Tofsfrankolin

	Tofsfrankolin; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Fasanfåglar; Phasianidae
Släkte	Ortygornis
Art	Tofsfrankolin; O. sephaena
Vetenskapligt namn
	§ Ortygornis sephaena
Auktor	(Smith, 1836)
Synonymer
	Francolinus sephaena; Dendroperdix sephaena;

Tofsfrankolin^[2] (Ortygornis sephaena) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.^[3]

Utseende och läte

Tofsfrankolinen är en medelstor beigebrun frankolin med en buskig huvudtofs som den ibland reser. Runt den vita strupen syns ett brett "pärlhalsband". I gryning och skymning hörs ett upprepat, snabbt och gladlynt "cheer kirk-kik" som avges i duett.

Utbredning och systematik

Tofsfrankolin förekommer i Afrika söder om Sahara. Den delas upp i fem underarter i två grupper, med följande utbredning:^[4]

Ortygornis sephaena rovuma – förekommer utmed kusten från Kenya och Tanzania till norra Moçambique
sephaena-gruppen
- Ortygornis sephaena granti – förekommer från Etiopien till Sydsudan, Uganda och nordcentrala Tanzania
- Ortygornis sephaena spilogaster – förekommer från östra Etiopien till Somalia och nordöstra Kenya
- Ortygornis sephaena sephaena – förekommer från östra Zimbabwe till sydöstra Botswana och nordöstra Sydafrika
- Ortygornis sephaena zambesiae – förekommer från västcentrala Moçambique till nordvästra Namibia och södra Angola

Släktestillhörighet

Tidigare fördes den som ensam art till släktet Dendroperdix. Genetiska studier^[5] visar dock att den står nära de asiatiska arterna grå frankolin och kärrfrankolin. Tillsammans lyfts de numera vanligen ut i det egna släktet Ortygornis.^[3]^[4]

Längre tillbaka placerades den i släktet Francolinus, men även där visade genetiska studier visar att placeringen var inkorrekt.^[6]^[7]^[8]^[9]^[10]

Levnadssätt

Tofsfrankolinen hittas i savann och flodnära skogar. Den går bestämt på marken med rest stjärt, vilket ger den ett tamhönslikt intryck.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2016 Ortygornis sephaena . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 12 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.
^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör tofsfrankolin.
Bilder & media
Wikispecies har information om Ortygornis sephaena.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Ortygornis sephaena . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 12 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[5] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.

[6] Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.

[7] Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.

[8] Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.

[9] Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.

[10] Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler