Tonart

I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B) och B.

Music ClefG.svgMusic 1b1-.svg Music ClefG.svgMusic 1b1.svg

Se olika skrivsätt.

Tonart, en uppsättning toner (skala) där en av tonerna har rollen som grundton.

De vanligaste tonarterna i det traditionella västerländska tonsystemet är durtonarterna och molltonarterna. Durtonarter betecknas med inledande versal, medan molltonarterna betecknas med gemen – se versalisering; se även parallelltonart.

Dur och moll kan ses som två specialfall av de så kallade kyrkotonarterna, jonisk respektive eolisk. Kyrkotonarterna uppstår när man, med i övrigt samma toner i en skala, ändrar grundtonen.

Namn och noteringar

FörteckenDurMoll
IngaC-dura-moll
Ett G-dure-moll
Två D-durb-moll/h-moll
Tre A-durf-moll, fiss-moll
Fyra E-durc-moll, ciss-moll
Fem B-dur/H-durg-moll, giss-moll
Sex F-dur, Fiss-durd-moll, diss-moll
Sju C-dur, Ciss-dura-moll, aiss-moll
Ett F-durd-moll
Två B-dur, B-dur (ibland Bess-dur)g-moll
Tre E-dur, Ess-durc-moll
Fyra A-dur, Ass-durf-moll
Fem D-dur, Dess-durb-moll, bess-moll
Sex G-dur, Gess-dure-moll, ess-moll
Sju C-dur, Cess-dura-moll, ass-moll

Källor: [1]

Se även

Källhänvisningar

  1. ^ "Tonarter". Musikteori.se. Läst 15 juni 2014.

Media som används på denna webbplats