Tidaholms stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Tidaholms stad. För orten se Tidaholm, för dagens kommun, se Tidaholms kommun.
Tidaholms stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänSkaraborgs län
Kommun, nuTidaholms kommun
CentralortTidaholm
Inrättad1 januari 1910
Upphörd31 december 1970
Uppgått iTidaholms kommun
Areal, befolkning
Areal13 kvadratkilometer ()
Läge
R1952 Tidaholms stad.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°10′46″N 13°57′36″Ö / 58.179443055556°N 13.959931944444°Ö / 58.179443055556; 13.959931944444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagVartofta och Frökinds domsagas tingslag (–)
Dimbo tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod1685
Redigera Wikidata

Tidaholms stad var en tidigare kommun i Skaraborgs län.

Administrativ historik

Stadskommunen Tidaholms stad bildades den 1 januari 1910 (enligt beslut den 15 oktober 1909) genom en ombildning av Tidaholms köping, som 1 januari 1895 brutits ut ur kommunerna Agnetorp och Baltak.[1]

Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 13 februari 1942) utökades Tidaholms stads yta med ett område med 140 invånare[2] omfattande en areal av 0,84 km², varav 0,82 km² land, från Baltaks landskommun, samt ett område med 1 179 invånare[2] omfattande en areal av 9,42 km², varav 9,37 km² land, från Agnetorps landskommun. 1 januari 1944 (enligt beslut den 5 mars 1943) överfördes dels den inom Baltaks landskommun obebodda[3] belägna delen av Marbotorp 1:4 omfattande en areal av 0,20 km², varav allt land, dels ett område inom Agnetorps landskommun med 31 invånare[3] omfattande en areal av 0,08 km², varav allt land. Områdena 1943 och 1944 överfördes i alla hänseenden: kommunalt, administrativt, judiciellt, ecklesiastikt samt i avseende på fastighetsredovisningen.[4]

Staden ombildades genom kommunreformen den 1 januari 1971 till Tidaholms kommun.[5][6]

Judiciell tillhörighet

Tingshuset i Tidaholm, i bruk 1904-1971.

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Vartofta och Frökinds domsaga. Staden tillhörde Dimbo tingslag fram till 1 januari 1913 och därefter Vartofta och Frökinds domsagas tingslag.[7]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Tidaholms församling, som bildats den 1 januari 1900 genom utbrytning ur församlingarna Agnetorp och Baltak.[8][9]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1845[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver.

Vapnet utarbetades på 1910-talet. Det eldsprutande berget symboliserar tändsticksfabriken Vulcan, kugghjulen syftar på industri och ugglan är hämtad ur släkten von Essens vapen. Efter kommunbildningen övertogs vapnet oförändrat och registrerades i PRV 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tidaholms stad 1910–1970[11][12][13]
ÅrFolkmängd
1910
 
4 718
1915
 
4 565
1920
 
4 612
1925
 
4 578
1930
 
4 816
1935
 
4 443
1940
 
4 532
1945
 
5 797
1950
 
5 926
1955
 
6 031
1960
 
6 622
1965
 
6 970
1970
 
7 497
Anm: För åren 1910, 1920 och 1930-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1915, 1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Tidaholms stad omfattade när den ombildades till Tidaholms kommun 1 januari 1971.

Geografi

Tidaholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 13,18 km², varav 13,08 km² land.[14] När staden bildades den 1 januari 1910 omfattade den en areal av 2,64 km², varav 2,61 km² land.[1]

Tätorter i staden 1960

I Tidaholms stad fanns del av tätorten Tidaholma, som hade 6 622 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[15]

Näringsliv

Tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm.
Tändsticksfabriken Vulcan presenterat i bildverket Sveriges industri - dess stormän och befrämjare omkring år 1900.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var stadens förvärvsarbetande befolkning (1 513 personer, varav 1 256 män och 257 kvinnor) uppdelad på följande sätt:[16]

  • 1 837 personer (67,4 procent) jobbade med industri och hantverk, varav 1 385 män och 452 kvinnor.
  • 399 personer (14,6 procent) med handel, varav 219 män och 180 kvinnor.
  • 202 personer (7,4 procent) med offentliga tjänster m.m., varav 85 män och 117 kvinnor.
  • 155 personer (5,7 procent) med samfärdsel, varav 123 män och 32 kvinnor.
  • 70 personer (2,6 procent) med jordbruk med binäringar, varav 69 män och 1 kvinna.
  • 51 personer (1,9 procent) med husligt arbete, varav 0 män och 51 kvinnor.
  • 12 personer (0,4 procent) med ospecificerad verksamhet, varav 12 män och 0 kvinnor.

78 av förvärvsarbetarna (2,9 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.[16]

Den detaljerade fördelningen av yrken för förvärvsarbetarna såg ut på följande sätt:[16]

  • 597 personer (21,9 procent) med kemisk-teknisk industri.
  • 518 personer (19,0 procent) med metallindustri.
  • 324 personer (11,9 procent) med varuhandel.
  • 196 personer (7,2 procent) med textil- och sömnadsindustri.
  • 194 personer (7,1 procent) med träindustri m.m.
  • 164 personer (6,0 procent) med byggnadsverksamhet.
  • 155 personer (5,7 procent) med samfärdsel.
  • 91 personer (3,3 procent) med hälso- och sjukvård samt personlig hygien.
  • 81 personer (3,0 procent) med livsmedelsindustri m.m.
  • 75 personer (2,8 procent) med övriga inom handel.
  • 62 personer (2,3 procent) jobbade med övriga inom offentliga tjänster m.m.
  • 61 personer (2,2 procent) med jordbruk och boskapsskötsel.
  • 51 personer (1,9 procent) med husligt arbete.
  • 49 personer (1,8 procent) med undervisning och vetenskaplig verksamhet.
  • 28 personer (1,0 procent) med el-, gas-, vattenverk m. m.
  • 24 personer (0,9 procent) med läder-, hår- och gummivaruindustri.
  • 17 personer (0,6 procent) med jord- och stenindustri.
  • 14 personer (0,5 procent) med pappers- och grafisk industri.
  • 12 personer (0,4 procent) med ospecificerad verksamhet.
  • 9 personer (0,3 procent) med skogsbruk.
  • 4 personer (0,1 procent) med ej specificerad industri.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSSPÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19196658
6658
2568,8
22
19205659
5659
2529,9
24
19222689
2689
2539,6
25
1926113416
1346
2542,9
25
193011411413
1443
2560,6
25
1934215143
21543
2554,1
25
193831723
31723
2567,6
25
194231732
31732
2566,3
25
194631552
31552
2576,3
24
195021652
21652
2584,1
22
195421562
21562
2582,6
23
195831543
31543
2582,6
23
1962216142
21642
2585,9
22
1966313243
313243
2587,6
22
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^b Tätorten Tidaholm var delad mellan Tidaholms stad (6 622 inv.) och Hökensås landskommun (105 inv.)

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 87-88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2017 
  2. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1942. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1943. sid. 30 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1942.pdf. Läst 26 oktober 2017 
  3. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1943. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1944. sid. 30 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1943.pdf. Läst 26 oktober 2017 
  4. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 67 & 69. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 26 oktober 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 26 oktober 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1899.. Bidrag till Sveriges officiella statistik; A) Befolkningsstatistik. Ny följd. XLI.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1901. sid. 11 & 17. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1899.pdf. Läst 26 oktober 2017 
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tidaholms stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019. 
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019. 
  14. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 26 oktober 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 20. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 26 oktober 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ [a b c] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 18 oktober 1954. sid. 136-137 & 456-457. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 27 oktober 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Media som används på denna webbplats

R1952 Tidaholms stad.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Tidaholms stads placering i Skaraborgs län efter kommunreformen 1952.
Tidaholm Vulcanon.jpg
(c) Wigulf, CC BY-SA 3.0
Vulcanön i ån Tidan i Tidaholm, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige.
Fjalar 5 Tidaholm 20170807.jpg
Författare/Upphovsman: Joel Grafström, Licens: CC BY-SA 4.0
Fjalar 5, Norra Kungsvägen 9 i Tidaholm. Nybyggnadsår 1904, arkitekt Frans Adolf Wahlström, Skövde. Byggnaden uppfördes som tingshus och arrest. Därefter var byggnaden polishus från 1973 till 2013.