Ketchup
Ketchup är en kryddsås som förekommer i många varianter. Tomatketchup är vanlig i Europa och USA[1], men det finns även andra såsom valnötsketchup, svampketchup, anjovisketchup, ostronketchup och mango-ketchup.
Föregångaren till såsen antas vara av östasiatiskt ursprung och namnet är enligt en hypotes från början hämtat från den sydkinesiska fisksåsen khetsap eller den indonesiska ketjapen som härstammar från den förstnämnda. Tomatketchup i sin nutida version, innehållande tomat, socker, salt, ättika och kryddor, började tillverkas i större industriell skala år 1876 av Henry Heinz, men förekom även långt tidigare under samma sekel i amerikanska receptböcker, liksom varianter baserade på svamp. I amerikansk och kanadensisk engelska används ibland ordet catsup med samma betydelse som ketchup.[2]
Historik
På 1690-talet blandade kineser ihop en redning av syrad fisk och kryddor. De kallade det hela för (i Amoy-dialekten av den lokala min-kinesiskan) kôe-tjiap eller kê-tjiap (鮭汁, mandarin guī zhī), med betydelsen "lag efter syrad fisk" (鮭, karp; 汁, jos) eller "lag efter skaldjur".[3]
Tidigt 1700-tal hade bruket av denna redning spridits till de malajiska staterna i nuvarande Malaysia och Indonesien, där det kom att upptäckas vid brittiska utforskningar av regionen. Det indonesisk-malajiska ordet för såsen var kĕtjap (kĕchap). Det ordet kom att utvecklas till engelskans ord ketchup.[4]
Många varianter av ketchup hade då utvecklats i olika delar av de kinesiskpåverkade delarna av Asien. Den tomatbaserade versionen utvecklades sent och finns första gången belagd 1801, då ett recept på tomatketchup skrivet av en Sandy Addison trycktes i en amerikansk kokbok – Sugar House Book (1801).
I Sverige fick tomatketchupen sitt genombrott på 1950-talet. AB Felix började tillverka sin tomatketchup 1955, och 1960 började även Slotts tillverka tomatketchup. I Sverige används tomatketchup särskilt på diverse potatis-, pasta- och korvrätter, ofta istället för sås. Tomatketchup på pasta är något som är mer ovanligt i exempelvis Storbritannien[5] och inte minst Italien.[6]
Konsumtion
Kring år 2011 hade USA flest ketchupvarianter. Vid samma tid konsumerades mest ketchup i världen per person och år i Sverige.[7][8] År 2018 konsumerades mest ketchup per person och år i Finland, följt av Kanada.[9]
Tillsatser
Socker- och framför allt tomatinnehåll varierar kraftigt mellan olika tomatketchupmärken. I Sverige introducerades sötningsmedlet sukralos som ingrediens i svensktillverkad tomatketchup, men efter att sötningsmedlet uppmärksammats av bland andra Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap, och politikern Gunvor G. Ericson (MP),[10] har det blivit mer sällsynt i produkterna.[11] År 2019 lanserades "osötad ketchup" i Sverige, utan tillsatt socker och sötningsmedel.[12]
I en undersökning utförd vid Chalmers 2009 konstaterades att några vanliga ketchupmärken på den svenska marknaden innehöll allt mellan 18 och 85 procent tomatpuré.[11] Mängden tomatpuré i tomatketchup bör dock endast ses som riktmärke och inte ett exakt mått på tomatinnehållet, eftersom tomatinnehållet i tomatpuré kan variera.
Referenser
Noter
- ^ Spisa.nu
- ^ ”What's the Difference Between Ketchup and Catsup?” (på amerikansk engelska). Mental Floss. 5 januari 2012. https://www.mentalfloss.com/article/29649/whats-difference-between-ketchup-and-catsup. Läst 27 juli 2022.
- ^ The Oxford English Dictionary, Douglas Chinese Dict. 46/1, 242/1. (engelska)
- ^ ”Ketchup - Definition and More from the Free Merriam-Webster Dictionary”. Merriam-webster.com. http://www.merriam-webster.com/dictionary/ketchup. Läst 26 augusti 2011. (engelska)
- ^ Somethingbrite - (30 oktober 2019). ”The weirdest Swedish eating habits that have nothing to do with meatballs” (på amerikansk engelska). The Local Sweden. https://www.thelocal.se/20160406/nine-bizarre-swedish-eating-habits-that-will-confuse-foreigners/. Läst 27 juli 2022.
- ^ ”Pasta with ketchup horrifies Italian foodies” (på amerikansk engelska). The Local Italy. 9 september 2013. https://www.thelocal.it/20130909/italy-doesnt-have-a-national-dish/. Läst 27 juli 2022.
- ^ Eisenman, Eisenman Frisk, Monica, Lisa (2017). Från grunden med systrarna Eisenman : allt ifrån marmelad och ketchup till kimchi och mozzarella. ISBN 978-91-7424-697-1. https://books.google.se/books?id=ydrgDgAAQBAJ&pg=PA25&lpg=PA25#v=onepage&q&f=false. Läst 8 augusti 2019
- ^ ”Heinz webbplats”. http://www.heinz.se. Läst 29 november 2011. (Klicka på Tomato Ketchup, se sedan under "Biografi" respektive "Heinz Ketchup")
- ^ GmbH, finanzen net. ”It's Finnished: Canadians Eat More Ketchup Per Capita Than The U.S …but Not Finland?! | Markets Insider” (på amerikansk engelska). markets.businessinsider.com. https://markets.businessinsider.com/news/stocks/it-s-finnished-canadians-eat-more-ketchup-per-capita-than-the-u-s-but-not-finland-1023988407. Läst 29 oktober 2020.
- ^ ”Interpellation: 2006/07:184 Naturligt stevia i stället för kemiskt sukralos och aspartam”. data.riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/dokument/GU10184. Läst 29 oktober 2020.
- ^ [a b] Göran Petersson (1 mars 2009). ”Antioxidanter och socker - Saft - Sylt - Ketchup - Yoghurt - lite bär säljer mycket sött - Rapport till Cancer- och Allergifonden - Biokemisk granskning av konsumentprodukter”. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/91770.pdf. Läst 11 februari 2018.
- ^ ”Osötad ketchup från Felix – ny vardagshjälte utan tillsatt socker och sötningsmedel”. Orkla.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030141609/https://www.orkla.se/news/osotad-ketchup-fran-felix-ny-vardagshjalte-utan-tillsatt-socker-och-sotningsmedel/. Läst 29 oktober 2020.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1930. (Uppslagsord Catchup)
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Rameshng, Licens: CC BY-SA 3.0
Different type ketchup kept in a plate.
(c) Erik Holmén / Nordiska museet, CC BY 4.0
Ketchup, aladåb.
Detta fotografi tillhör en samling bilder från svartvita glasnegativ av Nordiska kompaniets fotograf Erik Holmén, fotograferade mellan ca 1930-1945. Dessa fotografier digitaliserades 2020 i ett samarbetsprojekt mellan Nordiska museet och Riksarkivet med målet att testa och utforska metoder för hur bildarkiv kan massdigitiseras.
Författare/Upphovsman: danieljordahl, Licens: CC BY 2.0
Snabbmakaroner, köttbullar och ketchup.