Tolkskolan

Försvarets tolkskola
(TolkS)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Försvarets tolkskola tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnFörsvarets tolkskola
Datum1957–
LandSverige
TypFörsvarsmaktsgemensam [a]
RollFack- och funktionsskola
Del avFörsvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum [b]
StorlekTruppslagsskola
HögkvarterUppsala garnison [c]
FörläggningsortUppsala
ValspråkVerba Arma Nostra
("Orden är vårt vapen")
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Försvarets tolkskola (TolkS) är en försvarsmaktsgemensam språkskola inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1957. Skolans stab är förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.[1]

Historik

Tolkskolan grundades den 27 maj 1957 som ett försök vid Arméns underofficerskola (AUS). Tolkskolan verkade som ett försöksförband fram till den 1 juni 1960, då skolan fick en egen skolchef. Den 1 juli 1982 underställdes Tolkskolan chefen för Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS). Redan ett år senare, den 1 juni 1983, kom Tolkskolan att underställas Upplands regemente. Dock hade Upplands regemente lämnat Uppsala garnison och omlokaliserats till Enköpings garnison, samtidigt som Tolkskolan skulle kvarstå i Uppsala. Det medförde att Tolkskolan överfördes från Armén till Flygvapnet den 1 juli 1984 och underställdes chefen för Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20).[1]

Den 1 juli 1994 blev skolan en självständig enhet under namnet Försvarets tolkskola. Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades Arméns underrättelseskola (UndS) och Flygvapnets underrättelseskola (FVUndS) som enskilda skolor och uppgick den 1 januari 1998, tillsammans med Försvarets Tolkskola, i det nybildade Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC).[2]

Verksamhet

Ända sedan starten 1957 har soldater/värnpliktiga och nu SOU/R utbildats i ryska. Under utbildningsåren 2006-2008 inleddes nya värnpliktsutbildningar i arabiska och persiska (dari), samtidigt som läromedlen i ryska genomgick en modernisering inför kommande år.[3] Den 16 juni 1994 utexaminerades den första kvinnliga officeren från Försvarets Tolkskola, där hon som ung officer hade genomfört ett års ryskstudier tillsammans med den värnpliktiga tolkkursen.[4]

Utbildningen av värnpliktiga tolkar i arabiska påbörjades hösten 2006 och utbildningen i iranska språk (persiska/dari) inleddes för första gången hösten 2008. Från och med 2006 är även kommunikationssignalspanare från Televapenkompaniet på Ledningsregementet (LedR) i förlagda vid Tolkskolan, för att genomföra språkskedet av sin utbildning tillsammans med tolkarna. Därmed är all utbildning av värnpliktiga språkspecialister i Försvarsmakten förlagd till Tolkskolan. Till och med 2003 utbildades även värnpliktiga i ryska vid Försvarets radioanstalt (FRA).

Utbildningen till militärtolk vid Tolkskolan, är sedan 2011 en specialistofficersutbildning för reservofficerare (SOU/R) över totalt ett och ett halvt år. Utbildningen inleds med en grundutbildning. Grundutbildningen inleds med GMU, grundläggande militär utbildning, och därefter följer FOK, förberedande officerskurs, med inriktning på officerskunskaper. Grundutbildningen förläggs normalt till annat militärt förband, där vissa år Ledningsregementet i Enköping har genomfört utbildningen.[5]. Efter genomförd grundutbildning påbörjas befattningsutbildning vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Under befattningsskedet genomförs skriftliga prov varje fredag och muntliga tolkningsprov ungefär varannan vecka. Kadetterna får även civila högskolepoäng för språkstudierna. Studierna berättigar till 67,5 universitetspoäng i språk och 7,5 poäng i etik.[3]

Åren 2011–2021 genomfördes ingen värnpliktsutbildning vid Tolkskolan. År 2021 återupptogs värnpliktsutbildningen igen, denna gång (endast) i ryska. Under 12 månader (inryckning sent juni) utbildar Tolkskolan värnpliktiga som ges cirka 24 veckor språkutbildning i ryska. Grundutbildningen kallas "Förhörssoldat".[6]

Utöver värnpliktsutbildning bedriver skolan även kortare kurser för utlandsstyrkans behov, bland annat i albanska, serbiska/bosniska/kroatiska.

Kurser

  • Arabiska, ryska eller franska för militärtolkar - SOU/R (18 månader)[7]
  • Ryska för det nationella försvaret - GU Förhörssoldat (11,5 månader)
  • Albanska och serbiska för Utlandsstyrkan i Kosovo (5 veckor)
  • Iranska språket dari för svenska trupperna i Afghanistan (5 veckor)
  • Kulturell förståelse (1 vecka)

Förläggningar och övningsplatser

I samband med att skolan bildades, kom den att förläggas till Upplands artilleriregementes före detta kanslihus vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala. När sedan Upplands signalregemente sommaren 1982 omlokaliserades till Enköpings garnison, övertog Tolkskolan samma år kasern 2 vid Polacksbacken. Den 1 juli 1985 samlokaliserades skolan med Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) vid Ärna flygplats. Tolkskolan blev den sista militära enheten vid Polacksbacken, då Byggnadsstyrelsen övertog förvaltningen av området efter att skolan flyttat till Ärna.[1]

Heraldik och traditioner

Skolans vapensköld, som antogs 1987, har formgivits av heraldikern Bengt Olof Kälde och symboliserar de två korparna Hugin och Munin ur nordisk mytologi.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Arméns tolkskola1957-05-27–1984-06-30
Försvarets tolkskola1984-07-01–
Beteckningar
TolkS1957-05-27–
Förläggningsorter, detachement och baser
Uppsala garnison (F)1960-06-01–

Kända personer som gjort värnplikt vid Tolkskolan

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1957–1984 tillhörde skolan organisatoriskt armén, åren 1984–1998 flygvapnet, och sedan 1998 är skolan försvarsmaktsgemensam.
  2. ^ Åren 1982–1983 var förbandet underställt chefen Arméns stabs- och sambandsskola, åren 1983–1984 Upplands regemente, åren 1984–1994 Flygvapnets Uppsalaskolor, och sedan 1998 Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum.
  3. ^ Åren 1957–1982 var skolan förlagd till Dag Hammarskjölds väg, åren 1982–1985 vid Polacksbacken, och sedan 1985 vid Ärna flygplats.

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 65
  2. ^ Militartolkar.org http://www.militartolkar.org/cpg1410/albums/styrelse//protokollsm021009.pdf Läst 5 september 2009
  3. ^ [a b c d e f] Susanne Högdahl (2008). Sven-Åke Haglund. red. ”Ryskan ut... efter 50 år”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 11. 1652-3571. 
  4. ^ ”Flygvapennytt nr 4/1994, s. 55”. Flygvapenledningen. https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1994-4.pdf. Läst 24 oktober 2023. 
  5. ^ Försvarsmakten. ”Grundutbildning-starter”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160813152812/http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/vagen-in/utbildningsstarter/gmu/?start=2017-01-09#a=active&tab=startdate&d2017-01-09=2017-01-09. Läst 21 augusti 2016. 
  6. ^ Utbildningsfakta på Försvarsmaktens hemsida 15 april 2022. Läst 15 april 2022.
  7. ^ ”Militärtolk”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 19 april 2021. https://web.archive.org/web/20210419140243/https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/officers-befattningar/militartolk/. Läst 19 april 2021. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj] Orton, Frank, & Sven-Ivan Sundqvist, red (2011). Sigge och hans 1000 elever: Tolkskolan i Uppsala 1957-1989. Stockholm: SIS ägarservice 
  9. ^ Berglöfs hemsida på Handelshögskolan Arkiverad 3 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Calmfors hemsida på Stockholms universitet Arkiverad 6 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Karin Bülow Orrje (18 september 2007). ”Ordet är deras vapen”. Värnpliktsnytt. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071020192545/http://www.varnpliktsnytt.se/reportage.php?id=3636&datum=2007-09-18. Läst 29 september 2008. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Orton, Frank och Sundqvist, Sven-Ivan (2011). Sigge och hans 1000 elever: tolkskolan i Uppsala 1957-1989. SIS Ägarservice. ISBN 9197764450

Vidare läsning

Externa länkar

Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.