Thomas L. Thompson

Thomas L. Thompson
Född7 januari 1939[1] (85 år)
Detroit, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidDuquesne University
Temple University
SysselsättningTeolog, manusförfattare, universitetslärare, historiker
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
Lawrence University
Redigera Wikidata

Thomas L. Thompson, född den 7 januari 1939 i Detroit, Michigan, är en exeget som tillhör Köpenhamnsskolan. Han var professor i teologi vid Köpenhamns universitet 1993–2009, bor i Danmark och är dansk medborgare.

Biografi

Privatliv

Thompson avlade sin B.A. vid Duquesne University, Pittsburgh, Pennsylvania 1962, och sin Ph.D. vid Temple University, Philadelphia, Pennsylvania 1976.

Karriär

Thompson har undervisat vid University of Dayton (Instructor in theology, 1964- 65), University of Detroit (Assistant Professor: Old Testament, 1967-69), École Biblique (gästprofessor, 1985-86), Lawrence University (gästprofessor, 1988-89) och Marquette University (associate professor, 1989-93), innan han kom till Köpenhamn. Han var dessutom anställd vid Tübingen Atlas of the Near East som forskare 1969-76.

Han utnämndes till National Endowment for the Humanities Fellow 1988. Han är utgivare av Equinox Press monografiserie Copenhagen International Seminar och tillhör redaktionen för Scandinavian Journal for the Old Testament, Holy Land Studies och Dansk Teologisk Tidsskrift.[2]

Köpenhamnsskolan

Fokus för Thompsons arbeten har varit mötet mellan Bibeln (särskilt Gamla Testamentet) och arkeologin. Hans The Historicity of the Patriarchal Narratives (1974), var en kritik av den då dominerande eller i varje fall inom forskarvärlden rikligt företrädda uppfattningen att biblisk arkeologi hade påvisat historiciteten för personer som Abraham och andra bibliska patriarker.[3]

Hans The Early History of the Israelite People From the Written and Archaeological Sources (1993) gav ytterligare argument för att den bibliska historinen inte var pålitlig. Han sammanfattar: "The linguistic and literary reality of the biblical tradition is folkloristic in essence. The concept of a benei Israel ... is a reflection of no sociopolitical entity of the historical state of Israel of the Assyrian period...."[3]

I The Bible in History: How Writers Create a Past (amerikansk titel: The Mythic Past: Biblical Archaeology and the Myth of Israel) drev han tesen att Bibeln helt, eller nästan helt, är en produkt av perioden mellan 400- och 100-talet f.Kr.. The Bible in History används ofta som kursbok på grundnivå.[4]

Thompson är nära knuten till den rörelse som är känd under namnet biblisk minimalism (givet av dess belackare (andra viktiga peronser är Niels Peter Lemche, Keith Whitelam och Philip Davies), en löst sammansatt grupp av forskare som håller före att den bibliska versionen av historien inte stöds av några arkeologiska bevis som grävts upp ur jorden, utan tvärtom motbevisas av fynden, och att den därför inte kan användas som historisk källa.

Hans grundläggande studie, The Historicity of the Patriarchal Narratives, ledde till en strid inom den amerikanska forskarvärlden som hindrade honom från att få en lärostol vid något nordamerikanskt universitet. Hans senare arbeten har blivit mottagna på liknande sätt i Nordamerika, men har blivit i stort sett allmänt accepterade i Europa.

1992 publicerade han The Early History of the Israelite People och 1993 knöts han till teologiska fakulteten vid Köpenhamns universitet som ordinarie professor. Återstoden av decenniet upptogs av delvis hårda strider med konservativa nordamerikanska forskare (ofta betecknade "maximalists", som kan exemplifieras med ett meningsutbyte 2001 mellan Iain Provan, Thompson och Philip R. Davies vid Universitetet i Sheffield i "Journal of Biblical Studies".[5].

Bibliografi

  • The Historicity of the Patriarchal Narratives, (de Gruyter: Berlin, 1974) (reissued in pb: Trinity Intl: Harrisburg, 2002)
  • The Bronze Age Settlement of the Sinai and the Negev, (Dr. Reichert: Wiesbaden, 1975).
  • The Bronze Age Settlement in Palestine, (Dr. Reichert: Wiesbaden, 1979).
  • The Origin Tradition of Ancient Israel, (Sheffield Academic Press: Sheffield, 1987).
  • Toponomie Palestinienne, (Peeters: Louvaine la Neuve, 1988).
  • The Early History of the Israelite People, (Brill: Leiden, 1992, Arabic: Beirut,1995.
  • (with N. Hyldahl, eds.) Dødehavsteksterne og Bibelen (Museum Tusculanum: Copenhagen, 1996)
  • (with F. Cryer, eds.), Qumran Between the Old and New Testament (Sheffield Academic Press: Sheffield, 1998)
  • The Bible in History: How Writers Create a Past, (Jonathan Cape: London,1999) = The Mythic Past (Basic Books: New York, 1999), (Arabic: Cadmus: Damascus 2000.),
  • Jerusalem in Ancient History and Tradition; (London, 2003), (Arabic: Beirut, 2003).
  • (With Z. Mouna et alii), What is New in Biblical Archaeology (in Arabic: Cadmus: Damascus, 2004)
  • (with H. Tronier, eds.) Frelsens Biografisering (Museum Tusculanum: Copenhagen, 2004)
  • (with M. Müller, eds.) Historie og Konstruktion (Museum Tusculanum: Copenhagen, 2005)
  • The Messiah Myth: The Near Eastern Roots of Jesus and David, (Basic Books: New York, 2005; Jonathan Cape: London, 2006; pb. Pimlico: London, 2007), (Arabic: Damascus, 2007); (Greek: Athans, 2007).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thomas L. Thompson, 4 december 2009.

Noter

  1. ^ SNAC, Thomas L. Thompson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Curricumul vitae for T. L. Thompson at Journal of Biblical Studies Arkiverad 1 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Brettler, Marc, The Copenhagen School: The Historiographical Issues The Copenhagen School: The Historiographical Issues , AJS Review, Vol. 27, No. 1 (Apr., 2003), pp. 1-21
  4. ^ A book review by Danny Yee
  5. ^ Thompson, TL (2001), 'On Reading the Bible for History: A Response', The Journal of Biblical Studies, Vol.1 No. 3 Arkiverad 29 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.