Tofssparv
Tofssparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Hane | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Fältsparvar Emberizidae |
Släkte | Emberiza |
Art | Tofssparv E. lathami |
Vetenskapligt namn | |
§ Emberiza lathami | |
Auktor | (Gray, 1831) |
Synonymer | |
Melophus lathami Swainson, 1837 |
Tofssparv[2] (Emberiza lathami) är en asiatisk fågelart inom familjen fältsparvar.[3] Beståndet tros vara stabilt.
Utseende
Tofssparven är en 17 centimeter lång karakteristisk fältsparv med tofs och kastanjebrunt på vinge och stjärt i alla dräkter. Hanen är stiligt blåsvart på huvud och kropp i Indien[4], längre österut mer brunsvart.[5] Hona och ung hane är streckad på ovansidan och bröst. Stjärten saknar vitt hos båda könen.[4]
Läte
Den korta sången inleds med några sträva toner och avslutas med mjuka visslingar. Lätet är ett hårt "chik".
Utbredning och systematik
Arten återfinns i Pakistan, Indien, Nepal, Bhutan, Bangladesh, Kina, Tibet, Myanmar, Laos och Vietnam. Dess naturliga biotop är subtropiska eller tropiska torra låglänta gräsmarker men den återfinns som häckfågel på upp till 2400 meter. Merparten är stannfåglar men vissa populationer genomför säsongsvisa förflyttningar i höjdled. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
Tidigare placerades den i det egna släktet Melophus men DNA-studier har visat att den är en del av släktet Emberiza,[6] närmast släkt med svarthuvad sparv och stäppsparv. Den delas vanligtvis inte upp i några underarter.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ganska vanlig.[7]
Levnadssätt
Arten påträffas på torra klippiga och gräsklädda bergssluttningar, men även i terrasserat jordbruk.[4] Den livnär sig huvudsakligen av olika sorters små gräsfrön, men har även setts fånga insekter i flykten.[5]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den engelske ornitologen John Latham (1740-1837).[8]
Referenser
Noter
- ^ [a b c] BirdLife International 2016 Emberiza lathami Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 17 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ [a b c] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b] Madge, S. (2018). Crested Bunting (Emberiza lathami). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61859 11 september 2018).
- ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår Fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
- ^ Byers, C.; Olsson, U.; Curson, J. 1995. Buntings and sparrows: a guide to the buntings and North American sparrows. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör tofssparv.
- Wikispecies har information om tofssparv.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tsrawal, Licens: CC BY-SA 3.0
Crested Bunting clicked at Nagpur, India, by Dr. Tejinder Singh Rawal
Författare/Upphovsman: Dr. Raju Kasambe, Licens: CC BY-SA 4.0
Photo taken in Melghat Tiger Reserve, Maharashtra, India. Clicked on 10 February 2010.