Torneå

För andra betydelser, se Torneå (olika betydelser).
Torneå
Tornio (finska)
Kommun
Torneå stads vapen
LandFinland Finland
LandskapLappland
Admin. centrumTorneå centraltätort
Area1 348,83 km² (2016-01-01)[1]
 - land1 188 km²
 - vatten160,83 km²
Folkmängd21 333 (2021-12-31)[2]
 - män10 848 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor10 619 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet17,96 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir.Jukka Kujala
 - Kommunfullm.
ordf.
Markku Ponkala (C)
 - Kommunstyr.
ordf.
Olli Rainio (C)
Kommunkod851
Geonames634096
Språk (2021-12-31)[5]
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
96,6 %
0,6 %
0,1 %
2,7 %
Admin. data 
- Landskapsförb.Lapplands förbund.
- RegioncentrumKemi-Torneås RCP-område.[3]
- SkattebyråKustlapplands skattebyrå, Torneå kontor.
- FörsäkringskretsKretscentralen för östra och norra Finland.
- NödcentralUleåborgs nödcentral.[4]
- RäddningsverkLapplands räddningsverk.
- EU-målområde1
Läge65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722
Torneå stads läge
Torneå stads läge
Torneå stads läge
Webbplats: www.tornio.fi
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå.

Torneå (finska: Tornio, nordsamiska: Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken. Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till 21 333 invånare (2021), och staden (kommunen) har en total yta på 1 348,83 km². Torneå tätort har 16 977 invånare på en yta av 35,62 kvadratkilometer (2016).[6] Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå låg från början på en ö, Svensarö, i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

Historia

Torneå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Litografi i Finland framstäldt i teckningar utgiven 1845-1852.

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.[7]

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också de gamla gatorna något rakare.[8]

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.[9]

1 januari 1957 överfördes ett område med 1 140 personer till Torneå stad från Nedertorneå kommun.[10]

Geografi

Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2021 låg sex tätorter helt eller delvis inom Torneå stads område och tätortsgraden i kommunen var 87,7 %.[11][12]

NrTätortFolkmängd
1Torneå centraltätort&&&&&&&&&&016508.&&&&&016 508
2Kemi centraltätort (del av)[13]&&&&&&&&&&&&0831.&&&&&0831
3Karunki&&&&&&&&&&&&0490.&&&&&0490
4Arpela&&&&&&&&&&&&0263.&&&&&0263
5Puuluoto&&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249
6Liakka&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205

Kommunikationer

Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken är dock nedlagd. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Kemi-Tornio flygplats ligger 21 km från centrala Torneå och har för närvarande (2016) endast förbindelser till Helsingfors. Det har många gånger diskuterats[14] om en direktförbindelse till Stockholm, inte minst för att flygplatsen är nära Haparanda (som har en av Sveriges längsta restider från kommunhuvudort till Stockholm), men det har hittills inte blivit av.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Politik

Mandatfördelning i Torneå, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[15]

ValårVFDAASSFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19646611
6611
2382,1
196866434
66434
2377,3
197281611513
86153
3577,0
19761262014
126204
4380,2
19801072213
107223
4380,6
1984484234
484234
4379,3
1988537244
537244
4376,2
19928912113
89213
4374,9
199678244
78244
4365,0
200068254
68254
4360,2
2004771253
77253
4361,3
3112
200885241185
8524185
4361,6
2716
201285124194
8524194
4360,1
2914
201776113223
763223
4358,0
2815
20215582014
558204
4354,6
2716
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017

PartiRöstfördelningMandatfördelning
AntalAndel %Antal
+−
Andel %
+−
Antal+−
 Centern i Finland&&&&&&&&&&&04714.&&&&&04 71447,4+336+5,522+3
 Vänsterförbundet&&&&&&&&&&&01663.&&&&&01 66316,7-140-0,67-1
 Finlands Socialdemokratiska Parti&&&&&&&&&&&01490.&&&&&01 49015,0+372+4,36+1
 Samlingspartiet8488,5-149-1,03-1
 Sannfinländarna5265,3-535-4,93-1
 Gröna förbundet2662,7-161-1,410
 Tornio meidän kunta2322,3NyNy1Ny
 Kristdemokraterna i Finland1501,5+82+0,900
 Finlands kommunistiska parti360,4+18+0,200
 Piratpartiet100,1NyNy00
 Pro Tornio - kuntalaisen parhaaksi yhteislista*00,0-557-5,30-2
Giltiga röster totalt&&&&&&&&&&&09935.&&&&&09 935100,0043
Ogiltiga röster730,7
Valdeltagande&&&&&&&&&&&&0794.&&&&&079458,0-2,1
Röstberättigade&&&&&&&&&&017256.&&&&&017 256

Källa:[16]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Sannfinländarna och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[17]

Demografi

Utveckling av antalet modersmålstalare av svenska, samiska och övriga minoritetsspråk i Torneå kommun, 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande från 41 till 103 personer. De samisktalande ökade från 4 till 15 personer talare av samtliga övriga minoritetsspråk ökade från 41 till 540 personer. Källa: Statistikcentralen [1]

Medelåldern i kommunen år 2020 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,8 år för kvinnor).[5]

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Torneå stad enligt siffror från Statistikcentralten avseende förhållandena den 31 december 2019:[18]

ÅlderAntalAndel
31 december 2020
0–14 år&&&&&&&&&&&03619.&&&&&03 61916,86 %
15–24 år&&&&&&&&&&&02365.&&&&&02 36511,02 %
25–54 år&&&&&&&&&&&07339.&&&&&07 33934,19 %
55–64 år&&&&&&&&&&&02939.&&&&&02 93913,69 %
65+ år&&&&&&&&&&&05205.&&&&&05 20524,25 %

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Torneå stad 1880–2020[10][19]
ÅrFolkmängd
1880
 
968
1890
 
1 250
1900
 
1 523
1910
 
1 310
1920
 
1 782
1930
 
1 628
1940
 
2 065
1950
 
3 282
1960
 
5 529
1970
 
7 224
1975
 
20 273
1980
 
21 076
1985
 
22 328
1990
 
22 879
1995
 
23 156
2000
 
22 617
2005
 
22 297
2010
 
22 513
2015
 
22 199
2020
 
21 467
Anm: Kommunerna Nedertorneå och Karunki inkorporerades 1 januari 1973.
För tidsserien 1975-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har summerats ihop för att minska tabellens storlek.[20][5]

SpråkTalare 2021-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen&&&&&&&&&&021333.&&&&&021 333100,0
Finska&&&&&&&&&&020617.&&&&&020 61796,6
Svenska&&&&&&&&&&&&0118.&&&&&01180,6
Samiska&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&0120,1
Främmande språk totalt&&&&&&&&&&&&0585.&&&&&05852,7
Arabiska&&&&&&&&&&&&0122.&&&&&01220,6
Ryska&&&&&&&&&&&&0105.&&&&&01050,5
Thailändska&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&0600,3
Estniska&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&0340,2
Persiska&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&0330,2
Språk med fler än 10 men färre än 30 talare&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&01300,6
Språk med färre än 10 talare&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&01020,5

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt.[21] Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text.[22] Även om Torneåborna har finska som modersmål är kunskaperna i svenska som andraspråk goda i och med den geografiska närheten till Sverige.[23]

Bildgalleri

Källor

  • Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 

Webbkällor

Noter

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Lista över RCP-områden, Statistikcentralen Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 19 februari 2013.
  4. ^ Nödcentralsverkets webbplats Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 19 februari 2013.
  5. ^ [a b c] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 24 mars 2023. 
  6. ^ ”027 -- Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2016”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904001714/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201600_sv.px/. Läst 4 september 2019. 
  7. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 557 ff
  8. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 559
  9. ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
  10. ^ [a b] ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 3 januari 1973. sid. 293. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 22 maj 2019. 
  11. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 9 april 2023. 
  12. ^ ”13vs -- Tätortsgrad efter område, 2021”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vs.px/. Läst 9 april 2023. 
  13. ^ Av tätortens 25 257 invånare bodde 831 i Torneå stad, 6 707 i Keminmaa kommun och 17 719 i Kemi stad.
  14. ^ ”Direktflyg till Stockholm från Haparanda?”. www.travelnews.se. http://www.travelnews.se/flyg/direktflyg-till-stockholm-fran-haparanda/. Läst 25 oktober 2016. 
  15. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 22 november 2021. 
  16. ^ ”Torneå - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_851.html. Läst 26 april 2018. 
  17. ^ ”Torneå - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val851.html. Läst 26 april 2018. 
  18. ^ ”11rd -- Befolkning efter ålder (1-års 0-112) och kön, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rd.px/. Läst 12 december 2022. 
  19. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  20. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 24 mars 2023. 
  21. ^ Ilkka Mäntylä: "Torneå - staden". I: Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia II: Från 1600-talet till 1809. Haparanda 1992, s. 181-264, här s. 252.
  22. ^ Officiella svenska ortnamn i Finland, Institutet för de inhemska språken. (svenska) Läst 4 januari 2013.
  23. ^ ”Tvåspråkighet högt på dagordningen”. NSD. 23 januari 2010. https://www.nsd.se/nyheter/tvasprakighet-hogt-pa-dagordningen-5139151.aspx. Läst 5 april 2020. 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Järnvägsbron mellan Haparanda och Tornio.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 4.0
Järnvägsbron mellan Haparanda och Tornio
Tornio sijainti Suomi.svg
Författare/Upphovsman: Fenn-O-maniC, Licens: CC BY-SA 3.0
Location of Tornio in Finland.
Lapin maakunnan vaakuna.svg
Coat of arms of Laponia, Finland
Tornio centrum huvudgata.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Huvudgata i Tornio centrum.
Tornio centrum.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Tornio centrum.
Gränsen mellan Sverige och Finland bild 2.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Gränsen mellan Sverige och Finland.
Tornio kyrka bild 5.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Tornio kyrka.
Torneå - Lennart Forstén - Finland framställdt i teckningar - 113.jpg
Torneå, litografi av Lennart Forstén (1817-1886) publicerad i Finland framställdt i teckningar (1845–1852), redigerad av Zacharias Topelius (1818-1898).
Neder Tornio kyrka.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 4.0
Neder Torneo kyrka
Bussterminalen HaparandaTornio bild 2.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Bilden tagen på den finska sidan i Tornio. Bilden föreställer Haparanda och Tornios nya gemensamma bussterminal.
Köpcentrat Rajalla bild 1.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Köpcentrat Rajalla ligger på gränsen till Sverige.
Minoriteter i Torneå 1990-2015.png
Författare/Upphovsman: Aaker, Licens: CC BY-SA 4.0
Utveckling av antalet modersmålstalare av svenska, samiska och övriga minoritetsspråk i Torneå kommun, 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande från 41 till 103 personer. De samisktalande ökade från 4 till 15 personer talare av samtliga övriga minoritetsspråk ökade från 41 till 540 personer. Källa: Statistikcentralen [1]
Tornio kyrka bild 4.JPG
Författare/Upphovsman: Nicesmurf, Licens: CC BY-SA 3.0
Tornio kyrka.
Tornio Hallituskatu.JPG
Författare/Upphovsman: BishkekRocks, Licens: CC BY-SA 3.0
Hallituskatu street in central Tornio, Finland