Timurider

Timuriddynastin



1370–1507

Flagga

HuvudstadSamarkand[1]
39°39′00″N 66°57′00″Ö / 39.65000°N 66.95000°Ö / 39.65000; 66.95000
Herat[2]
34°20′21″N 62°12′11″Ö / 34.33917°N 62.20306°Ö / 34.33917; 62.20306
SpråkPersiska, tjagataiska
ReligionIslam
Bildades1370
 – bildades genomerövring
 – bildades urTjagatajkhanatet
Gyllene horden
Kartiderna
Upphörde1507
 – upphörde genomsönderfall
 – uppgick iMogulriket
Safaviderna
Khivakhanatet
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–

Timuriderna eller Timuriddynastin (persiska: گورکانیان, Gūrkāniyān) var en dynasti med rötter i Centralasien. Dess styre över Persien varade från 1370 till 1507. Dynastin grundades av turk-mongolen Timur Lenk.[3] Riket, när det var som störst, inkluderade dagens Centralasien, Iran, Irak, Afghanistan, södra Ryssland, Pakistan, Syrien, Turkiet och delar av Indiska kontinenten.[3]

Timuriddynastin grundades ur det mongoliska Tjagatajkhanatet som erövrats av Djingis khan på 1200-talet.[2]och bildades 1370 då ett antal områden som erövrats av Timur Lenk slogs samman till ett imperium som kom att sträcka sig från dagens Turkiet till Indien.[1]

Timur Lenk gjorde Samarkand till huvudstad.[3] Samarkand växte sedan med hjälp av hantverkare från de erövrade rikena. Staden växte till ungefär 150 000 invånare och blev ett centrum för Transoxanien.[1] Han tog även hem konstnärer och andra kulturbegåvningar till riket vilket gjorde dynastin till en av de mest framstående inom islamisk konst, litteratur, arkitektur och kultur.[3][4][5][6]

Efter Timur Lenks död styrdes riket från Herat.[2]

Erövringar

Timur Lenk, som hade Djingis khan som förebild[7],och var en extremt aggressiv ledare[1] började 1363 att erövra Transoxanien. Samarkand erövrades 1366 och Balkh 1369, och 1370 var Timur Lenk erkänd ledare över regionerna och dynastin bildades.[2]

1380 gjordes en stor kampanj väster ut och vidare in i Persien och erövrade Esfahan 1387 och Shiraz 1393.[2] 1389[2] anfölls Herat i dagens Afghanistan.[1]

Timur Lenk segrade även 1394–1395[2] i strider mot Gyllene horden vilket säkrade dynastins fäste i Kaukasus.[1]

Timur gick in i territorier kring Pakistan där Multan och Dipalpur underkuvades 1398[2] och vidare till Indien där han i två månader plundrade och totalförstörde Delhi.[1][2]

Han angrep Syrien där hans mamluker fick hjälp från elefanter från Indien att erövra Aleppo, Damaskus och östra Anatolien 1400–1401.[2][1] År 1401 besegrades Bagdad, och 1402[2] besegrades Osmanska riket i Ankara där dess sultan Beyazit I blev tillfångatagen.[1]

Efter segern mot det Osmanska riket drog sig Timur Lenk tillbaka till Samarkand för att planera den erövring som saknades för att kunna mäta sig med Djingis khan; nämligen att erövra Kina. Timur Lenk avled 1405 under sin resa mot Kina.[1]

Dynastin fall

Efter Timur Lenks död 1405 efterträddes han av sin son Shahrukh[3] (r. 1405–47) som han tidigare gjort till guvernör. Shahrukh hade svårt att hålla ihop landet, vilket gjorde att riket föll sönder och de erövrade territorierna blev mer och mer självständiga. Landets olika delar styrdes av en hel rad av Timur Lenks ättlingar[8] som hade svårt att hålla ihop. Landområden absorberades av safaviderna och uzbekerna. 1507 hade imperiet förlorat både Samarkand och Herat, och dynastin hade i allt väsentligt fallit och 1526 tillhörde området Mogulriket.[1][2]

Galleri

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Timurid Empire 1370-1506” (på engelska). Empire History. http://empirehistory.weebly.com/timurid-empire.html. Läst 2 februari 2016. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Timurid Dynasty” (på engelska). New World Encyclopedia. http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Timurid_Dynasty. Läst 2 februari 2016. 
  3. ^ [a b c d e] ”The Art of the Timurid Period (ca. 1370–1507)” (på engelska). The Metropolitan Museum of Art. http://www.metmuseum.org/toah/hd/timu/hd_timu.htm. Läst 2 februari 2016. 
  4. ^ ”Timurid dynasty” (på engelska). Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/topic/Timurid-dynasty. Läst 2 februari 2016. 
  5. ^ ”HISTORIOGRAPHY v. TIMURID PERIOD” (på engelska). ENCYCLOPÆDIA IRANICA. http://www.iranicaonline.org/articles/historiography-v. Läst 2 februari 2016. 
  6. ^ ”THE TIMURIDS, 1387 - 1502” (på engelska). K. Kianush, Art Arena. http://www.art-arena.com/timurid.htm. Läst 2 februari 2016. 
  7. ^ Man, John (2015). ”The Outer Reaches of Empire” (på engelska). The Mongol Empire. Corgi. sid. 297-298. ISBN 9780552168809. http://www.amazon.com/The-Mongol-Empire-Genghis-Founding/dp/0552168807 
  8. ^ ”Généalogie descendante de Tamerlan” (på franska). Imprimerie Nationale. http://steppeasia.pagesperso-orange.fr/genealogie_tamerlan.htm. Läst 2 februari 2016. 

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

Faravahar at Behistun.jpg
Författare/Upphovsman: Patrick C, known as dynamomosquito on Flickr, and Pentocelo on this project, Licens: CC BY-SA 2.0
Faravahar on the Behistun Inscription
SamarkandBibiKhanym.jpg
Författare/Upphovsman: Doron, Licens: CC BY-SA 3.0
Bibi-Khanym Mosque, Samarkand, Uzbekistan.
Akhangan.jpg
Författare/Upphovsman: The original uploader was Zereshkengelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Akhangan Tower (14th-century), Razavi Khorasan Province. Iran.
Flag of the Khanate of Khiva.svg
Författare/Upphovsman: Samhanin, Licens: CC0
Flag of the Khanate of Khiva, "The museum of Khiva displays (vertically) the flag used by the khanate of Khiva during the civil war (1917-1922). The khanate, which had been annexed by Russia in 1873, proclaimed independence on 13 February 1917. In 1918, the khan was overthrown by a Turkmen chief. Then began a period of anarchy. The protectorate of Khiva was suppressed on 9 April 1919 and Khiva was included in the new Republic of Khorezm, created by the Soviets on 26 April 1920."
Flag of Chagatai khanate.svg
Författare/Upphovsman:
Original:
Vektor:
, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Chagatai khanate
Safavid Flag.svg
Flag of the Safavid Dynasty from 1576[1] to 1666[2][3]
Timurid.svg
Författare/Upphovsman: User:Stannered, Licens: CC BY-SA 3.0

TIMURID THREE ANNULETS SYMBOL:
Three annulets symbol of the Timurids. See article [1] for precise discussion.

Coinage of Timur with "three annulets" symbol (at the center of the reverse side). Shaykh abu-Ishaq (Kazirun) mint. Undated, circa AH 795-807 AD 1393-1405.( (2010). "On the Timurid flag". Beiträge zur islamischen Kunst und Archäologie 2: 144, 149, 159 Fig.5.)((engelska) (14 May 2009) Grove Encyclopedia of Islamic Art & Architecture: Three-Volume Set, OUP USA, p. 426 ISBN: 978-0-19-530991-1. ”"Coinage issued by the Timurid dynasty (r. 1370-1506) comprised various silver coins and several coppers, most often anonymous, although some coppers struck in the name of Timur 1370–1405; here called amīr) have a tamghā of three annulets prominently on the reverse."”)


FROM THE CATALAN ATLAS:
In the Catalan Atlas (1375), only this flag is used for Eastern Mongol dominions, and it corresponds to the Mongol Yuan dynasty, not the Timurid Empire, which is not mentioned in the Catalan Atlas and was created too late (1370) to appear in the Catalan Atlas anyway.

Eastern Mongol flags in the Catalan Atlas

STUDY OF THE FLAG by Yuka Kadoi, Faculty Member, University of Vienna ( (2010). "On the Timurid flag". Beiträge zur islamischen Kunst und Archäologie 2: 148.):

Timur umbrella detail with three-dots decorative motif

Yuka Kadoi studied the possibility that the "brown or originally silver flag with three circles or balls" in the Catalan Atlas could be associated with the "earlier dominions of the Timurid Empire", specifically referencing a flag shown over the city is camull (Khamil) in Xinjiang. She also quotes Ruy González de Clavijo (d. 1412), a Spanish ambassador who visited the Timurid court in 1404, who describes a a relevant emblematic design adopted by Timur:
"The special armorial bearing of Timur is the three circlets set thus to shape a triangle, which same it is said signifies that he Timur is lord of all three quarters of the world. This device Timur has ordered to be set on the coins that he has stuck, and on all buildings that he has erected (…) These three circlets which, as said, are like the letter O thrice repeated to form a triangle, further are the imprint of Timur’s seal, and again by his special order are added so as to be seen patent on all the coins stuck by those princes who are become tributary to his government."
She also notes the existence of Timur umbrella detail with three-dots decorative motif.
Some contemporary coins from Samarkand also have the three dots as a motif. [2]
Beyond this, scant confirmation.

The flag referenced by Kadoi would actually be this one: , the flag with the three red crescent moons which is seen all over eastern Asian in the Catalan Atlas, and which is simply the flag of the Empire of the Great Khan (Yuan China) ((engelska) (28 October 2013) The World Beyond Europe in the Romance Epics of Boiardo and Ariosto, University of Toronto Press, p. 32 ISBN: 978-1-4426-6667-2. )
Kartid-Kurtdynasty1244-1389.png
Map of the Kurt/Kartid dynasty.
Golden Horde flag 1339.svg
Författare/Upphovsman: Vorziblix, Licens: CC0
The flag of the Golden Horde, as shown in Angelino Dulcert's 1339 map. A similar flag appears in the later Catalan Atlas (1375), providing corroboration.

See also Early Mongol Flags at crwflags.com:

One of the charges is a crescent and the other looks like a simplified form of the tamga from the flag of Idel Ural. On different copies of the flag, the crescent has different size; it is often smaller than shown here, sometimes even reduced into a simple oblique stroke and conjoined with the other charge into a si[n]gle symmetrical object; the other charge also sometimes lacks the oblique part [2, 3]. It was obviously difficult to draw the charges always the same way. The cities with this flag which are easy to identify are [2, 7, 8]: Sarai, the capital (spelled Sarra) - there is also a depiction of the ruler, "Jani Beg Lord of Sarai" ("Jambech senyor de Sarra"); Tana, present-day Azov, Russia; and Urgench, Uzbekistan (spelled Organci, with a cedilla under the c; nowadays ruined). This flag is a variant of the flag of "Emperor of Sarai" ("Emperador de Sara") from "Libro del conoscimiento de los reinos" [7] and might be the one that had really existed, considering the similarity of its charges with those from the flag of Idel Ural.
[2] Enciclopedia universal ilustrada, vol. XXI, Espan~a Madrid: Espasa-Calpe S.A., 1968
[3] Istorija otkric'a i istraz<ivanja, vol. I: Poc<etak istraz<ivanja; Mladinska knjiga, Ljubljana, 1979; Original title: A History of Discovery and Exploration, vol. I: The Search Begins;(C) 1973 Aldus Books Limited, London
[7] Libro del Conoscimiento. Viajes medievales, vol. I Madrid: Fundacio'n Jose' Antonio de Castro, 2005 ISBN 84-96452-11-5 (complete edition) ISBN 84-96452-12-3 (vol. I) [e9s50]
[8] A[p]pendices. (Ibid.)
Tomislav Todorovic, 21 April 2007
Chlebowski-Bajazyt w niewoli.jpg
Timur tarafından esaret altında tutulan I. Bayezid'in resmedildiği bir tablo (Stanisław Chlebowski, 1878)
Timur reconstruction01.jpg
Författare/Upphovsman: Shakko, Licens: CC BY-SA 3.0
Timur. Forensic facial reconstruction by M.Gerasimov. 1941