Tok pisin
| Tok pisin | |
| Talas i |  Papua Nya Guinea |
|---|---|
| Antal talare | L1: 122 000 L2: 3-4 miljoner |
| Språkfamilj | Kreolspråk
|
| latinska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Papua Nya Guinea |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | tpi |
| ISO 639‐3 | tpi |
| SIL | tpi |
 | Wikipedia har en upplaga på Tok pisin. |
Tok pisin är ett kreolspråk som talas på Papua Nya Guinea och är utvecklat främst ur engelskan.[1] Språket är modersmål för drygt 122 000 människor och andraspråk för uppemot fyra miljoner.[2]
Tok betyder tala (jämför talk), och pisin betyder pidgin, som är det språkstadium som föregår ett fullt utvecklat kreolspråk. Ett annat namn för språket har varit tok boi som bokstavligt betyder "pojkars språk", vilket dock har en negativ kolonialistisk konnotation.[3]
Språket anses vara livskraftigt. Dess närmaste släktspråk är bislama, pijin och Torressundöarnas pidgin.[1]
Fonologi
Konsonanter
| Labial | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p | b | t | d | k | g | |||
| Frikativ | v | s | ʒ | h | ||
| Nasal | m | n | ŋ | |||
| Lateral | l | |||||
| Approximant | w | j | ||||
| Tremulant | r |
Källor:[4]
Vokaler
| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | u |
| Halvöppen | e | o |
| Öppen | a | |
Det finns även två diftonger: [au] och [ai].
Källor:[4]
Grammatik
Tok pisins grammatik är ganska enkel eftersom språket saknar genus, kasus och numerus. Adjektiv markeras med suffix -pela som kommer från engelskans "fellow".[2]
Fast tok pisin är baserad på engelska, finns där också lånord från bland annat tyska (gumi "gummi" och maski "macht nich": det var ingenting) och portugisiska (save "saber": att veta, pikinini "pequeno": barn).[3]
Verb böjs inte men har suffixen -im om satsen har en direkt objekt: em i rit "han läser" versus em i ritim buk "han läser en bok".[5]
Status och användning
.jpg)
Tok pisin är ett av Papua Nya Guineas officiella språk.[6]
Kanalen EMTV sänder regelbundna nyhetsprogram, Tok Pisin Nius, på tok pisin[7] och australienska ABC har ett trespråkigt nyhetsprogram, Wantok, på tok pisin, bislama och pijin.[8]
Källor
- ^ [a b] ”Glottolog 4.2.1 - Tok Pisin”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/tokp1240. Läst 14 juli 2020.
- ^ [a b] ”Tok Pisin Language - Structure, Writing & Alphabet - MustGo” (på amerikansk engelska). MustGo.com. https://www.mustgo.com/worldlanguages/tok-pisin/. Läst 14 juli 2020.
- ^ [a b] ”PIDGIN ENGLISH! TOK PISIN (updated)” (på engelska). Langfocus. 3 september 2020. https://www.youtube.com/watch?v=AjHoFL8pECQ. Läst 15 juli 2020.
- ^ [a b] ”Tok Pisin Phrasebook - Tok Pisin English Dictionary” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618015707/https://www.tokpisin.info/tok-pisin-phrasebook/. Läst 14 juli 2020.
- ^ ”Tok Pisin”. www.hawaii.edu. https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/tokpisin.html#grammar-hce. Läst 14 juli 2020.
- ^ ”Papua New Guinea - Languages” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Papua-New-Guinea/Languages. Läst 14 juli 2020.
- ^ ”Tok Pisin Nius – EMTV Online” (på engelska). http://emtv.com.pg/category/news/tok-pisin-nius/. Läst 14 juli 2020.
- ^ ”Wantok” (på engelska). www.abc.net.au. https://www.abc.net.au/radio-australia/programs/wantok/. Läst 14 juli 2020.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Nick-philly, Licens: CC BY-SA 4.0
Yu No Ken Kam Inside (You no can come inside, or, Do not disturb), Yu Ken Stretim Rum Nau (You can straighten room now, or, Please make up room). Door signs in Coral Sea Hotels, Papua New Guinea, in language known as Tok Pisin, or New Guinea Pidgin, or Pidgin English, or Melanesian Pidgin.
Författare/Upphovsman: Version 1 by Nohat (concept by Paullusmagnus); Wikimedia., Licens: CC BY-SA 3.0
New Wikipedia’s logo. See also File:Wikipedia wordmark.svg for the wordmark, and File:Wikipedia-logo-v2-wordmark.svg for the logo+wordmark.
