Tjänsteställningsreformen 1972

Tjänsteställningsreformen 1972 var baserad på grundprincipen, att tjänstegraden skulle motsvara uppnådd kompetens i krigsorganisationen. Bakgrunden till reformen var att i 1960 års befälsordning så saknades samband mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställningen. Övergången till det nya tjänsteställningssystemet betydde att befälet inplacerades i nya tjänstegrader vilka motsvarade den kompetensnivå de uppnått. Befälskårerna fick också nya benämningar.

En synbar förändring var att den högsta generals- och amiralsgraden, som bars av kungen och överbefälhavaren, fick 4 istället för som tidigare 3 stjärnor. De två lägre generals- och flaggmansgraderna fick också en stjärna mer än tidigare.

Bakgrund

1960 års befälsordning gav nya uppgifter i krigsorganisationen åt yrkesunderofficerare och yrkesunderbefäl. Underofficerarna blev kompanichefer och plutonchefer i krigsorganisationen, medan de traditionella underofficersuppgifterna som ställföreträdande plutonchef och kompanikvartermästare övertogs av underbefälet. Några förändringar i tjänsteställningen genomfördes dock inte. Samband mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning kom därför att saknas. Vidare befordrades inte yrkesbefälet förrän det fanns en ledig högre tjänst, medan reservbefäl och värnpliktigt befäl befordrades när de uppnått den kompetensnivå och den lägsta levnadsålder som föreskrevs för graden. Det fanns också bristande överensstämmelse mellan svenska och utländska tjänstegrader varvid svenska militärer hade "avsevärt lägre tjänsteställning än sina utländska motsvarigheter". Under utlandstjänstgöring tillades därför svenska yrkesbefäl högre tjänstegrader.[1]

Exempel på grad och befattning enligt 1960 års befälsordning
Grad på aktiv statGrad i reservenGrad som värnpliktigBefattning i krigsorganisationen
Kapten--bataljonschef
Förvaltare Löjtnant FanjunkareKaptenKaptenkompanichef
Rustmästare
Överfurir
FanjunkareFanjunkarekompanikvartermästare
ÖverfurirSergeantSergeantställföreträdande plutonchef
Furir-Furirgruppchef
Källa: [1]

Befälsnivå, tjänstegrad och kompetensnivå

Den grundläggande principen i tjänsteställningsreformen var, att tjänstegraden skulle motsvara uppnådd kompetens i krigsorganisationen. På varje kompetensnivå fanns typbefattningar vilka motsvarade bestämda tjänstegrader. En eller flera kompetensnivåer motsvarades av en befälsnivå, som omfattade flera tjänstegrader. Sammanlagt fanns det fem befälsnivåer, generalspersoner, regementsbefäl, kompanibefäl, plutonsbefäl och gruppbefäl.[1]

1972 års tjänsteställningssystem
TjänstegradKompetensnivå
Generalspersoner
General
Generallöjtnant
Generalmajor
H (högre chef)
Regementsbefäl
Överste av 1. graden
Överste
R (regementschef)
ÖverstelöjtnantF (fredsbataljonschef)
MajorB (bataljonschef)
Kompanibefäl
KaptenK (kompanichef)
Löjtnant
Fänrik
P (plutonchef)
Plutonsbefäl
Fanjunkare
Sergeant
T (troppchef)
Gruppbefäl
Överfurir
Furir
Korpral
G (gruppchef)
Källa: [1]

Nya benämningar på befälskårerna

Befälskårerna fick nya benämningar, regementsofficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare, gruppchefer, reservofficerare, värnpliktsofficerare och värnpliktiga gruppchefer. Regementsofficerare och kompaniofficerare var benämningar som tidigare utvisat befälsnivåer, men som nu blev namn på befälskårer. Övergången ägde rum enligt nedanstående tabell.[1]

Övergång till nya benämningar på befälskårerna
Tidigare benämningNy benämningOmfattade tjänstegraderna
Officerare [yrkes]RegementsofficerareGeneral
Generallöjtnant
Generalmajor
Överste av 1. graden
Överste
Överstelöjtnant
Major
Kapten
Löjtnant
Underofficerare [yrkes]KompaniofficerareKapten
Löjtnant
Fänrik
Underbefäl [yrkes] (rustmästare, överfurirer)PlutonsofficerareFanjunkare
Sergeant
Underbefäl [yrkes] (furirer och lägre)GruppcheferÖverfurir
Furir
Korpral
ReservofficerareReservofficerareGeneral
Generallöjtnant
Generalmajor
Överste av 1. graden
Överste
Överstelöjtnant
Major
Kapten
Löjtnant
Fänrik
ReservunderofficerareReservofficerareFanjunkare
Sergeant
Värnpliktiga officerareVärnpliktsofficerareKapten
Löjtnant
Fänrik
Värnpliktiga underofficerareVärnpliktsofficerareFanjunkare
Sergeant
Värnpliktiga underbefälVärnpliktiga gruppcheferÖverfurir
Furir
Korpral
Källa: [1]

Inplacering i nya tjänstegrader

Övergången till det nya tjänsteställningssystemet betydde att befälet inplacerades i nya tjänstegrader vilka motsvarade den kompetensnivå de uppnått, enligt bestämmelser som sammanfattas i nedanstående tabell. Graderna förvaltare, rustmästare och vicekorpral avskaffades liksom specialbenämningar som ryttmästare, styckjunkare och konstapel. Tjänsteställningsordningen mellan fänrik och fanjunkare kastades om.[1]

Inplacering i nya tjänstegrader
Tidigare grad
på aktiv stat
Tidigare grad
i reserven
Tidigare grad
som värnpliktig
Ny grad 1972
Överste i lönegrad C2 eller högre--Överste av 1:a graden
Överste--Överste
Överstelöjtnant
Major
--Överstelöjtnant
Kapten med minst 11 års tjänst
Löjtnant med minst 11 års tjänst
--Major
Kapten med mindre än 11 års tjänst
Löjtnant med 3-11 års tjänst
Förvaltare
Fanjunkare med minst 7 års tjänst
Sergeant med minst 7 års tjänst
Kapten
Löjtnant med minst två genomförda KFÖ
Kapten
Löjtnant med genomförd frivillig utbildning till kapten
Kapten
Löjtnant med mindre än tre års tjänst
Fänrik
Fanjunkare med 3-7 års tjänst
Sergeant med 3-7 års tjänst
Löjtnant som inte genomfört två KFÖLöjtnantLöjtnant
Fanjunkare med mindre än tre års tjänst
Sergeant med mindre än tre års tjänst
FänrikFänrikFänrik
Rustmästare
Överfurir med minst 5½ år tjänst
FanjunkareFanjunkare
Sergeant med frivillig utb till fanjunkare
Fanjunkare
Överfurir med mindre än 5½ år tjänstSergeantSergeantSergeant
Furir-Furir efter genomförd grundutbildningÖverfurir
Korpral-Korpral efter genomförd grundutbildningFurir
Källa: [2]

Tjänsteställningsutredningens förslag

Tjänsteställningsutredningen förslag från 1967 avvek till vissa delar från den ordning i Kungl. Maj:ts proposition som sedermera antogs av riksdagen 1972.

Föreslagna befälskårsbenämningar
Tidigare benämningFöreslagen benämning
OfficerOfficer
UnderofficerKompaniofficer
UnderbefälUnderofficer
ReservofficerReservofficer
ny kategori för pensions- och förtidsavgångna underofficerareReservkompaniofficerare
ReservunderofficerReservunderofficer
Värnpliktig officer Värnpliktsofficer
Värnpliktig underofficerVärnpliktsunderofficer
Värnpliktigt underbefälVärnpliktsunderbefäl

Källa:[3]

Föreslagna tjänstegrader i tjänsteställningsordning
Armén, kustartilleriet och flygvapnetFlottan
BrigadörFlaggkommendör
ÖversteKommendör
Överstelöjtnant 1. gradenKommendörkapten 1. graden
ÖverstelöjtnantKommendörkapten
MajorÖrlogskapten
FörvaltareFörvaltare
Kapten
Överfanjunkare
Kapten
Flaggjunkare
LöjtnantLöjtnant
Fanjunkare
Fänrík
Fanjunkare
Fänrík
ÖverrustmästareFlaggbåtsman
RustmästareHögbåtsman
ÖversergantFlaggsergeant
SergeantSergeant
ÖverfurirFlaggfurir
FurirFurir
KorpralKorpral

Källa:[4]

Inplacering i nya tjänstegrader
Tidigare grad
på aktiv stat
Tidigare grad i reservenTidigare grad som värnpliktigFörslag till ny tjänstegrad
Överste i lönegrad C2 eller högre--Brigadör
Överste--Överste
Överstelöjtnant--Överstelöjtnant 1. graden
Major--Överstelöjtnant
Kapten med minst 11 års tjänst--Major
Kapten med mindre än 11 års tjänst
Löjtnant med minst 3 års tjänst
KaptenKaptenKapten
Löjtnant med mindre än 3 års tjänst
Fänrik
LöjtnantLöjtnantLöjtnant
-FänrikFänrikFänrik
Förvaltare--Förvaltare
Fanjunkare med minst 7 års tjänstFanjunkare med minst 7 års aktiv tjänst-Överfanjunkare
Fanjunkare med mindre än 3 års tjänst
Sergeant
Fanjunkare med mindre än 3 års aktiv tjänst
Sergeant
-Fanjunkare
ny urvalsgrad--Överrustmästare
Rustmästare
Överfurir med minst 14 år tjänst
Fanjunkare-Rustmästare
Överfurir med 5-14 års tjänstSergeantFanjunkareÖversergeant
Överfurir med mindre än 5 års tjänst
Furir
-SergeantSergeant
--FurirÖverfurir
--KorpralFurir
--VicekorpralKorpral

Källa: [5]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g] Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972.
  2. ^ Arménytt (1972)3.
  3. ^ SOU 1967:15, s. 167, 201.
  4. ^ SOU 1967:15, s. 137, 138, 148.
  5. ^ SOU 1967:15, s. 211-216, 261.

Se även