Thomomys bulbivorus
| Thomomys bulbivorus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Kindpåsråttor Geomyidae |
| Släkte | Thomomys |
| Art | Thomomys bulbivorus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thomomys bulbivorus | |
| Auktor | (Richardson, 1829) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Thomomys bulbivorus[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Richardson 1829. Thomomys bulbivorus ingår i släktet Thomomys och familjen kindpåsråttor.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Artepitet i det vetenskapliga namnet är sammansatt av de latinska orden bulbus (lök) och voro (ätande). Gnagaren är i motsats till denna tidiga teori inte specialiserad på lökar.[10]
Hannar blir omkring 300 mm lång, inklusive en cirka 90 mm lång svans. De har ungefär 42 mm långa bakfötter. Honornas genomsnittsvärden är 271 mm för den absoluta längden, 81 mm för svanslängden och 39 mm för bakfötternas längd. Särskilt stora hannar kan med svans vara 328 mm långa och 495 g tunga. Kroppen är under sommaren täckt av en kort och styv päls som byts före vintern mot en lång och fluffig päls. Den är på ovansidan mörk gråbrun och på undersidan blyfärgad. Det finns en vit fläck på strupen och öronen samt nosen är nästan helt svarta. Thomomys bulbivorus har liksom alla familjemedlemmar kindpåsar och framtänderna ligger utanför den stängda munnen. Honor har två par spenar på bröstet och två par spenar vid ljumsken. I varje käkhalva förekommer en framtand, ingen hörntand, en premolar och tre molarer, alltså 20 tänder i hela uppsättningen.[10]
Denna gnagare förekommer i nordvästra Oregon (USA) i dalgången till Willamette River och dess bifloder. Habitatet utgörs främst av jordbruksmark.[1]
Arten skapar liksom andra kindpåsråttor underjordiska tunnelsystem men den vistas ibland ovanpå markytan. Den äter rötter, rotfrukter och andra underjordiska växtdelar samt gräs, nedfallna frukter och nötter. Före den kalla årstiden samlas föda i boets förvaringsrum. Individerna håller ingen vinterdvala och lever utanför parningstiden ensam. Parningen sker tidigast i mars och ungarna föds mellan april och juli. En hona har bara en kull under tiden med 3 till 5 ungar. Dräktigheten varar cirka 19 dagar och ungarna diar sin mor ungefär 6 veckor. Efter den första vintern har de parningsförmåga.[1] Vid födelsen är ungarna cirka 50 mm långa, 6 g tunga, blinda och nakna. Deras storlek ökas snabb. Ungarna får efter två veckor päls, de börjar efter tre veckor med fast föda och de öppnar ögonen efter fem veckor.[10]
I äldre avhandlingar nämns att denna art fördrar lök från stjärnhyacinter (Camassia) som föda men denna uppgift är omstridd. Thomomys bulbivorus faller ofta offer för ugglor och den jagas troligen av andra rovlevande djur.[10]
Bildgalleri
Källor
- ^ [a b c d] 2008 Thomomys bulbivorus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Thomomys bulbivorus
- ^ Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/thomomys+bulbivorus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d] Verts & Carraway (27 februari 1987). ”Thomomys bulbivorus” (på engelska). Mammalian Species #273. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-273-01-0001.pdf. Läst 17 oktober 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Thomomys bulbivorus.
Wikispecies har information om Thomomys bulbivorus.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Daderot, Licens: CC0
Exhibit in the Museo Civico di Storia Naturale di Genova, Via Brigata Liguria, 9, 16121, Genoa, Italy. Photography was permitted in the museum without restriction.
Författare/Upphovsman: Chris Dodds, Licens: CC BY-SA 2.0
Skeleton of a Thomomys bulbivorus at the Osteology Museum of Oklahoma
Författare/Upphovsman: Ian Silvernail, Institute for Applied Ecology, Licens: CC BY-SA 3.0
Photograph taken on habitat restoration site where the gophers were being trapped out of concern that they were destroying sensitive vegetation. Due to the trap being too small, the animal's nose was caught for an indeterminate amount of time. Camas pocket gophers are the largest member of the species and are frequently too large for conventional traps. They can be tame, but fierce when in a defensive position.
Författare/Upphovsman:
- Map: NuclearVacuum
- Edits: Gaff
Camas pocket gopher species distribution
Woodcut/drawing of a California gopher (Thomomys bulbivorus). 1. Front view of mouth, teeth, and jaws. 2. Hind paw. 3. Fore paw. 4, 5. Nails of fore and hind feet.