Thure Drufva
Thure Drufva | |
Thure Drufva, teckning av Albert Edelfelt. | |
Information | |
---|---|
Född | 22 januari 1767 Nyborg, Håtuna socken, Sverige |
Död | 6 oktober 1822 (55 år) |
I tjänst för | Sverige |
Tjänstetid | 1788–1814 |
Grad | Överste |
Enhet | Upplands regemente |
Slag/krig | Gustav III:s ryska krig Svensk-franska kriget 1805-1810 |
Övrigt | Landshövding i Västmanlands län |
Peter Thure Gerhard Drufva, född 22 januari 1767 Nyborg, Håtuna socken, Uppland, död 6 oktober 1822, var en svensk militär. överste, friherre och landshövding, son till översten Gerhard Störning Drufva och friherrinnan Maria Dorotea von Kochen, gift i Stockholm den 8 juni 1788[1] med Ulrika Melin, svensk textilkonstnär.
Biografi
Första tiden
Sin militära bana inledde Thure Drufva, som var brukligt på den tiden, redan som tvååring då han blev utnämnd till förare, en underofficersgrad vid infanteriet, vid Upplands regemente. Som femåring blev han utnämnd till sergeant, vid nio års ålder steg han i de militära graderna till löjtnant och vid sexton år blev han stabskapten.
Under denna tid förbereddes han för sin militära bana genom utbildning, som bedrevs både privat och vid offentliga läroverk, bland annat fick han som stabskapten vid en pensionsförening i Stockholm. Vid arton års ålder befordrades han till kapten med ansvar för ett kompani.
Militär karriär
Han kommenderades vid krigsutbrottet 1788 i Gustav III:s ryska krig, till Finland. Här blev han fånge vid Svensksund och fördes till Ryssland som krigsfånge. Under sin tid i Ryssland blev han i sin frånvaro vid den svenska armén utnämnd till major. Vid fredsslutet utväxlades han och blev 1796 utnämnd till överstelöjtnant.
Han deltog vid belägringen av Stralsund 1807, i det svensk-franska kriget 1805–1810, och deltog i finska kriget 1808. Här uppmärksammades han vid flera drabbningar, speciellt vid slaget vid Oravais. Han befordrades till överste i armén 1809.
Civil karriär
Han tog avsked från armén och blev 1814 utnämnd som tillförordnad landshövding i Värmlands län. Han blev 1815 upptagen som friherre och blev 1816 utnämnd till landshövding i Västmanlands län.
Drufva studerade kopparsticksteknik för Jacob Gillberg och har lämnat efter sig några kopparstick med motiv från lantgårdar. Han blev ledamot av Konstakademien 1784.
Familj
Han gifte sig 1788 med Ulrika Melin. Paret blev barnlöst och friherreätten Drufva dog ut i och med Thure Drufvas död. Drufva besjungs av Johan Ludvig Runeberg i Fänrik Ståls sägner där han är en av hjältarna vid slaget vid Oravais.
... |
|
|
Dikten om Wilhelm von Schwerin i Fänrik Ståls sägner.
Tryckta källor
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 62, Allhems Förlag, Malmö.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Drufva, Peter Ture Gerhard, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Drufva, Peter Ture Gerhard Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
- Länsstyrelsen i Västmanland – Tidigare landshövdingar
- ^ Elgenstierna, Gustaf (1925-1936). Svenska adelns ättartavlor
Företrädare: Johan Wilhelm Liljencrantz | Landshövding i Västmanlands län 1816–1822 | Efterträdare: Fredric Ridderstolpe |
Media som används på denna webbplats
Thure Drufva, teckning av Albert Edelfelt.