Tibetsparv
| Tibetsparv Status i världen: Nära hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Tibetsparv E. koslowi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza koslowi | |
| Auktor | Bianchi, 1904 |
Koslovsparv[2] (Emberiza koslowi) är en fåtalig asiatisk tätting i familjen fältsparvar.[3] Den förekommer endast i höga bergstrakter ovan trädgränsen i västra Kina. Beståndet tros vara stabilt, men IUCN anser den ändå vara nära hotad med tanke på den begränsade världspopulationen.
Utseende och läte
Tibetsparven är en satt, tjurnackad och rätt långstjärtad fältsparv med en kroppslängd på 16 centimeter. Hanen är karakteristisk med svart hjässa, brett vitt ögonbrynsstreck, vit strupe och svart på övre delen av bröstet. Ovansidan av vingen är kastanjefärgad. Sången består av en omelodisk och anspråkslös serie ljusa och vassa toner, "pi-pi-pipipew" notes.[4]
Utbredning och systematik
Tibetsparven förekommer endast i bergstrakter i västra Kina (torra Tibets gränser, sydvästra Qinghai och Sichuan).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiska studier visar att den står närmast rödkindad sparv (Emberiza fucata) och kornsparv (Emberiza calandra).[5]
Levnadssätt
Tibetsparven bebor relativt öde och branta, busktäkta sluttningar ovan trädgränsen mellan 3 600 och 4 600 meters höjd. Födan antas bestå av olika frön, men utan tvekan mestadels insektsätare under häckningstid. Fågeln bygger ett jämfört med sina släktingar avvikande kupolformat bo och verkar häcka sent, med start först i slutet av juni och början av juni och kläckta ungar i mitten av juli. Arten antas vara stannfågel, möjligen att den rör sig till lägre regioner under hårt vinterväder, även om detta inte belagts.[4][6]
Status och hot
Populationen för tibetsparven verkar stabil och inga hot har identifierats mot arten. Den har dock en liten världspopulation på endast mellan 6 000 och 15 000 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga namn är en hyllning till den ryske upptäcktsresanden Pjotr Kuzmich Koslov (1863-1935).[7] Fram tills nyligen kallades den även koslovsparv på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[8]
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Emberiza koslowi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Madge, S. (2018). Tibetan Bunting (Emberiza koslowi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61892 24 december 2018).
- ^ Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. & Martens, J. (2015) Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150.
- ^ Thewlis, R. M.; Martins, R. P. 2000. Observations of the breeding biology and behaviour of Koslov's bunting Emberiza koslowi. Forktail 16: 57-59.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ ”Förändringar i listan”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/forandringar-i-listan/. Läst 29 september 2022.
Externa länkar
Wikispecies har information om Emberiza koslowi.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|
Media som används på denna webbplats
Camera icon
Författare/Upphovsman: Liftarn (diskussion), Licens: CC BY-SA 3.0
Silhouette de Falco peregrinus, le faucon pèlerin (Peregine falco).