstiden mellan en äldre och en nyare lagstiftning, varför vapnet blev det sista som fick en kunglig fastställelse, för att redan året efter registreras i PRV. Tranan och det gröna syftar på ortnamnet. Glasblåsarpipan symboliserar glasindustrin i området och för att bättre skilja vapnet från till exempel Tranås kommun, som också har en trana.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Wikimedia Commons har media som rör Tranemo kommun.
