Tokharer
Tokharer var invånare i de stadsstater som existerade i oaserna i norra kanten av Tarimbäckenet (nuvarande Xinjiang, Kina) under antiken och medeltiden. Deras tokhariska (en gren av den indoeuropeiska familjen) är känd från manuskript från 600-800 f.Kr., varefter det undan för undan ersattes av det turkiska språk som talades av de uiguriska folken.[1]
I Centralasien återfinns mumier från cirka 1800 f.Kr., och under 100-talet f.Kr. uppstod stadsstater i oaserna som blev mellanled i handeln mellan Kina och Medelhavsområdet genom sidenvägen. Från 700-talet e. Kr. ersattes dessa av uiguriska städer och riken och de sista skrifterna på tokhariska är från 1200-talet.
Referenser
- ^ Hemphill, Brian E. and J.P. Mallory. 2004. "Horse-mounted invaders from the Russo-Kazakh steppe or agricultural colonists from Western Central Asia? A craniometric investigation of the Bronze Age settlement of Xinjiang" in American Journal of Physical Anthropology
Media som används på denna webbplats
Wall painting of "Tocharian Princes" from Cave of the Sixteen Sword-Bearers (no. 8), Qizil, Tarim Basin, Xinjiang, China. Carbon 14 date: 432–538 AD. Original in Museum für Indische Kunst, Berlin.