Tjusts domsaga

Tjusts domsaga
domsaga
Tingshuset i Västervik invigt 1960
LandSverige
LänKalmar län
HovrättGöta hovrätt
Inrättad1675
Upphörd31 december 1968
Uppgått iVästerviks domsaga
Bestod av
Tjusts domsagas tingslag
Södra Tjusts tingslag ()
Norra Tjusts tingslag ()
Redigera Wikidata

Tjusts domsaga (före 1936 även kallad Norra och Södra Tjusts domsaga) var en domsaga i Kalmar län. Den bildades 1675 och upphörde den 1 januari 1969 då den tillsammans med del av Sevede och Tunaläns domsaga bildade Västerviks domsaga.[1]

Domsagan lydde under Göta hovrätt.

Tingslag

Hela domsagan utgjorde ett tingslag förutom under perioden 1865-1873 då domsagans två härader utgjorde varsitt tingslag. Den 1 januari 1865, enligt beslut den 22 november 1864, delades domsagan upp på två tingslag.[2][3] Enligt beslut den 20 december 1872 slogs de två tingslagen ihop till ett från och med den 1 januari 1873.[4] Den 1 januari 1960 upphörde Västerviks stads rådhusrätt och staden lades under domsagan och domsagans tingslag.[5]

Från 1675

  • Norra och Södra Tjusts tingslag

Från 1865

  • Norra Tjusts tingslag
  • Södra Tjusts tingslag

Från 1873

Häradshövdingar

  • 1965-1968: Per-Otto Hainer

Geografi

Tjusts domsaga omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2 728,51 km², varav 2 511,09 km² land.[6]

Källor

Noter

  1. ^ Statistiska centralbyrån Folkmängd 31.12.1968 enligt indelningen 1.1.1969 Del 2. Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar m.m. Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Sid. 79-80
  2. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1870 inom serskilda administrativa, judiciela och kyrkliga områden, samt efter kön, civilstånd och hushåll eller matlag, jemte vigda par, lefvande födde och aflidne, 1861—1870, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1873. sid. 34. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1870-andra.pdf. Läst 2 februari 2015  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Åren 1861-1865, Calmar län. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1866. sid. 2. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20H%20Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser/Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser%20Kalmar%20l%c3%a4n%201856-1905%20(BISOS%20H)/Befallningshavandes-femarsberattelser-H-Kalmar-lan-1861-1865.pdf. Läst 10 oktober 2016 
  4. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 32. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, IV, Folkmängd inom särskilda områden, utlänningar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1962-02-06. sid. 13. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_04.pdf. Läst 4 juli 2015 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 34. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Media som används på denna webbplats

Västerviks kommunhus.jpg
Författare/Upphovsman: Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
Västerviks kommunhus