Tiaki (stjärna)
Tiaki (β) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Tranan |
Rektascension | 22t 42m 40,05027s[1] |
Deklination | -46° 53′ 04,4752″[1] |
Skenbar magnitud () | +2,146[2] (2,0 – 2,3[3]) |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M5 III[4] |
U–B | +1,757[2] |
B–V | +1,620[2] |
Variabeltyp | SRb[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +1,6[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +135,16[1] mas/år Dek.: -4,38[1] mas/år |
Parallax () | 18,43 ± 0,42[1] |
Avstånd | 177 ± 4 lå (54 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | -1,61 ± 0,052[6] |
Detaljer | |
Massa | 2,4[7] M☉ |
Radie | 180[8] R☉ |
Luminositet | 2 500[8] L☉ |
Temperatur | 3 480[9] K |
Metallicitet | 0,0[8] dex |
Andra beteckningar | |
Tiaki, β Gru, CD-47 14308, FK5 856, HR 8636, HD 214952, HIP 112122, SAO 231258. [10] |
Tiaki eller Beta Gruis (β Gruis, förkortat Beta Gru, β Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 2,15[2], är den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 177 ljusår (ca 54 parsek) från solen.
Nomenklatur
Beta Gruis har det traditionella tuamotuannamnet Tiaki[12]. Den var en gång sedd som den bakre stjärnan i stjärten av stjärnbilden Södra fisken, Piscis Austrinus. Tillsammans med Alfa, Delta, Theta, Jota och Lambda Gruis tillhörde Tiaki i traditionell arabisk astronomi Södra fisken.[13]
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[14] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Tiaki för Beta Gruis i september 2017 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[11]
Egenskaper
Beta Gruis är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M5 III[4]. Den har en massa som är ca 2,4[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 180[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2 500[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500[9] K.
Beta Gruis är en halvregelbunden variabel stjärna (SRb) som varierar i magnitud med ca 0,4 enheter. Det varierar i intervall när den visar regelbundna förändringar med en 37-dagars periodicitet och när den genomgår långsam oregelbunden variation.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
- ^ [a b c] Otero, S. A.; Moon, T. (December 2006), "The Characteristic Period of Pulsation of β Gruis", The Journal of the American Association of Variable Star Observers, 34 (2): 156–164, Bibcode:2006JAVSO..34..156O
- ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 2, Bibcode:1978mcts.book.....H
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W
- ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
- ^ [a b] Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G
- ^ [a b c d e] Judge, P. G. (November 1986), "Constraints on the Outer Atmospheric Structure of Late Type Giant Stars with IUE Application to Alpha-Tauri K5III and Beta-Gruis M5III", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 223 (2): 239, Bibcode:1986MNRAS.223..239J, doi:10.1093/mnras/223.2.239
- ^ [a b] Engelke, Charles W.; Price, Stephan D.; Kraemer, Kathleen E. (October 2006), "Spectral Irradiance Calibration in the Infrared. XVI. Improved Accuracy in the Infrared Spectra of the Secondary and Tertiary Standard Calibration Stars", The Astronomical Journal, 132 (4): 1445–1463, Bibcode:2006AJ....132.1445E, doi:10.1086/505865
- ^ "V* bet Gru -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2010-01-05
- ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
- ^ "WG Triennial Report (2015-2018) - Star Names" (PDF). p. 7. Hämtad 2018-07-14.
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (rep ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 238, ISBN 0-486-21079-0
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Grus chart