Trädgårdsstad
.jpg)
En trädgårdsstad (Garden city) är ett samhälle med blandad, småskalig bebyggelse där hela eller största delen av befolkningen är bosatt i småhus och radhus men även i flerfamiljshus, ofta med tillhörande nyttoträdgårdar. Dessa samhällen anlades i regel långt utanför storstadens dåvarande centrum.
De svenska trädgårdsstäderna var villa- och småhusområden med måttlig täthet och med inslag av offentliga byggnader, små torg med butiker samt en skola och eventuellt en kyrka. Den mest kuperade terrängen lämnades obebyggd och gestaltades som park- eller naturområden. Själva stadsplaneringen präglades av anpassning till terrängen med mjukt utformade gatusträckningar.[1]
Historik
Redan i början av 1800-talet lade den engelske samhällsreformatorn Robert Owen fram förslag till ett samhälle av detta slag. Idén tog fart i England först i senare delen av 1800-talet då dels Cadburys chokladfabrik, dels tvålfirman Lever Brothers för sina arbetare anordnade två trädgårdsstäder (Bournville utanför Birmingham och Port Sunlight vid Liverpool).
En fastare form av trädgårdsstaden utformades 1898 av den brittiska stadsplaneraren Ebenezer Howard som ville skapa en modern mindre stad som skulle vara självständig gentemot storstaden i centrum. Howards idéer bär flera socialreformistiska drag och har influerat den moderna stadsplaneringen.
Enligt hans principer skulle en trädgårdsstad indelas i särskilda områden för industri och handel, andra avsedda för bostäder, mest enfamiljshus, i begränsat antal per ytenhet, vidare ett bälte av småbruk runtom staden och därutanför större åkrar, äng och skog. Spekulation i hus och tomter skulle förebyggas. Staden Letchworth Garden City i England, som började byggas 1903 blev den första trädgårdsstaden som planerades efter Howards idéer tillsammans med Raymond Unwin. Som mest hade staden 14 000 invånare.
Howards diagram
 |  |  |
Sverige
I Sverige finns flera exempel på områden som inspirerats av den engelska trädgårdsstaden. Bland annat Örgryte trädgårdsstad, Landala egnahemsområde, Änggårdens Trädgårdsstad[2], Vidkärrs trädgårdsstad och Bagaregården i Göteborg samt Enskede trädgårdsstad (som var först i Sverige), Ljungsbro[3] och Bromma trädgårdsstad i Stockholm.
Drivande krafter i frågan om Stockholms första trädgårdsstäder var politikern Carl Lindhagen (borgmästare i Stockholm 1903-1930), stadsingenjören Herman Ygberg och planarkitekten Per Olof Hallman. Herman Ygberg tog initiativet till Stockholms bostadspolitik kring sekelskiftet 1900. Sina idéer hämtade han under ett studiebesök i samband med en stadsbyggnadsutställning i Dresden 1903, "De tyska städernas utställning i Dresden 1903". Utställningen gick bland annat ut på att en expanderande storstad borde äga betydande markområden i sin direkta omgivning.[4]
Stadsplanen för Gamla Enskede (Enskede trädgårdsstad) skapades av arkitekten Per Olof Hallman. Den uppmärksammades utomlands och publicerades bland annat i tyska facktidskriften Der Städtebau. Enligt docenten i konstvetenskap, Elisabet Stavenow-Hidemark var det den intressantaste stadsplanen som överhuvudtaget gjordes för något villaområde i Sverige under det tidiga 1900-talet.[5] Södra Ängby i Bromma, utbyggd 1933-1939, anses vara Stockholms sista av dess fastighetskontor planlagda trädgårdsstad.
Under 2000-talet har nya bostadsområden marknadsförts som trädgårdsstäder, bland annat i Hildedal (Göteborgs kommun), Tullinge (Botkyrka kommun), Silverdal (Sollentuna kommun), Steningehöjden (Sigtuna kommun), Biskopshagen (Växjö), Trädgårdsstaden Tyresö Strand (Tyresö kommun).[källa behövs]
Se även
Källor
Referenser
- ^ Lundevall (2006), sida 105
- ^ Nationalencyklodpedin
- ^ ”Den unika staden: Cloetta byggde en idyll för arbetarna - Minnenas Journal”. https://www.land.se/retro/den-unika-staden-cloetta-byggde-en-idyll-for-arbetarna/. Läst 14 november 2019.
- ^ Levande Stad: Axel Dahlberg (1959), sida 66
- ^ ”Ett eget hem på fri grund”. Byggnadsvårdsföreningen. 20 augusti 2008. https://byggnadsvard.se/ett-eget-hem-pa-fri-grund/.
Tryckta källor
- Peter Lundevall (2006). Stockholm, den planerade staden. Carlssons bokförlag. ISBN 91-7203-788-1
- Gunnar Olofgörs (2001). Södra Ängby - Trädgårdsstad i funkis. Stockholm: Stockholmia förlag. ISBN 91-7031-094-7
- Ursula Larsson och Gudrun Lönnroth, Landshövdingehus och trähus i Göteborg, Civiltryck AB, Stockholm, 1972
- Tage Erlander, Evert Taube, Axel Dahlberg, Per Anders Fogelström, Nils Sterner m.fl. (1959). Levande stad, en bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Andersson. Rabén & Sjögren
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Trädgårdsstad.
| |||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Stadsplan för Enskede trädgårdsstad upprättad 1907 av Stockholms stadsbyggnadskontor genom P.O. Hallman
Diagramm der Gartenstadet bis zu 32.000 Einwohnern
Del av stadsplan för trädgårdsstaden Letchworth
en:Ebenezer Howard's "Three Magnets" diagram, 1898
Copyright status
This was published in the book Tomorrow: A Peaceful Path to Real Reform in 1898, and so is now out of copyright.
The text
The text reads:
THE THREE MAGNETS
THE PEOPLE
Where will they go?
Town
Closing out of nature. Social opportunity.
Isolation of crowds. Places of amusement.
Distance from work. High money wages.
High rents & prices. Chances of employment.
Excessive hours. Army of unemployed.
Fogs and droughts. Costly drainage.
Foul air. Murky sky. Well-lit streets.
Slums & gin palaces. Palatial edifices.
Country
Lack of society. Beauty of nature.
Hands out of work. Land lying idle.
Trespassers beware. Wood, meadow, forest.
Long hours, low wages. Fresh air. Low rents.
Lack of drainage. Abundance of water.
Lack of amusement. Bright sunshine.
No public spirit. Need for reform.
Crowded dwellings. Deserted villages.
Town-Country
Beauty of nature. Social opportunity.
Fields and parks of easy access.
Low rents, high wages.
Low rates, plenty to do.
Low prices, no sweating.
Field for enterprise, flow of capital.
Pure air and water, good drainage.
Bright homes & gardens, no smoke, no slums.
(c) Staro1, CC BY-SA 3.0
Hamburg, Wandsbek Gartenstadt
Lorategi-hiriaren eskema, 1902.