Thorwald Bergquist

Thorwald Bergquist

Tid i befattningen
30 augusti 1943–31 juli 1945
StatsministerPer Albin Hansson
FöreträdareKarl Gustaf Westman
EfterträdareHerman Zetterberg
Tid i befattningen
19 juni 1936–28 september 1936
StatsministerAxel Pehrsson-Bramstorp
FöreträdareKarl Schlyter
EfterträdareKarl Gustaf Westman
Tid i befattningen
13 december 1939–30 augusti 1943
StatsministerPer Albin Hansson
FöreträdareGunnar Hägglöf
EfterträdareNils Quensel
Mandatperiod
1943–1947
ValkretsSödermanlands läns och Västmanlands läns valkrets
Mandatperiod
1937–1942
ValkretsVästmanlands läns valkrets (1937–1940)
Stockholms stads valkrets (1941–1942)
FöddThorwald Erik Natanael Bergquist
1 december 1899
Nävelsjö församling, Jönköpings län
Död3 december 1972 (73 år)
Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
GravplatsNorra Sandsjö församling
NationalitetSverige Sverige
Politiskt partiFolkpartiet
UtbildningFil.kand. 1919
Jur.kand. 1922
Alma materLunds universitet
YrkeÄmbetsman, jurist, politiker
MinistärRegeringen Pehrsson-Bramstorp
Regeringen Hansson III
MakaIngrid Chrysander
(g. 1928–1969; hennes död)
BarnLars Bergquist (1930–2022)
Olle Bergquist (1933–2014)
Mats Bergquist (född 1938)

Thorwald Erik Natanael Bergquist, född 1 december 1899 i Nävelsjö församling, Jönköpings län, död 3 december 1972 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län,[1] var en svensk ämbetsman, jurist och politiker (folkpartist).

Biografi

Bergquist avlade studentexamen i Växjö 1917, filosofie kandidatexamen vid Lunds universitet 1919 och juris kandidatexamen där 1922.[2] Han gjorde tingstjänstgöring i Bräkne domsaga 1924–1926,[3] varpå han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1927 och extra ordinarie assessor där 1930. Han var sekreterare i Andra lagutskottet 1931, varpå han var borgmästare i Västerås stad 1931–1939.[2]

Han var justitieminister i regeringen Pehrsson-Bramstorp från den 19 juni till den 28 september 1936.[2] Han stod på riksdagslistan för Folkpartiet i andrakammarvalet samma år, men betecknades som opolitisk i Bramstorps ministär.[källa behövs] I samlingsregeringen under andra världskriget var han konsultativt statsråd (Fp) från den 13 december 1939 till den 30 augusti 1943 och justitieminister från den 30 augusti 1943 till samlingsregeringens upplösning den 31 juli 1945. Han var även generaldirektör för Socialstyrelsen 1939–1946 och landshövding i Kronobergs län 1946–1964.[2]

Bergquist var riksdagsledamot 1937–1947: åren 1937–1940 i Andra kammaren för Västmanlands läns valkrets, åren 1941–1942 i Andra kammaren för Stockholms stads valkrets och 1943–1947 i Första kammaren för Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets. I riksdagen var han bland annat vice ordförande i Första lagutskottet 1937–1939 och 1946. Han var också flitigt anlitad för olika statliga utredningar om bland annat rätts- och förvaltningsfrågor.[2]

Thorwald Bergquist invaldes 1959 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien[4] och 1962 som ledamot av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, för vilken han var preses 1964–1966.[5] Han var en av de sista svenskar utan kunglig börd som tilldelades Serafimerorden. Serafimerskölden är placerad i Riddarholmskyrkan i Stockholm till vänster efter ingången och bär valspråket "Mödan min glädje".[källa behövs]

Thorwald Bergquist var son till kontraktsprosten Fingal Bergquist och Anna Östberg. Han gifte sig 1928 med Ingrid Chrysander (1904–1969) och de fick sönerna Lars Bergquist och Mats Bergquist (bägge ambassadörer) samt Olle Bergquist (lektor och författare).[2] Hans grav finns på Norra Sandsjö kyrkogård, cirka tio kilometer nordost om Sävsjö i Småland.[källa behövs]

Utmärkelser

Vidare läsning

  • Lundberg, Ragnar (1974). ”Minnestal över bortgångna ledamöter. F d landshövdingen Thorwald Bergquist”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 4–5. 

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b c d e f] Norberg, Anders; Tjerneld, Andreas; Asker, Björn (1988). Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Ledamöter och valkretsar. Band 1. Stockholm: Sveriges Riksdag. sid. 424. ISBN 91-22-01286-9 .
  3. ^ Prom, Jarl, red (1950). Svensk juristmatrikel 1950. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 31 .
  4. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 164. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Lagerström, Sten, red (1970). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1971. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 88 .
  6. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 103. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0103.html .
  7. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1942. Kungl. Svenska riddareordnarna 1942. Uppsala. 1942. sid. 48. https://runeberg.org/statskal/1942bih/0048.html .
  8. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 50. https://runeberg.org/statskal/1955/1318.html .
  9. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 5, digital avbildning.


Borgmästare i Västerås stad
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats