Tongastorfotshöna
| Tongastorfotshöna Status i världen: Sårbar[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Storfotshöns Megapodiidae |
| Släkte | Megapodius |
| Art | Tongastorfotshöna M. pritchardii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megapodius pritchardii | |
| Auktor | Gray, 1864 |
| Synonymer | |
| |
Tongastorfotshöna[2] (Megapodius pritchardii) är en utrotningshotad fågel i familjen storfotshöns inom ordningen hönsfåglar.[3]
Kännetecken
Tongastorfotshönan är en medelstor (38 centimeter), brungrå storfotshöna. Den är blekare på huvud och hals, och brunare på rygg och vingar. På baksidan av huvudet syns en kort rundad tofs. Näbben är gul, benen gula till ljusröda. I ansiktet och på strupen är befjädringen gles, vilket gör att den röda huden under skiner igenom. Lätet är från hanen en tredelad vissling, oftast utförd i duett med honans krrrr.[1]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer idag i skogar på ön Niuafo'ou i norra Tonga.[3] Den har även införts på Fonualei.[1] Historiskt förekom den även i andra delar av Tonga, men också Samoa och Niue.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Arten återfinns i lövskog, både gammal och ung,[5] men verkar behöva områden med lite växtlighet för att födosöka bland löv och i jorden. Den lever huvudsakligen av maskar och insekter, men även små reptiler, frön och frukt.[6] Liksom många andra storfotshöns ruvar den inte själv sina ägg utan gräver ner dem i jorden, i tongastorfotshönans fall i het vulkanisk aska. Det gör att dess häckningsplatser begränsas till lös jord nära vulkaniska öppningar i marken, antingen i skog eller öppen aska, eller på stränder till kratersjöar.[7]
Status och hot
Tongastorfotshönan är en mycket fåtalig fågel med under en population på högst 1.000 individer och minst 250. Utbredningsområdet är vidare begränsat till två små öar. Efter bevarandeåtgärder tros populationen vara stabil eller i ökande sedan tidigt 2000-tal. 2019 nedgraderade internationella naturvårdsunionen IUCN dess hotstatus, från starkt hotad till den lägre nivån sårbar.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Thomas Pritchard (1829-1909), brittisk konsul i Fiji 1857-1862.[8]
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2019 Megapodius pritchardii . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Steadman, David W.; Worthy, Trevor H.; Anderson, Atholl J.; Walter, Richard (2000). ”New species and records of birds from prehistoric sites on Niue, southwest Pacific”. Wilson Bulletin 112 (2): sid. 165–186. doi:.
- ^ Göth, A.; Vogel, U. 1995. Status of the Polynesian Megapode Megapodius prithchardii on Niufo'ou (Tonga). Bird Conservation International 5: 117-129.
- ^ Rinke, D. R.; Soakai, L. H.; Usback, A. 1993. Koe Malau Life. Brehm Fund for International Conservation, Bonn.
- ^ Todd, D. 1983. Pritchard's Megapode on Niuafo'ou Island, Kingdom of Tonga. World Pheasant Association Journal: 69-68.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör tongastorfotshöna.
Wikispecies har information om Megapodius pritchardii.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Megapodius pritchardii
Hartlaub and Finsch Beitrag zur fauna Centralpolynesiens. Ornithologie der Viti, Samoa und Tongainseln
Plate 2
Tafel II.
- Fig. 1. Astur cruentus Gould (Mus. Godeffroy) Valid name Accipiter fasciatus (Vigors and Horsfield, 1827)
- Fig. 2. Platycercus splendens Peale Valid name Prosopeia splendens (Peale, 1848)
- Fig. 3. Ptilinopus fasciatus Peale Valid name Ptilinopus porphyraceus (Temminck, 1821)
- Fig 4. Chrysoena luteovirens Hombr Valid name Ptilinopus luteovirens Hombron & Jacquinot, 1841
- Fig. 5. Megapodius Pritchardi Gray. Valid name Megapodius pritchardii Gray, 1864