Tomelilla kommun
| Tomelilla kommun Kommun | |
 Tomelilla kommunhus | |
| Slogan | Glada Tomelilla[1] |
|---|---|
 Tomelilla kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Tomelilla |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 13 639 ()[2] |
| Areal | 397,51 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 396,01 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1,5 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 34,44 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 55°33′N 13°57′Ö / 55.55°N 13.95°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ystads domkrets (–) Simrishamns domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0886[4] |
| Anställda | 975 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1270 (–)[6] 1160 (–)[7] |
| GeoNames | 2668364 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Tomelilla kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Tomelilla.
Tomelilla kommun ligger på Österlen och gränsar till Simrishamns, Kristianstads, Hörby, Sjöbo och Ystads kommun.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Andrarum, Benestad, Bollerup, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Kverrestad, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tosterup, Tranås, Tryde, Ullstorp, Östra Ingelstad och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Tomelilla municipalsamhälle inrättades i Tryde landskommun 22 januari 1887 och upplöstes 1921 när Tomelilla köping bildades genom utbrytning ur denna landskommun och Ullstorps landskommun. Smedstorps municipalsamhälle inrättades 3 oktober 1890 och upplöstes vid utgången av 1954.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Brösarp (av de tidigare kommunerna Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Andrarum och Ravlunda), Glemmingebro (av Bollerup, Glemminge, Ingelstorp, Tosterup och Övraby), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Onslunda (av Onslunda, Spjutstorp och Tranås) samt Smedstorp (av Kverrestad och Smedstorp). Samtidigt uppgick landskommunerna Benestad, Ramsåsa, Tryde och Ullstorp i Tomelilla köping.
1969 införlivades i Tomelilla köping landskommunerna Smedstorp och Onslunda samt huvuddelen ur Brösarps landskommun (alla församlingar utom Ravlunda) och en del ur den då upplösta Hammenhögs landskommun (Östra Ingelstads församling). Tomelilla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tomelilla köping och delar ut Glemmingebro landskommun (Tosterups, Bollerups och Övraby församlingar).[8]
Kommunen ingick från bildandet till 20 november 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga, och ingår sen dess i Ystads domsaga.[9]
Geografi
Topografi och hydrografi
Landskapet växlar från varierande skogsmarker med blandskog i norr till ett öppet, böljande jordbrukslandskap med bördiga moränleror runt centralorten i söder. Berggrunden skiftar också från urberg i norr till sandsten och alunskiffer, för att sedan övergå till lerskiffer i söder.
Längs den natursköna Verkeån i norr finns imponerande isälvsavlagringar vid Brösarps backar, där stäppartade torrängar och hedar breder ut sig. Den södra slättbygden genomsyras av den geologiskt och botaniskt intressanta Fyledalen, där de botaniskt värdefulla extremrikkärren vid Benestads backar pryder sluttningarna.[10]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Brösarp-Tranås församling, Smedstorps församling och Tomelillabygdens församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:
Tätorter
Det finns sju tätorter i Tomelilla kommun.[12]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Tomelilla | 6 826 |
| 2 | Brösarp | 719 |
| 3 | Onslunda | 524 |
| 4 | Smedstorp | 361 |
| 5 | Lunnarp | 340 |
| 6 | Skåne-Tranås | 226 |
| 7 | Spjutstorp | 202 |
Styre och politik
Styre
Under mandatperioden 2010-2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. De två partierna kom även överens om delat ordförandeskap för ordförande i kommunstyrelsen. Socialdemokraten Torgny Larsson var ordförande 1 januari 2011 till den 31 december 2012 och moderaten Magnus Björkman var ordförande från 1 januari 2013 till den 31 december 2014.[13]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[14] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Leif Sandberg |
| Förste vice ordförande | SD | Per-Olof Örnsved |
| Andre vice ordförande | S | Anne-Maj Råberg |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SPI | SD | KV | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 15 | 13 | 7 | 1 | 5 |
| 41 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 14 | 14 | 6 | 1 | 6 |
| 41 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 14 | 14 | 5 | 8 |
| 41 | 89,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 14 | 13 | 5 | 9 |
| 41 | 87,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 15 | 1 | 13 | 3 | 9 |
| 41 | 86,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 15 | 1 | 12 | 4 | 9 |
| 41 | 85,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 16 | 2 | 11 | 4 | 8 |
| 41 | 81,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 14 | 1 | 10 | 3 | 2 | 11 |
| 41 | 80,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 17 | 2 | 3 | 8 | 2 | 9 |
| 41 | 82,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 14 | 1 | 3 | 7 | 2 | 2 | 10 |
| 41 | 74,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 15 | 1 | 2 | 6 | 4 | 2 | 9 |
| 41 | 71,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 12 | 1 | 4 | 2 | 6 | 2 | 2 | 11 |
| 41 | 74,97 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 12 | 2 | 1 | 6 | 6 | 2 | 1 | 10 |
| 41 | 77,89 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 11 | 2 | 1 | 9 | 8 | 1 | 1 | 7 |
| 41 | 81,49 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 1 | 10 | 8 | 1 | 1 | 8 |
| 41 | 83,27 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 9 | 1 | 12 | 6 | 1 | 1 | 9 |
| 41 | 81,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
I oktober 2015 hölls ett nytt val av kommunstyrelsen för perioden 1 januari 2016 till 31 december 2018. Valet var nödvändigt då kommunstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden endast blev valda på ett ettårigt mandat.[15]
| Presidium 2016–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Leif Sandberg |
| Förste vice ordförande | M | Per-Martin Svensson |
| Andre vice ordförande | S | Torgny Larsson |
Källa:[16]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| John Johansson (M) | 1 januari 1999[17] | 31 december 2002[17][18] | |
| Kristina Jönsson (M) | 1 januari 2003[19] | 15 september 2009[19] | |
| Margith Svensson (M) | 15 september 2009[20] | 31 december 2010[20] | |
| Torgny Larsson (S) | 1 januari 2011[21] | 31 december 2012[21] | |
| Magnus Björkman (M) | 1 januari 2013[22] | 31 december 2014[22] | |
| Leif Sandberg (C) | 1 januari 2015- | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Näringslivet domineras av jordbruks- och serviceföretag. Bland de större företagen kan nämnas Skånemejerier, Swegon, Lindsténs Elektriska, Ingelsta Kalkon och lågprisvaruhuset Bo Ohlsson i Tomelilla.
Infrastruktur
Transporter
Riksvägarna 11 och 19 utgör viktiga förbindelser som genomkorsar kommunen. Järnvägen Ystad-Simrishamn är en annan viktig transportlänk.
Genom norra delen av kommunen sträcker sig Skåneleden/Österlenleden.[10]
Utbildning
Österlens folkhögskola ligger i Tomelilla.
Befolkning
Demografi
Statistik
| Tomelilla kommun | |
 Tomelilla kyrkomiljö. | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 50,3 % (2022) |
| Kvinnor | 49,7 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 44,2 år (2022) |
| Kvinnor | 45,1 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 46,0 % |
| Sammanboende | 49,0 % |
| Övriga hushåll | 5,0 % |
| Födelseland | |
| Sverige | 86,7 % |
| Utanför Sverige | 13,3 % |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Tomelilla kommun 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 12 976 | |||
| 1975 | 12 605 | |||
| 1980 | 12 664 | |||
| 1985 | 12 321 | |||
| 1990 | 12 442 | |||
| 1995 | 12 573 | |||
| 2000 | 12 372 | |||
| 2005 | 12 682 | |||
| 2010 | 12 914 | |||
| 2015 | 13 132 | |||
| 2020 | 13 663 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 707, eller 13,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 132 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 841, eller 6,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 447 den 31 december 2002).[24]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Tomelilla kommun 13 132 personer. Av dessa var 1 395 personer (10,62 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[25]
| Födelseland[25] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 11 737 |
| 2 |  Polen | 225 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 189 |
| 4 |  Danmark | 115 |
| 5 |  Syrien | 106 |
| 6 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 104 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 77 |
| 7 | Europa utom EU: Övriga länder | 77 |
| 9 |  Bosnien och Hercegovina | 76 |
| 10 |  Irak | 73 |
| 11 |  Tyskland | 63 |
| 12 |  Finland | 61 |
| 13 |  Somalia | 40 |
| 13 |  Thailand | 40 |
| 15 |  Norge | 31 |
| 16 |  Afghanistan | 29 |
| 17 | Afrika: Övriga länder | 24 |
| 18 | Nordamerika | 18 |
| 19 | Sydamerika | 13 |
| 20 |  Iran | 12 |
| 21 |  Island | 7 |
| 22 |  Eritrea | 6 |
| 23 |  Turkiet | 5 |
| 24 | Oceanien | 3 |
| 25 | Okänt födelseland | 1 |
| 26 |  Sovjetunionen | 0 |
Kultur
Museum
Den 1 juli 2006 öppnades ett Hasseåtage-museum i Tomelilla.
Konstarter
Bildkonst
I Tomelilla kommun finns flera gallerier och konstnärer med egna ateljéer. I centralorten Tomelilla ligger Tomelilla Konsthall med en bildkonstskola för barn och ungdom, och Tomelilla Jazzarkiv för mogen ungdom.
Musik
Christinehofs slott i Andrarum norr om Tomelilla är välkänt för sina utomhuskonserter med internationellt berömda artister och andra publikdragande arrangemang.
Film
Tomelilla var centrum för AB Svenska Ords filminspelningar på 1970- och 80-talen, och på biografen Rio hade alla bolagets filmer världspremiär.
Kulturarv
Den tredje torsdagen i juli varje år hålls Tomelilla marknad i centrala Tomelilla. På Kronovalls slott vid Sankt Olof finns vintillverkning och andra kulinariska kulturvärden.
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en balkvis ställd flygande glada i silver.
Det tog nära 50 år och ett antal kommunombildningar innan Tomelilla kunde anta ett kommunvapen som den sista av Skånes kommuner. 1954 låg flera förslag på bordet, varav ett med vildsvin. Inget accepterades. På 1960-talet gjordes nya försök, också de utan resultat. Som symbol användes sedan bilden av en staty som finns på torget i Tomelilla. Denna infogades också i en sköld och fungerade som vapen. Då bilden inte uppfyllde de heraldiska reglerna kunde den inte dock registreras som ett sådant och få det skydd en registrering innebär. 2002 kunde det nuvarande vapnet med en glada så äntligen antas av kommunen och senare registreras i PRV.
Även Glemmingebro hade ett vapen vars giltighet upphört 1971 i samband med att den tidigare landskommunen delades mellan Tomelilla och Ystad.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Glemmingebro landskommun
(1955–1970)
Kommunfågel
.jpg)
Se även
- Naturreservat i Tomelilla kommun
- Lista över fornlämningar i Tomelilla kommun
- Personer med anknytning till Tomelilla kommun
Referenser
Noter
- ^ läs online, www.tomelilla.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 5 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Ingelstads domsaga
- ^ [a b] ”Tomelilla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tomelilla. Läst 8 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Vid midnatt är maktskiftets timme slagen”. Sydsvenskan. 31 december 2012. http://www.sydsvenskan.se/2012-12-31/vid-midnatt-ar-maktskiftets-timme-slagen. Läst 6 mars 2017.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Tomelilla kommun. https://tomelilla.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.1015.html. Läst 15 september 2024.
- ^ ”Centern tappade mandat till SD i ovanligt Tomelillaval”. Ystads Allehanda. 26 oktober 2015. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/centern-tappade-mandat-till-sd-i-ovanligt-tomelillaval/. Läst 12 februari 2017.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213001428/https://www.tomelilla.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017.
- ^ [a b] ”Förtroendevald Johansson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045201/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=2&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
- ^ Per Nilsson (7 december 2002). ”Kommunalrådet avtackades”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/kommunalradet-avtackades/. Läst 6 mars 2017.
- ^ [a b] ”Förtroendevald Kristina Jönsson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045158/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=74&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
- ^ [a b] ”Förtroendevald Margith Svensson (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045505/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=198&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
- ^ [a b] ”Förtroendevald Torgny Larsson (s)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045928/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=20&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
- ^ [a b] ”Förtroendevald Magnus Björkman (m)”. Förtroendemannaregistret. Tomelilla kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045833/http://fmsweb.tomelilla.se/Person.asp?sPersonID=489&bAktuella=False. Läst 6 mars 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.
Källor
Externa länkar
- Tomelilla kommun
- Tomelillas signaturmelodi "Det är lätt att gilla Tomelilla"
Wikimedia Commons har media som rör Tomelilla kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Tomelilla kommunhus 2016
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Tibro kommun
World file:
64.8469917405549694
0
0
-64.8469917405549694
1539588.94344802456907928
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Tomelilla Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
Författare/Upphovsman: Thomas Kraft (ThKraft), Licens: CC BY-SA 2.5
A Red Kite
Författare/Upphovsman: Pär-Martin Hedberg, Licens: CC BY-SA 2.5
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
