Titandioxid
| Titandioxid | |
 | |
| Systematiskt namn | Titan(IV)dioxid |
|---|---|
| Övriga namn | Titansyra |
| Kemisk formel | TiO2 |
| Molmassa | 79,866 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 13463-67-7 |
| SMILES | O=[Ti]=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,24 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 1855 °C |
| Kokpunkt | 2972 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
| Termokemiska egenskaper | |
|---|---|
| ΔfH0gas | -249 kJ/mol |
| ΔfH0liquid | -879 kJ/mol |
| ΔfH0solid | -944 kJ/mol |
| S0solid | 51 J/(molK) |
| Optiska egenskaper | |
| nrutil | 2,609 |
| nbrooklit | 2,583 |
| nanatas | 2,488 |
Titandioxid är en oxid av titan. Den kemiska formeln är TiO2. Ett äldre föråldrat namn är titansyra.
Kristallstruktur
Titandioxid förekommer naturligt som mineral i tre olika polymorfa kristallformer:
- Rutil har tetragonal kristallstruktur och vanligtvis prismatisk habitus (yttre form/utseende), ofta med tvillingbildning.
- Anatas eller den äldre beteckningen oktahedrit. Anatas har tetragonal kristallstruktur med oktaedrisk habitus.
- Brookit har ortorombisk kristallstruktur.
Både anastas och brookit är relativt sällsynta mineralformer.
Förekomst
Ren titandioxid förekommer inte naturligt i större utsträckning, men kan framställas ur titanmalm, såsom ilmenit eller leuxocen. Titandioxid fås även från rutilsand, som är en av de renaste förekomsterna.
Användning
Titandioxid används som vitt pigment för färgning av betong, målarfärg (titanvitt), tandkräm, läkemedel med mera. E-numret är E 171.
EU drog på grund av hälsorisker tillbaka godkännandet av titandioxid som tillsats i mat (2022).[1]
Titandioxid är också en viktig del i lambdasonder.
Många solskyddsmedel använder nanopartiklar som titandioxid (tillsammans med nanopartiklar av zinkoxid) som blir absorberade in i huden.[2][3] Produkter som innehåller nanopartiklar måste ha tilläggsmärkningen "(nano)".[4]
Hälsorisker
Då titandioxid som används i livsmedel bevisats innehålla nanopartiklar anser EFSA att de inte är säkra att använda som tillsatser i livsmedel. Detta då nanopartiklar i livsmedel anses ha en genotoxisk effekt (skadar DNA) och därmed vara karcinogener.[5]
Referenser
- ^ ”Titandioxid inte längre tillåten tillsats i EU”. Livsmedelsverket. 28 januari 2022. https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/titandioxid-inte-langre-tillaten-tillsats-i-eu. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Manufactured Nanomaterials and Sunscreens: Top Reasons for Precaution”. 19 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 7 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100707052832/http://www.foe.org/sites/default/files/SunscreensReport.pdf. Läst 12 april 2010.
- ^ ”Nano-tech sunscreen presents potential health risk”. ABC News. 18 december 2008. http://www.abc.net.au/news/stories/2008/12/18/2450030.htm. Läst 12 april 2010.
- ^ ”Märkning | Läkemedelsverket”. www.lakemedelsverket.se. https://www.lakemedelsverket.se/sv/kosmetika/tillverka-importera-och-salja-kosmetika/markning. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Titanium dioxide: E171 no longer considered safe when used as a food additive”. efsa. 6 maj 2021. https://www.efsa.europa.eu/en/news/titanium-dioxide-e171-no-longer-considered-safe-when-used-food-additive. Läst 1 januari 2022.
Externa länkar
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- ”Titanium Dioxide Whites”. Pigments through the Ages. WebExhibits. http://webexhibits.org/pigments/indiv/overview/tiwhite.html.
- ”Analyzing the Vinland Map”. WebExhibits. http://webexhibits.org/vinland/.
Media som används på denna webbplats
(c) Materialscientist på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
TiO2 synthetic crystals, ~2 mm in size
Oxid titaničitý - TiO₂