Tidslinje
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En tidstavla (tyska: Zeittafel), tidsaxel, tidslinje (engelska: timeline), kronologi eller samtidighetstabell är en kronologiskt ordnad förteckning av händelser. Det är en form av historieskrivning som följer tiden och är besläktad med krönikeskrivning, dagböcker och diarier.
Termen samtidighetstabell används när händelser inom flera länder, kulturer eller ämnesområden redovisas parallellt längs en gemensam tidsaxel. I äldre svensk litteratur är tidstavla den vanligaste beteckningen, numera dominerar kronologi och tidslinje. Denna förändring avspeglar möjligen att tyska kulturinfluenser ersatts av anglosaxiska.
Tidslinjer kan vara punktformade listor eller mer grafiska framställningar. De kan utgöra egna böcker, men förekommer oftare som illustrationer eller bilagor i böcker. I andra medier kan tidslinjer vara animerade och interaktiva.
Ett tidigt exempel på en grafisk tidslinje är fransmannen Minards karta (1861) över Napoleons ryska fälttåg, där linjens bredd anger antalet överlevande soldater.
Tidslinjer används ofta i undervisning för att hjälpa studenter och forskare att förstå historiska händelser och trender i ett större sammanhang, där periodisering av samtidiga historiska skeenden kan underlätta en djupare förståelse.
Tidslinjer kan nyttja olika slags skalor för att representera tidsflöde. Linjär skala är vanligast, men även logaritmisk skala förekommer för att fånga större skeenden som geologiska tidsperioder eller för att kombinera mindre och större tidsspann.
Kronologi i olika ordning
Kronologi är ett begrepp som används inom historieskrivning, encyklopediska och litterära sammanhang. Den kan vara rak (presenterad från början till slutet), bruten (när beskrivningen hoppar fram och tillbaka mellan olika tidpunkter), parallell (där flera förlopp beskrivs bredvid varandra) eller in medias res (när berättelsen börjar i mitten av skeendet och bakgrunden beskrivs senare).[1]
Omvänd kronologi innebär att berättelsen berättas kronologisk men baklänges.[2] Den här sorteringen är vanlig i bland annat CV-sammanhang, där man av marknadsföringsskäl vill lyfta fram det senaste. Denna sortering är dock mindre lämpad för historieskrivningar, inklusive i encyklopedier där principer som tidlöshet och utförlighet är viktigare.
Referenser
- ^ "Litterära termer". sites.google.com / SA11BSv2. Läst 1 oktober 2015.
- ^ "omvänd kronologi". kirjasampo.fi. Läst 1 oktober 2015.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: User:S Sepp, Licens: CC BY-SA 3.0
Alternative version of image:Wooden hourglass 2.jpg. Wooden hourglass. Total height:25 cm. Wooden disk diameter: 11.5 cm. Running time of the hourglass: 1 hour. Hourglass in other languages: 'timglas' (Swedishrtrttttyo), 'sanduhr' (German), 'sablier' (French), 'reloj de arena' (Spanish), 'zandloper' (Dutch), 'klepsydra' (Polish), 'přesýpací hodiny' (Czech), 'ampulheta' (Portuguese), 'κλεψύδρα' klepsydra (Greek).
Exempel på historiska samtidighetstabeller, en parallell tidslinje eller tidstavla, där spalterna redovisar händelser i 1) Tyska riket och Spanien, 2) Nordiska länderna, 3) Andra länder, under åren 1550-1574
Del av en inscannad boksida, visande rubriken "Tidstafla". Från Anders Fryxell (1856).
Charles Minard's 1869 chart showing the number of men in Napoleon’s 1812 Russian campaign army, their movements, as well as the temperature they encountered on the return path. Lithograph, 62 × 30 cm