Tove Janssons park
 Tove Janssons park, med Uspenskijkatedralen i fonden, 2018. | |
| Anlagt | 1897 |
|---|---|
| Namngivet | 2014 |
| Tidigare namn | Skatuddens park |
| Läge | |
| Plats | Skatudden, Helsingfors, Finland Gränsar till Kanalgatan, Hamngatan och Myntgatan |
| Yta | 7 433 kvadratmeter |
| Betydelse | |
| Byggnader | Uspenskijkatedralen (ovanför parken) |
Tove Janssons park (finska: Tove Janssonin puisto) är en 8 900 kvadratmeter[1] (0,89 hektar) stor, triangelformad park nedanför Uspenskijkatedralen på Skatudden i Helsingfors.[2]
Den gränsar till Kanalgatan, Hamngatan och Myntgatan. Till en början löpte Lotsgatans västra del tvärs över parken och delade den i två delar. 1977 upphörde fordonstrafiken på denna vägsträcka, inklusive spårvagnar. Sträckan ersattes sedermera av en vanlig parkväg.[3]
Uspenskijkatedralen färdigställdes 1868, då Skatudden fortfarande var till stora delar obebyggd. Parken nedanför började anläggas 1897. Den är mjukt terrasserad och har planteringar på tre olika nivåer, i enlighet med stadsträdgårdsmästare Svante Olssons ritningar. Det finns en hundrastgård i den nedre delen av parken, i hörnet av Kanalgatan och Hamngatan. I den övre delen finns en inhägnad lekplats. Växtligheten består bland annat av schersmin- och syrenbuskar samt löv- och fruktträd såsom björkar, lönnar, körsbär och aplar.[2] Bänkarna i parken med gröna sitsar och ben samt stomme av gjutjärn, som ser ut som björkgrenar, utformades omkring 1890 och förekommer i många av Helsingfors parker.[4] Vem som formgivit modellen är okänt.[5] Liknande bänkar finns bland annat i Sverige och flera centraleuropeiska länder.[5]
I parken finns Viktor Malmbergs skulptur Vattenbärerskan i brons, som blev klar 1923 och installerades där påföljande år. Skulpturen föreställer en ung kvinna klädd i antik stil, böjd över en vattenkrus.[2]
Skatuddsparken – Tove Janssons park
Tove Janssons park hette Skatuddsparken fram till 2014.[6]
År 2009 föreslog Tove Jansson-sällskapet, att antingen Skatuddsparken, parken framför Designmuseet eller Kaptensgatans park skulle döpas om efter Tove Jansson, men ingen ändring genomfördes då. Samtliga tre parker har anknytning till Tove Jansson.[7][8] År 2013 föreslog Skatuddssällskapet, att Skatuddsparken skulle namnändras efter Tove Jansson.[9] Helsingin Sanomat hade tidigare samma år berättat, att försök pågått sedan tio år tillbaka att hitta en gata för Tove Jansson. Skatuddssällskapet motiverade sitt förslag med att Tove Janssons barndomhem legat vid Lotsgatan, och att man vid ett namnbyte av en park slipper adressändringsproblem som en omdöpning av en gata skulle medföra. Familjen bodde på Lotsgatan 4 åren 1914–1933.[7][10][11]
I november 2013 lämnade ett 60-tal stadsfullmäktigeledamöter en proposition med förslag att Skatuddsparken skulle namnändras till Tove Janssons park. Förslaget motiverades bland annat med att namnet Skatuddsparken inte hade någon större spridning, och att namnändringen följaktligen knappast skulle medföra någon nackdel för någon. Det var också viktigt, att platsen som skulle döpas efter Tove Jansson hade många besökare.[12] Stadsplaneringsnämnden fastslog namnändringen den 11 mars 2014.[6][13]
Bildgalleri
Viktor Malmberg, Vattenbärerskan, 1923.
Tove Janssons park, med Viktor Malmbergs Vattenbärerskan i förgrunden.
Trappan till höger om parkbänkarna leder upp till lekplatsen. Bakom björken skymtar Myntgatan.
Lekplatsen, strax nedanför Uspenskijkatedralen.
Vy från lekplatsen mot Myntgatan.
![Lotsgatans början skymtar bakom träden i fonden, till vänster om den tornförsedda jugendbyggnaden Aeolus från 1903, ritad av Selim A. Lindqvist[14]](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/Skatudden_helsinki_-_tove_jansson_parc_-_hamngatan.jpg/150px-Skatudden_helsinki_-_tove_jansson_parc_-_hamngatan.jpg)
Lotsgatans början skymtar bakom träden i fonden, till vänster om den tornförsedda jugendbyggnaden Aeolus från 1903, ritad av Selim A. Lindqvist[14]
Nedre delen av parken i vinterskrud. En gul kepskiosk skymtar nere vid Hamngatan.
Parkbänkar från omkring 1890, en modell som tillverkas fortfarande.
Källor
- Tove Janssonin puisto – Puistohistoriallinen selvitys ja kehittämisperiaatteet ("Tove Janssons park – Parkhistorisk utredning och principer för utvecklingen"), Helsingfors stadsbyggnadskontors publikationer 2016:4 / Gatu- och parkavdelningen, ISBN 978-952-331-053-7 (endast nätversion; på finska)
Noter
- ^ Tove Janssonin puisto – Puistohistoriallinen selvitys ja kehittämisperiaatteet ("Tove Janssons park – Parkhistorisk utredning och principer för utvecklingen"), Helsingfors stadsbyggnadskontors publikationer 2016:4 / Gatu- och parkavdelningen, ISBN 978-952-331-053-7
- ^ [a b c] Tove Janssons park, tidigare Skatuddsparken på Helsingfors stads webbplats Gröna famnar (finska: Vihreät sylit), odaterad. Läst den 2 december 2020.
- ^ Jouni Heinänen: Kantakaupungin nivelet. Kolmiopuistot ja jäännösaukiot Helsingin ruutukaavaverkkojen saumakohdissa, sidorna 55-59. Helsingfors stadsbyggnadskontor, 2009. ISBN 978-952-223-525-1. Verkets nätversion. Läst den 2 december 2020.
- ^ Helsingin kaupunkitilaohje: Julkisen kaupunkitilan Helsinki-ilmeen historiaa Arkiverad 2 december 2020 hämtat från the Wayback Machine., odaterad, sidan 12
- ^ [a b] Pauli Jokinen: Helsinki torppasi muoviset puistonpenkit vähin äänin 1970-luvulla – historialliset penkit puolestaan pultattiin maahan ettei niitä heitetä mereen, Helsingin Sanomats webbupplaga den 29 november 2019. Läst den 3 januari 2021.
- ^ [a b] Godkännande av detaljplan Munkkiniemi, Suutarila m.m., Ändring av parknamn, på Helsingfors stadskansliets webbplats den 21 mars 2014, uppdaterad den 9 december 2019. Läst den 2 januari 2021.
- ^ [a b] Tove Janssons Helsingfors på Helsingfors stads webbplats. Odaterad. Läst den 3 januari 2021.
- ^ Platser med anknytning till Tove Jansson på Tove Jansson-sällskapets webbplats, Ullamaija Pietarinen den 27 maj 2008. Läst den 2 januari 2021.
- ^ Asukasyhdistys: Tove Janssonille puisto Katajanokalle, Helsingin Sanomats webbupplaga den 27 april 2013. Läst den 2 januari 2021.
- ^ Discover Tove Jansson’s life and art through this map of Helsinki på www.moomin.com den 4 april 2014. Läst den 3 januari 2021.
- ^ Open House Helsinki: Luotsikatu 4 / Tove Janssonin synnyinkoti på www.openhousehelsinki.fi. Odaterad. Läst den 3 januari 2021.
- ^ Valtuutetut toivovat Tove Janssonin nimeä Katajanokanpuistolle, Helsingin Sanomats webbupplaga den 27 april 2013. Läst den 2 januari 2021.
- ^ Helsinki names park after Moomin creator Jansson på Yles webbplats den 12 mars 2014. Läst den 3 januari 2021.
- ^ Art Nouveau in Helsinki, Architectural guide, Helsingfors stadsmuseum, ISBN 9789523315792, sidan 120.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Lekplatsen i den övre delen av parken, gränsande till Myntgatan, Rahapajankatu. i fonden Uspenskijkatedralen.
Katajanokan vanhaa puutaloasutusta 1860-luvulla. Taustalla vasta valmistunut Uspenskin katedraali. Valokuvannut E. Hoffers.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Utsikten mot Hamngatan. Byggnaden längst ner till höger är Aeolus, 1903, Lotsgatan 2/Kronobergsgatan 1, ritad av Selim A. Lindqvist.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Lekplatsen i den övre delen av parken, gränsande till Myntgatan, Rahapajankatu.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors, med Viktor Malmbergs skulptur Vattenbärerskan, 1923.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. I fonden Uspenskijkatedralen. Till höger Myntgatan, Rahapajankatu
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Vy ner mot Hamngatan. En gul kepskiosk skymtar i fonden. Byggnaden längst ner till höger är Aeolus, 1903, Lotsgatan 2/Kronobergsgatan 1, ritad av Selim A. Lindqvist.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors, med Viktor Malmbergs skulptur Vattenbärerskan, 1923. Till höger Myntgatan, Rahapjankatu, i fonden till höger skymtar Uspenskijkatedralen.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Till höger Myntgatan, Rahapajankatu.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Tove Janssons park, fram till 2014 kallad på Skatuddens park, på Skatudden i Helsingfors. Parkbänkar från omkring 1890, typiska för många parker i Helsingfors.