Tidaholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tidaholms stad. 1974 införlivades Hökensås kommun samt huvuddelen av då upplösta Dimbo kommun (alla församlingar utom Skörstorp) och en del ur Fröjereds kommun (Fröjereds församling).[5]
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Tidaholms kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Notera Smula och Åsarp som var delade på härader och län.
Kommunen är belägen i gränslandet mellan det öppna landskapet på Västgötaslätten och de kuperade områdena längs Vätterns kust. I öster sträcker sig Hökensås, en urbergshorst täckt av sandiga och grusiga isälvsavlagringar, ofta omgiven av tallskog. De odlade markerna finns huvudsakligen längs Tidan och Ösan i västra delen av kommunen, där terrängen är mer flack. I väster domineras landskapet av platåbergen Varvsberget, Gerumsberget och Plantaberget, vars sedimentära berggrund har skapat terrasseringar och branta sluttningar. Dessa områden huserar en rik och sällsynt flora.[7]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Kommunstyrelsen i Tidaholms kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.[11] Dess arbetsutskott fungerar även som krisledningsnämnd.[12] Förutom arbetsutskottet finns även ett personalutskott.[13]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Nämnder 2022–2026
Ordförande
Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
VT
Zelal-Sara Yesildeniz
S
Lena Andersson
Kultur- och fritidsnämnden
VT
Ida Davidsson
S
Bengt Karlsson
Samhällsbyggnadsnämnden
M
Ambjörn Lennartsson
S
Tony Pettersson
Social- och omvårdnadsnämnden
M
Peter Friberg
S
Anna Zöögling
Valnämnden
L
Yvonne Andersson
S
Jan-Ove Piehl
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tillverkningsindustrin har en djup rotad tradition inom kommunens näringsliv och har länge varit en betydande drivkraft för ekonomin. Ett framstående exempel är tändsticksföretaget Vulcan, nu känt som Swedish Match Industries AB, som inte bara är landets största utan även en av världens mest moderna tändsticksfabriker. Genom åren har Vulcan haft en betydande inverkan på den lokala ekonomin och sysselsättningen.
Utöver Vulcan finns flera andra framstående företag i centralorten som spelar en viktig roll inom tillverkningsindustrin. LEAX Arkivator AB är känt för sin tillverkning av komponenter till bilindustrin, medan Dometic Seitz AB är specialiserat på fönstersystem för husbilar och husvagnar. Nobia svenska kök AB är en ledande aktör inom tillverkning av köks-, bad- och inredningssnickerier och har etablerat sig som en pålitlig leverantör av högkvalitativa produkter. En annan betydande aktör är Steens Mekaniska i Tidaholm AB, som har gjort sig känt inom den mekaniska verkstadsindustrin.[7]
Infrastruktur
Transporter
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 26 och från sydväst mot nordöst av länsväg 193 medan riksväg 47 sträcker sig genom kommunen sydvästra hörn.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 805 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 180:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun 1970–2020[21]
Blasonering: En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver.
Vapnet utarbetades för stadenTidaholm på 1910-talet. Det eldsprutande berget symboliserar tändsticksfabriken Vulcan, kugghjulen syftar på industri och ugglan är hämtad ur släkten von Essens vapen. Efter kommunbildningen övertogs vapnet oförändrat av den nya enheten och registrerades hos PRV1974.
Idag använder kommunen för det mesta en logotyp, föreställande i grönt fält Kungslena kyrka, Basarlängan och ån Tidan. Trots detta så är kommunvapnet fortfarande aktivt, fast bara på kommunskyltarna och i offentliga handlingar så som sammanträdesprotokoll[22].
Wikimedia Commons har media som rör Tidaholms kommun.
