Tonfisk

Tonfisk
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljMakrillfiskar
Scombridae
SläkteTonfisksläktet
Thunnus
ArtTonfisk
T. thynnus
Vetenskapligt namn
§ Thunnus thynnus
AuktorLinnaeus, 1758
Synonymer
Thunnus thynnus (non Jordan & Evermann, 1926)[2]
Thynnus linnei Malm, 1877[3]
Orcynus secondidorsalis (Storer, 1855)[2]
Thunnus secundodorsalis (Storer, 1855)[2]
Thynnus secundodorsalis Storer, 1855[2]
Thunnus vulgaris (Cuvier, 1832)[2]
Thynnus vulgaris Cuvier, 1832[3]
Thunnus thynnus (non Cuvier, 1829)[2]
Thynnus mediterraneus Risso, 1827[3]
Thynnus thynnus (Linnaeus, 1758)[2]
Thunnus thynnus (Linnaeus, 1758)[2]
Thunnus thynus (Linnaeus, 1758)[4]
Orcynus thynnus (Linnaeus, 1758)[2]
Albacora thynnus (Linnaeus, 1758)[2]
Scomber thynnus Linnaeus, 1758[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Tonfisken[5] eller blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus[3]) är den typiska och mest bekanta arten i tonfisksläktet som ingår i familjen makrillfiskar.[6][7][8] Den odlade tonfisken fångas vild innan den blivit vuxen och växer sedan till sig i fångenskap. Man har ännu inte fått ekonomisk hållbarhet i odling från rom så som laxodling går till. Den blåfenade tonfisken listas av IUCN som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Utbredning

Arten lever både i östra och västra Atlanten och i Nordsjön går den ända upp till Lofoten vid norska kusten. Den återfinns även i Medelhavet och Svarta havet. I västra Atlanten förekommer arten från Kanada över Mexikanska golfen och Västindien till Brasilien. I östra Atlanten sträcker sig utbredningsområdet söderut till Mauretanien. Dessutom finns en isolerad population vid Sydafrika och många individer vandrar utanför parningstiden.[6] Tonfisken är inte ursprungligen en stillahavsfisk, men odlas numera utanför Japans kust.

Tonfisken har i svenska vatten anträffats ända ner i södra Öresund och södra Östersjön. Tonfisken var vanlig längs svenska västkusten på 1940-50-talet och besökte på 1960-talet fortfarande Skagerrak och Kattegatt regelbundet under juli-september men har sen dess sällan påträffats. Uppgifter finns om ett stort stim den 14 september 2016.[9] Under september 2017 genomfördes en kampanj för att märka blåfenad tonfisk i svenska och danska vatten. Fångsten blev 14 exemplar längs svenska västkusten och fyra på danskt vatten.[10]

Utseende

Den är en av de största havsfiskarna och uppges kunna nå en längd på upp till 3 meter, samt en vikt på över 600 kilogram. Normal storlek är cirka 2 meter och 500 kilogram. Den största fångade tonfisken vägde hela 679 kg. Arten kan leva i stim. Dessa brukar vara cirka 50–1 000 individer som i öppna havet följer stim av andra fiskar.

Till kroppsformen liknar den en gigantisk makrill. På sidorna om stjärten finns en kölformig upphöjning. Till färgen är tonfisken på ryggen svartblå, på sidorna ljusare silvergrå och på buken vit. Fenorna är mörkfärgade, med undantag av andra ryggfenan och analfenan, som är ljusare.

Fiske på tonfisk

Tonfisken används numera som matfisk, och serveras till stor del som sushi, men även som grillad eller stekt i större filébitar.

Tonfisken har alltsedan forntiden vid Medelhavsstränderna varit föremål för ett betydande fiske. Saltat tonfiskkött kallades av romarna Salsamentum sardicum. I Bosporen fanns under forntiden en berömd fiskeplats i den vik som nu utgör Istanbuls hamn, och för dess rika fiskbestånds skull lär den ha fått namnet "Gyllene hornet" (romarnas "Sinus thynni").

Tonfisken är populär bland sportfiskare.

Rik på proteiner (ca 25%[11]) och Omega 3-fetter är tonfisken mycket populär som hälsosam kost.

Etymologi

Namnet tonfisk (belagt i svenskan sedan 1620-talet) kommer från latinets thunnus eller thynnus och grekiska thynnos, med osäkert ursprung,[12] eventuellt med betydelsen "som rör sig snabbt".

Källor


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tonfisksläktet (avsnitt tonfisk), 1904–1926.

Noter

  1. ^ [a b] 2011 Thunnus thynnus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Collette, B.B. and C.E. Nauen (1983) FAO Species Catalogue. Vol. 2. Scombrids of the world. An annotated and illustrated catalogue of tunas, mackerels, bonitos and related species known to date., FAO Fish. Synop. 125(2). 137 p.
  3. ^ [a b c d] Collette, B.B. (2003) Family Scombridae Rafinesque 1815 - mackerels, tunas, and bonitos., Calif. Acad. Sci. Annotated Checklists of Fishes (19):28.
  4. ^ Hensley, V.I. and D.A. Hensley (1995) Fishes eaten by sooty terns and brown noddies in the Dry Tortugas, Florida., Bull. Mar. Sci. 56(3):813-821.
  5. ^ Tonfisk, Nationalencyklopedin, läst 7 januari 2014.
  6. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/thunnus+thynnus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  8. ^ Dyntaxa Thunnus thynnus
  9. ^ https://www.gp.se/nyheter/göteborg/sensationen-tonfisk-på-västkusten-1.3791020
  10. ^ https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/14-tonfiskar-markta-i-sverige
  11. ^ ”Nutrition Facts and Analysis for Fish, tuna, light, canned in water, drained solids”. nutritiondata.self.com. http://nutritiondata.self.com/facts/finfish-and-shellfish-products/4146/2. Läst 7 september 2015. 
  12. ^ Tonvis med tonfisk - Språkbruk.fi

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Bluefin-big.jpg
Bluefin Tuna (Thunnus thynnus)
from de:wiki @22:11, 18. Jan 2004 by User:Anathema