Tjolöholms slott

Tjolöholms slott
Slott
Tjolöholms slott från ovan.
Land	Sverige
Landskap	Halland
Kommun	Kungsbacka
Koordinater	57°23′55″N 12°06′11″Ö / 57.39861°N 12.10306°Ö / 57.39861; 12.10306
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne	28 juni 1991
- Beteckning i BBR	Tjolöholm 1:1
Arkitekt	Lars Israel Wahlman
Byggherre	James Fredrik och Blanche Dickson
Ägare	Stiftelsen Tjolöholm
Byggstart	1898
Färdigställande	1904
Arkitektonisk stil	Tudorstil
GeoNames	2668684
Webbplats: Tjolöholm.se

Tjolöholms slott är ett slott i Fjärås socken i norra Halland i Kungsbacka kommun, beläget på en halvö i Kungsbackafjorden.^[1] Den nuvarande slottsbyggnaden är uppförd i engelskinspirerad tudorstil 1898–1904 för Blanche Dickson efter ritningar av Lars Israel Wahlman. Slottet förklarades som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen den 28 juni 1991.^[2] Slottet ägs och förvaltas idag av Stiftelsen Tjolöholm. Slottet finns sedan 2022 med på Europeiska filmakademiens lista över platser som varit betydelsefulla för filmhistorien.^[3]

Tjolöholm nämns 1231 under namnet Thiulfö och tillhörde då kung Valdemar Sejr i Danmark. Slottets första namn var antingen Tjole (Tiolle Sättegårdh 1646) eller Tjolö (Thiollö, Tiollö 1597). Tjole (eller Tjolö) kan komma av ett forndanskt *Thiola som troligtvis är släkt med fornvästnordiska þjó (de tjockaste delen av lår eller skinka). *Thiola syftar antagligen på den bergshöjd som slottet ligger på.^[4] 1659 kom Tjolöholm i svensk ägo, då fältmarskalk Carl Mauritz Lewenhaupt köpte det. Det såldes 1692 till Fabian Wrede. Genom gifte tillföll Tjolöholm släkten Sparre 1701. Det köptes 1751 av landshövding Hans Hummelhielm och 1774 av Göteborgsgrosshandlaren Anders Swalin. Det var fideikommiss i hans släkt till 1841, då engelsmannen Richard Dann köpte det. Hans arvingar sålde 1863 Tjolöholm till Werner Santesson, som 1867 lät bygga en slottslik herrgård i italiensk renässansimitation.

Tjolöholm köptes 1892 av James Fredrik och Blanche Dickson. Ett nytt slott ritades i Tudor-stil av den då blott 27-årige arkitekten Lars Israel Wahlman i nära samarbete med byggherrarna. Byggnaden planerades i mångt och mycket av Blanche Dickson enligt bevarad korrespondens mellan henne och arkitekten, särskilt då James Fredrik Dickson avlidit kort efter byggstart. Paret var båda uppvuxna med brittiska föräldrar och bodde i Storbritannien i omgångar, varför stilvalet inte är förvånande. Slottsbygget påbörjades 1898 och slottet stod färdigt 1904. Slottsbygget var ett av de sista stora i Sverige. Graniten till fasaden är bruten i Graversfors i Östergötland och Vånevik i Småland. Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty i London är helt bevarad. Inredningen är ett av Sveriges bästa exempel på Arts and Crafts. Även Blanches syster, Florence Dickson, gift Quensel, byggde och inredde sin nya villa i Uppsala i engelsk stil. Tjolöholm förklarades som byggnadsminne 1991.

Blanche Dickson dog redan vid 53 års ålder 1906, och slottet ärvdes då av hennes dotter Blanche Bonde (1875–1960). Hon var 1896–1920 gift med hovstallmästaren greve Carl Bonde och bodde på Tjolöholm med sin familj fram till skilsmässan 1920. Efter detta bodde hon mestadels i Stockholm, men vistades på slottet om somrarna och i helger. Efter 1951 stod det dock obebott och ouppvärmt och förföll då alltmer.^[5][6]

• 
  Grindstugan vid Tjolöholms slott.
• 
  Stora Hallen på Tjolöholm, med målningen ”Drottningen av Saba” av Julius Kronberg.
• 
  Rökrummet i morisk stil.

Vid Blanche Bondes död 1960 gick egendomen Tjolöholm i arv till sonen Carl C:son Bonde.^[7] Området hotades då av British Petroleums planer på att anlägga ett oljeraffinaderi. Slottet och marken på 668 hektar köptes 1964 av Göteborgs stad för att användas som fritidsreservat. Köpeskillingen var 4,5 miljoner kronor. I samband med att staden övertog Tjolöholm auktionerades delar av lösöret ut. Åren 1968–1973 genomfördes upprustningar av egendomen och byggnaderna, och jordbruket arrenderades ut. Restaureringen leddes av konservator David Sundbaum. 1971 öppnades delar av slottet för besökare.^[8]

1987 köptes Tjolöholm av Stiftelsen Tjolöholm där Kungsbacka kommun (80 procent) och Västkuststiftelsen (20 procent) var stiftare för 10,5 miljoner kronor. Den 1 januari 1992 lämnade Västkuststiftelsen Stiftelsen Tjolöholm så Kungsbacka är enda kvarstående stiftare. Stiftelsens styrelse utses av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun. 1991 förklarades Tjolöholm som byggnadsminne av länsstyrelsen i Halland.^[9]

Slottet är öppet för visning för allmänheten, och till egendomen kommer cirka 200 000 besökare per år.

Utformningen av slottsträdgården och slottsparken vid Tjolöholms Slott gjordes av arkitekt Lars Israel Wahlman. Han ensam har stått för i stort sett hela gestaltningen – till synes helt utan ekonomiska begränsningar.

Slottet är beläget vid havet, i en sänka omgiven av skyddande bergspartier. Upplevelsen av slottsträdgården förändras både under dygnets timmar och med årstidens växlingar. Närmast slottet är trädgården stram och tuktad för att sedan gradvis anpassa sig till det omgivande landskapet.^[10]

Till slottet hör en liten by av röda stugor med vita knutar som fungerade som arbetarbostäder åt dem som arbetade på slottet. Dessa är idag anpassade till hotellverksamhet under hela året. Det filantropiska tänkandet att skönhet förädlar människan har haft en lång tradition inom familjen Dickson som byggde Tjolöholms Slott.^[11]

Till arbetarbostäderna hör även Tjolöholms kyrka i samma stil som själva slottet. Även ett mausoleum i vit marmor för paret Dickson har funnits på ägorna.

I anslutning till arbetarbyn ligger Tjolöholms kyrka, som uppfördes som gudstjänstlokal åt de anställda. Till skillnad från övriga byggnader på Tjolöholm är kyrkan inte ritad av Wahlman, utan av göteborgsarkitekten Hans Hedlund. Den arkitektoniska stilen är liknande den som slottet är uppfört i. Kyrktornet har inget tak av ordinär typ, utan avslutas med en krenelering. Kyrkklockorna är gjutna vid Beckmans klockgjuteri i Stockholm.^[12]

Tjolöholm Classic Motor, ett av Sveriges största bil- och motorcykelevenemang, äger rum på Tjolöholmsområdet den tredje söndagen i maj varje år. Den första träffen anordnades 1993. Sedan 1987 har det firats julmarknad på Tjolöholms slott. Från början stod många hantverkare och utställare inne på slottet. Numera används istället främst sädesmagasin och stallar som arrangemangslokaler. Ett hundratal matutställare och hantverkare visar upp och försäljer sina verk till de runt 30 000 besökarna. Under julmarknaden arrangeras en rad programpunkter som till exempel eldshow. Sedan 2008 arrangeras skördefesten varje höst.^[13]

2005 års julkalender från SVT utspelades delvis på slottet.

Kortfilmen The Castle Tour med Galenskaparna och After Shave spelades in här, liksom Lars von Triers film Melancholia.

• Tjolöholms slott, karta från Lantmäteriet. Läst 22 april 2016.
• Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 22 april 2016.

• Sumner, Anne (2001). Tjolöholms slott: Blanche Dickson - en kvinnlig byggherre. Fjärås: Stiftelsen Tjolöholm 

• Ahlquist, Arne (2009). ”Renovering av Grindstugan, Tjolöholm”. Vår bygd 2009(92),: sid. 92-96 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 11380828
• Bergfast, Hans (2005). ”Tjolöholm: ett svenskt Tudorslott”. Älskade hus (2005): sid. [142]-151 : ill..  Libris 10063498
• Bergfast, Hans (2001). ”Tjolöholms slott - samverkan kring en pånyttfödd 100-åring.”. Ur tidens flod : länsantikvariens årsredogörelse 2000 (2001): sid. 12-17.  Libris 8416662
• Bergsjö, Ann (1996). Tjolöholm: vårdplan för parken. Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, 99-0886912-4 ; 1996:9. Halmstad: Länsstyr. i Hallands län. Libris 2334435 
• Ett besök på Tjolöholm.. Kungsbacka: Stiftelsen Tjolöholms slott. 1987. Libris 693114 
• Lundborg, Lennart (1992). ”Tjolöholms slott: Hallands 19:e byggnadsminne”. Halland (Halmstad : Museet i Halmstad, 1961-) 1992 (75),: sid. 43-52 : ill.. ISSN 0347-4364. ISSN 0347-4364 ISSN 0347-4364.  Libris 3111284
• Möller, Peter von; Kallenberg, Anders (1871). Halländska herregårdar. Stockholm. sid. 117ff. Libris 1972828. https://runeberg.org/herrghal/0236.html 
• Onvall, Bertil (1989). ”Herrskap och tjänstefolk på Tjolöholm”. Vår bygd 1989 (72),: sid. 12-22 : fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8858348
• Petersen, Björn; Persson Arne (2006). Husesyn: Hallands byggnadsminnen. Halmstad: Länsstyrelsen i Halland i samarbete med Kulturmiljö Halland och Länsmuseet Varberg. sid. 182-193. Libris 10143515. ISBN 91-631-8267-X 
• Reit, Wivi-ann (1995). Tjolöholms kyrka: rapport över restaureringen 1994. Länsstyrelsens meddelande, 1101-1084 ; 1995:20. Kungsbacka: Kommunen. Libris 2171156 
• Sumner, Anne (1997). ”Tjolöholms arbetarby: idé, form, funktion”. Vår bygd 1997(80),: sid. 23-37 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 10970652
• Sumner, Anne (2001). Tjolöholms slott: Blanche Dickson - en kvinnlig byggherre. Fjärås: Stift. Tjolöholm. Libris 8649630. ISBN 91-631-1070-9 
• Sundin, Kerstin; Reit, Wivi-ann (1997). Hus nr 1, lägenhet A: Arbetarbyn Tjolöholm, Kungsbacka kommun : rapport över restaureringen 1996-97. Kungsbacka: Kulturkontoret, Kungsbacka kommun. Libris 2368129 
• Sundin, Kerstin; Reit, Wivi-ann (1997). Storstugan: arbetarbyn Tjolöholm, Kungsbacka kommun : rapport över restaureringen 1995-97. Kungsbacka: Kulturkontoret, Kungsbacka kommun. Libris 2366202 
• Svalin Gunnarsson, Elisabeth (2021). Tjolöholms slott: en sagolik historia. [Karlstad]: Votum. Libris w9t2x889tt4nvblv. ISBN 9789189021426 
• Thunqvist, Christina; Reit, Wivi-ann (2004). Tjolöholm 100 år: restaureringen 2001-2004. Kungsbacka: Kulturförvaltningen. Libris 9683018 
• Thunqvist, Christina; Reit, Wivi-ann (2003). Tjolöholms slott: rapport över restaureringen etapp I, år 1999 - 2002 : tak samt plan 5. Kungsbacka: Kulturförvaltningen. Libris 11258482 
• Tjolöholm 2001-2010: strategi- och utvecklingsprogram för Tjolöholms slott och park. Halmstad: Länsstyrelsen. 2001. Libris 10408447 

• Liffner, Eva-Marie (2006). Drömmaren och sorgen : roman. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 10162782. ISBN 91-27-11381-7  - En litterär fantasi över arkitekten Lars Israel Wahlman och hans skapelse Tjolöholms slott.

• Wikimedia Commons har media som rör Tjolöholms slott.
  Bilder & media
• Tjolöholms slotts webbplats
• Tjolöholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
• Tjolöholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

Byggnadsminnen i Hallands län Falkenbergs kommun Borgen Hällerup · Falkenbergs stadshus · Olofsbo hembygdsgård · Severin Nilsons ateljéstuga · Tullbron Halmstads kommun Brooktorpsgården · Bruno Mathssons sommarhus · Halmstads slott · Kirsten Munks hus · Mostorp · Norre Port · Biografen Röda Kvarn · Särdals kvarn · Televerkets hus · Tylöns fyrplats · Vapnö slott Hylte kommun Brunnsbacka sågkvarn · Rydöbruks missionshus · Slätteryds byskola · Landeryds station Kungsbacka kommun Knapegården · Mårtagården · Nidingens fyrplats · Riksdagsmannagården i Axtorp · Stolpboden på Särö · Tjolöholms slott · Vallda metodistkapell · Wea kaptensgård · Äskhults by · Särö kyrka Laholms kommun Backstugan i Fladalt · Bollaltebygget · Skottorps slott · Vippentorpet · Vallens slott · Västralt bostadsfastighet Varbergs kommun Båtsmanstorp nr 152 Hallmans · Grimetons radiostation och radioby · Grunnarp 3:12 · Lindhovs kungsgård · Långanskogen · Societetshuset · Sunvära kvarn · Varbergs fästning · Åkrabergs ladugård · Åsklosters kungsgård