Torgny T:son Segerstedt

Torgny T:son Segerstedt
Torgny T:son Segerstedt (hö) med Jan Arvid Böök (vä).
Född11 augusti 1908[1][2]
Mellerud[1]
Död28 januari 1999[1] (90 år)
Uppsala domkyrkoförsamling[1], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet, filosofie doktor,
SysselsättningFilosof, sociolog, universitetslärare
Befattning
Stol nummer 2 i Svenska Akademien (1975–1999)[4]
ArbetsgivareUppsala universitet
MakaMarie-Louise Segerstedt
FöräldrarTorgny Segerstedt[1]
SläktingarIngrid Segerstedt Wiberg (syskon)
Utmärkelser
Kellgrenpriset (1993)
Årets hedersupplänning (1998)
Redigera Wikidata

Torgny T:son Segerstedt, född 11 augusti 1908 i Mellerud, död 28 januari 1999 i Uppsala, var en svensk filosof och sociolog. Han utnämndes 1947 till Sveriges förste professor i sociologi och var rector magnificus för Uppsala universitet åren 195578. Han var från 1975 ledamot av Svenska Akademien.

Biografi

Segerstedt studerade som ung vid Lunds universitet, där han under studietiden bland annat var redaktör för kårtidningen Lundagård. Han blev filosofie doktor och docent i praktisk filosofi[5] vid detta universitet 1934 samt fyra år senare professor i filosofi vid Uppsala universitet, en befattning han innehade 1938–1947.[6]

Genom beslut av Kungl. Maj:t blev Torgny Segerstedt den 26 juli 1947 Sveriges första professor i sociologi. I filosofiskt hänseende påverkad av cambridgeskolan och begreppsanalytisk metod, angrep han värdeteorin och kom till slutsatsen att man måste ta hänsyn till sociala förhållanden: detta märks tydligast i hans Verklighet och värde (1938) och Ordens makt (1944). Steget härifrån till sociologin var inte långt. År 1948 publicerade han Social Control as Sociological Concept där påverkan från behaviorismen är påfallande. Som sociolog skulle Segerstedt skapa en historisk förankring i den svenska forskningen, där han särskilt poängterade industrialismens betydelse för den sociala strukturen i landet. Den sociologiska institutionen blev omedelbart en viktig del i välfärdssveriges utformning, se vidare folkhemmet. En annan central forskningsinriktning för Segerstedt var studiet av grupper, något han definierade som grunden för sociologin.[7]

Segerstedt var Uppsala universitets rektor åren 1955–1978. Han var vidare ledamot av Svenska Akademien från 1975 då han efterträdde Ingvar Andersson på stol nr 2. Han var då sedan 1961 även ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten, sedan 1962 av Ingenjörsvetenskapsakademien samt sedan 1967 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var preses i Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala. Han var 1966–1978 hederspresident i Orphei Drängar.

Segerstedt anlitades även till offentliga uppdrag. Han var ordförande i den universitetsutredning som införde lektorsämbetet vid universitetet, och efterträdde Ragnar Edenman på den posten. Denna utredning var av stor ideologisk betydelse och fick till följd att fler antogs till universiteten.[8]

Segerstedt var den förste ordföranden i Samfundet Sverige–Israels riksorganisation mellan 1978 och 1985.[9]

Torgny T:son Segerstedt är begravd på Uppsala gamla kyrkogård. En av Uppsala universitets byggnader är döpt efter honom: Segerstedthuset.[10]

Familj

Torgny Segerstedt var son till Torgny Segerstedt (den äldre) och Augusta Wilhelmina Synnestvedt, samt bror till Ingrid Segerstedt Wiberg. Han gifte sig 1934 med Marie-Louise Karling (1906–2001).

Bibliografi

  • 1937 – Moral sense-skolan och dess inflytande på svensk filosofi
  • 1938 – Verklighet och värde
  • 1939 – Frihet och människovärde
  • 1939 – Demokratiens problem i socialpsykologisk belysning
  • 1944 – Ordens makt
  • 1945 – Var Torgny Segerstedt diktatursvärmare?
  • 1947 – Boströms betydelse i svenskt kulturliv
  • 1949 – Den femte generationens problem
  • 1952 – Människan i industrisamhället
  • 1953 – Anda och trivsel i företaget
  • 1955 – Gruppen som kommunikationssystem
  • 1955 – Kriminalsociologi
  • 1956 – Industrifolk på fritid
  • 1956 – Slutna och öppna arbetsgrupper
  • 1956 – Symbolmiljö, mening och attityd
  • 1957 – Utbildning och samhälle
  • 1961 – Fakulteterna och vetenskapens enhet
  • 1962 – Tekniskt bistånd och social struktur
  • 1963 – Humanisternas yrkesval
  • 1963 – Israel kontrasternas land
  • 1964 – Naturvetarnas yrkesval
  • 1965 – Välfärdsdemokratiens problem
  • 1966 – Framtid, vetenskap och framtidsvetenskap
  • 1966 – Den akademiska gemenskapen
  • 1966 – Högtidstal vid Uppsala studentkårs aulabal 26 november 1966
  • 1968 – Att studera sociologi
  • 1968 – Studentrevolt
  • 1970 – Socialt system och samfärdsel
  • 1971 – Den akademiska friheten under frihetstiden
  • 1974 – Den akademiska friheten under gustaviansk tid
  • 1974 – Hotet mot den högre utbildningen
  • 1975 – Samhället och forskningen
  • 1975 – Ingvar Andersson
  • 1976 – Den akademiska friheten 1809–1832
  • 1979 – Det historielösa samhället
  • 1981 – Nils von Rosenstein
  • 1982 – Marcus Wallenberg
  • 1983 – Välfärdsstatens psykologi
  • 1983 – Akademiker och folkbildning
  • 1984 – 1984 – och sedan?
  • 1985 – Rättssäkerhet och demokrati
  • 1986 – Svenska Akademien i sin samtid
  • 1987 – Rationalitetens gränser
  • 1990 – Två essäer upplästa i Svenska Akademien

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e] Torgny (T:son) Segerstedt, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Holms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13648/C/11 (1895-1914), bildid: 00095486_00119, sida 115, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 27 maj 2019, ”47,Aug,11....Torgny...”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Segerstedt, Torgny, Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 juli 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Segerstedt, Torgny T. (1934) (på engelska). Value and reality in Bradley's philosophy. Lund: Gleerup. Libris 195174 
  6. ^ Minnesord över Torgny T:son Segerstedt av Uppsala universitets rektorer. 1999-01-29.
  7. ^ Carl-Filip Smedberg (2019). ”Gruppkategorins förvandlingar: Epistemologi, ontologi och politik i Torgny T. Segerstedts studium av grupper 1939–1955”. Historisk tidskrift. 
  8. ^ Boström, Håkan (26 oktober 2000). ”Studentrevolt och utbildningsreform”. Idehistoriska föreningen vid Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2003. https://web.archive.org/web/20030609131432/http://www.idehistoria.nu/Noesis/Anamnesis/Foredrag/TF.html. 
  9. ^ Kättström, Örjan. ”Samfundet Sverige-Israels historia”. Samfundet Sverige–Israel. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia. Läst 24 januari 2015. 
  10. ^ ”Segerstedthuset - Uppsala universitet”. uu.se. https://www.uu.se/om-uu/segerstedthuset/. Läst 18 december 2021. 
  11. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 175, digital avbildning.
  12. ^ Sveriges Statskalender 1964
  13. ^ Sveriges Kungahus hemsida
  14. ^ Svenskt biografiskt lexikon,Torgny (T:son) Segerstedt artikel av Bo Ralph, Band 31 (2000-2002), sida 787.
  15. ^ Sveriges Statskalender 1955
  16. ^ Manfred Björkquist-medaljen tilldelad professor Torgny T Segerstedt : måndagen den 2 december 1996 i Stora salen på Sigtunastiftelsen. [Sigtunastiftelsen]. 1998 ;. ISBN 9197196630. OCLC 186180254. https://www.worldcat.org/oclc/186180254 

Tryckta källor

  • Martin H:son Holmdahl & Stig Strömholm, "Torgny T. Segerstedt – ett hundraårsminne." Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 150. Uppsala 2008.

Innehavare av Torgny Segerstedts professur i sociologi vid Uppsala universitet

  • 1947 – 1969 Torgny T:son Segerstedt
  • 1969 – 1989 Ulf Himmelstrand
  • 1989 – 1993 vakant
  • 1993 – Göran Ahrne
  • 1993 – 1997 vakant
  • 1998 – 2002 Ron Eyerman
  • 2003 – 2010 Jukka Gronow
  • 2011 – vakant
  • 2012 – Patrik Aspers

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Jan Arvid Böök 1957.jpg
Författare/Upphovsman: Uppsala-Bild, Licens: CC BY-SA 4.0
Left: Swedish physician and geneticist Jan Arvid Böök (1915-1995) with Torgny T:son Segerstedt (1908-1999), rector magnificus of Uppsala University (right).