Torsås kommun

Torsås kommun
Kommun
Torsås nya kommunhus, färdigställt 2019
SloganEtt gott liv i en livskraftig kommun
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Torsås kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortTorsås
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd6 972 ()[2]
Areal605,23 kvadratkilometer ()[3]
- därav land468,45 kvadratkilometer[3]
- därav vatten136,78 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet14,88 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°24′N 16°00′Ö / 56.4°N 16°Ö / 56.4; 16
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0696[4]
Anställda725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0834[6]
GeoNames2667902
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Torsås kommun (uttalas med jämnt tryck på båda stavelserna) är en kommun i Kalmar län. Centralort är Torsås.

Området som utgör kommunen domineras av skogs- och jordbruksmark. De är även grunden för två viktiga näringsgrenar; skogs- och jordbruk. Dessa har dock kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism.

Invånarantalet ökade fram till 1980 men har därefter sjunkit stadigt fram till mitten på 2010-talet då trenden vände. Kommunpolitiken har sedan bildandet dominerats av de borgerliga partierna. Sedan 2014 har kommunen dock styrts av blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gullabo (från 1871), Söderåkra och Torsås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Gullabo landskommun bildades 1871 genom en utbrytning ur Torsås landskommun.

Torsås municipalsamhälle inrättades 3 mars 1916 och upplöstes vid utgången av 1957. Bergkvara municipalsamhälle inrättades 7 oktober 1921 och upplöstes vid utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Gullabo landskommun i Torsås landskommun.

Torsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Torsås och Söderåkra landskommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[8]

Geografi

Kommunen är Kalmar läns sydligaste och ligger vid Smålandskusten vid södra delen av Kalmarsund. Den gränsar i norr till Kalmar kommun, i väster till Emmaboda kommun och i söder till Karlskrona kommun i Blekinge län.

Topografi och hydrografi

I kommunens västra del utgörs berggrunden av urberg med en flack överyta. Den täcks av morän klädd med barrskog samt av isälvsavlagringar i form av rullstensåsar. Öster om centralorten utgörs berggrunden främst av sandsten. Landskapet domineras av en flack och öppen slätt som delvis är uppodlad eller brukas som betesmark. I Kalmarsund finns små öar bestående av flacka moränholmar med ett rikt fågelliv. Udden Örarevet är en utbildad rullstensås.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Torsås kommunHela riket






 Bebyggelse (4,5 %)
 Skog (73,2 %)
 Öppen myrmark (0,8 %)
 Jordbruksmark (14,5 %)
 Övrig mark (6,9 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns tre naturreservat i Torsås kommun: Örarevet, Strömby och Gullaboås.[11] Den förstnämnda bildades 2010 och är 239 hektar. Den utgörs av en rullstensås och är en hemvist för fågelarter som kanadagås, vigg, strandskata, roskarl, kentsk tärna och småtärna. Det är begränsad växtlighet men där hittas arter som strandkrypa, kustarun, bunge och klöverärt.[12] Strömby bildades 2002 och är 108,1 hektar. Reservatet domineras av gammal skog. Där trivs flera signalarter och rödlistade växtarter så som vedtrappmossa, tallticka och gransotdyna.[13]

Även Gullaboås bildades 2002. Reservatet omfattar 25,8 hektar och hyser skog i olika åldrar. I reservatet har signalarter som rörsvepemossa, blåmossa, långfliksmossa och gammelgranslav påträffats.[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Gullabo församling, Söderåkra församling och Torsås församling.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt (socknar) inom Torsås kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15] Gullabo, Söderåkra och Torsås.

Tätorter

Det finns tre tätorter i Torsås kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

NrTätortBefolkning[16]
1Torsås&&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000
2Bergkvara&&&&&&&&&&&01021.&&&&&01 021
3Söderåkra&&&&&&&&&&&&0943.&&&&&0943

Styre och politik

Styre

I Torsås styr en koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

ÅrPartierAntal mandatStödparti(er)
1970-1973CMFPKD28 av 41
1973-1976CMFPKD28 av 41
1976-1979CMFPKD27 av 41
1979-1982CMFPKD26 av 41
1982-1985CMFPKD26 av 41
1985-1988CMFPKD26 av 41
1988-1991CMKDFP23 av 41
1991-1994CMKDFP26 av 41
1994-1998CMKDFP19 av 35
1998-2002CMKDFP21 av 35
2002-2006CMKDFP19 av 35
2006-2007[17]STPV18 av 35
2007-2010[17]SV11 av 35TP
2010-2014CMKDL18 av 35
2014-2018[18]SMLMPKDV19 av 35
2018-2022[19]SMLKDV19 av 35
2022-[20]SCMV21 av 35

Kommunfullmäktige

Presidium

Avser mandatperioden 2018-2022.

OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförande
SAnn-Britt MårtenssonSRoland SwedestamCMarcus Johansson[21]

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPTpSDMEDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701316327
1316327
4187,2
36
19731317227
1317227
4190,1
36
197613116227
1316227
4190,9
347
19791514228
1514228
4191,2
3110
19821515227
1515227
4191,3
329
19851513328
1513328
4189,1
338
1988115214225
15214225
4186,0
3011
1991112215236
12215236
4184,4
3011
1994112312115
123125
3584,8
278
1998210213134
21021334
3579,16
2213
2002113211134
1321134
3578,47
1916
2006110179124
107924
3579,60
2015
201011212111124
1221124
3582,14
1916
20141111610213
1161023
3585,31
1817
2018111718223
1178223
3585,92
2015
20222101106123
21010623
3583,77
1916
  • Övriga 1976 var Kommunens framtid.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Avser mandatperioden 2014–2018.

OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförande
SHenrik Nilsson BokorMMona MagnussonCChristofer Johansson[22]

Övriga nämnder

Avser mandatperioden 2014–2018.

NämndOrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförande
Bildningsnämnden[23]SSören BondessonLElsa JannertCEva-Kristina Berg
Bygg- och miljönämnden[24]SHans LarssonMBengt RydahlCLisa Klasson
Krisledningsnämnden[25]SHenrik Nilsson BokorMMona MagnussonCChristofer Johansson
Socialnämnden[26]SChristina LönnqvistMStaffan KromnowCLinda Eriksson
Tekniska nämnden[27]SRoland SwedestamMMagnus NilsénCJan-Olof Olsson
Valnämnden[28]SRoland SwedestamMMarie PalmCFrida Portin

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Handel, sjöfart, jord- och skogsbruk var tidigare grunden för det lokala näringslivet. Dessa har kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism, även om jordbruket på kustslätten och skogsbruket i inlandet fortfarande är av betydelse. Bland industriföretag kan nämnas Yaskawa Nordic AB samt fjädertillverkarna Spring Systems AB och Spinova AB.[9]

Infrastruktur

Transporter

Längs kusten löper Europaväg 22 från söder till norr. Genom kommunen går även länsväg 130.[9]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 6 972 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 251:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Torsås kommun 1970–2020[29]
ÅrFolkmängd
1970
 
7 574
1975
 
7 670
1980
 
7 923
1985
 
7 870
1990
 
7 873
1995
 
7 852
2000
 
7 468
2005
 
7 240
2010
 
6 962
2015
 
6 943
2020
 
7 149

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 679, eller 9,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 925 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 391, eller 5,36 %.[30]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Torsås kommun 6 925 personer. Av dessa var 607 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]

Kultur

Kulturarv

Ett av kulturarven i kommunen är minnesstenen över freden vid Brömsebro. Den restes på en holme i Brömsebäcken, den bäck som utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark men som nu utgör gränsen mellan Kalmar län och Blekinge län.[32] I kommunen finns Olssonska gården som är registrerad som den första handelsboden i Kalmar län. Byggnaden är uppförd på 1700-talet och var en av de ursprungliga gårdarna i kyrkbyn Torsås. Den är förklarad byggnadsminne.[33]

Kommunvapen

Blasonering: Sköld genom ett mantelsnitt delad av rött och av guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt.

Torsås kommunvapen återger ortnamnet, där snittet är "åsen" och hammaren är guden Tors. Det fastställdes för landskommunen 1955 av Kungl. Maj:t och registrerades för kommunen hos PRV 1974.

En annan känd symbol för kommunen är Torsåstuppen, en slöjdad tupp gjord ur ett björkstycke.

Se även

  • Personer med anknytning till Torsås kommun

Referenser

Noter

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Torsås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tors%C3%A5s. Läst 1 maj 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 1 maj 2023. 
  12. ^ ”Örarevet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/orarevet.html. Läst 1 maj 2023. 
  13. ^ ”Strömby”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/stromby.html. Läst 1 maj 2023. 
  14. ^ ”Gullaboås”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/gullaboas.html. Läst 1 maj 2023. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  17. ^ [a b] MP lämnar Torsåssamarbete - P4 Kalmar | Sveriges Radio
  18. ^ Blå-röd-grönt styre väntar i Torsås - P4 Kalmar | Sveriges Radio
  19. ^ http://www.barometern.se/torsas/regnbagsalliansen-ska-fortsatta-sitt-samarbete/
  20. ^ https://sverigesradio.se/artikel/klart-torsas-ska-styras-over-blockgranserna
  21. ^ [1] Arkiverad 17 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine., Kommunfullmäktige.
  22. ^ [2] Arkiverad 24 september 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kommunstyrelsen.
  23. ^ [3] Arkiverad 9 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., Bildningsnämnden.
  24. ^ [4] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Bygg- och miljönämnden.
  25. ^ [5] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Krisledningsnämnden.
  26. ^ [6] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Socialnämnden.
  27. ^ [7] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Tekniska nämnden.
  28. ^ [8] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Valnämnden.
  29. ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  30. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  31. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  32. ^ ”Fredsstenen i Bröms”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/fredsstenen-i-broms.html. Läst 1 maj 2023. 
  33. ^ ”Olssonska”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/olssonska.html. Läst 1 maj 2023. 

Källor

  • Bo Alvemo: Södra Möre 1 (1984), Södra Möre 2 (1990), Södra Möre 3 (1993), AB Torsås ångkvarn & träindustri (1996), Garpen (2000)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Distrikt Torsås.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Torsås kommun

World file:


51.29663222783734966 0 0 -51.29663222783734966 1741754.55091496789827943

7665969.65446078032255173
Torsås Municipality in Kalmar County.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Kommunhus2.jpg
Författare/Upphovsman: Torsås kommun, Licens: CC BY-SA 4.0
Kommunhus Torsås