Torpare

Torpare från Färnebo socken. Kolteckning utförd av Ragnar Ljungman omkring 1900.
Finska torpare (fi. "torppari").
Torpstuga i Halland.
Torpstuga i Bohuslän.

Torpare kan dels syfta på landbor som arrenderade mindre jordbruksenheter, så kallade torp; dels användes det som beteckning på självägande jordbrukare på mindre fastigheter under 1/4 mantal.

Arrendeförhållanden

Arrendet kunde erläggas såväl i form av dagsverken som in natura. Frälsetorp under godsen var ofta rena dagsverkstorp, där hela arrendet utgjordes av dagsverken. Det vanligaste var dock skattetorp, där arrendet vanligen erlades i fastställda kontanta eller naturabelopp, eller dagsverken i samband med slåtter eller liknande.

Torparrenden skrevs oftast på lång tid, från 10 ända upp till 50 år. Mera sällan fanns en fastslagen rätt till ärftligt arrende, oftast då på kronotorpen. Det förekom även att kontrakten förnyades årsvis.

Historia

Från 1600-talet spelade torparna en huvudroll som arbetskraft inom jordbruket i Sverige (med Finland).

Finland

I Finland avskaffades torparinstitutionen hösten 1918 efter finska inbördeskriget, vars orsaker delvis kan tillskrivas torparinstitutionen.[1] Torparna fick efter kriget rätt att inlösa sina torp, varigenom 45 000 nya jordbruk uppstod under 1920-talet.

Sverige

I Sverige minskade betydelsen under senare delar av 1800-talet, när industrialisering, emigration, övergång till kontantarrenden och friköp av torp minskade deras antal från ca 100 000 år 1850 till drygt hälften 1910.[2]

Ännu på 1930-talet fanns bortåt 20 000 torpare innan torparinstitutionen slutligen försvann från Sverige 1943. Då förbjöds dagverken som betalningsform för arrenden. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare.

Se även

Noter

  1. ^ Kolbe, Laura (red.): Suomen kulttuurihistoria: 3, Oma maa ja maailma, sidan 162-3. Helsingfors: Tammi, 2003. ISBN 951-31-1844-4.
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Vidare läsning

Skönlitteratur

Media som används på denna webbplats

Torpstuga Halland. NM.JPG
En torpstuga i Halland i Sverige
Ragnar Ljungman - Torpare.jpg
Torpare. Kolteckning.

Den värmländska naturen med dess rikt skiftande folkliv, vilket inom litteraturen blivit så omdiktat och besjunget, har i mycket ringa mån varit föremål för målares pensel. Ovannämnde alltför tidigt bortgångne konstnär framställer här en torparefamilj från Fernebo fattigaste och mest isolerade skogsbygd. Ensligheten och den hårda kampen för tillvaron ha givit människorna en prägel av tungsinthet, och bland barnen finner man ofta brådmogna utseenden. Stugan i bakgrunden är en troget återgiven gammal finnstuga.
Denna bygd liksom stora delar av Värmland har saknat betingelser för danandet av några bestämda sockendräkter. Från Älvdals, Jösse och Nordmarks härader äro dock kända mycket vackra folkdräkter, men från dessa trakter har tyvärr ej någon av oss känd konstnär

sökt sig motiv. – Gerda Cederblom.
Torpstuga Bohuslän NM.JPG
Foto av torpstuga i Bohuslän i Sverige