Thielska galleriet

Thielska galleriet är ett konstmuseum på Blockhusudden på södra Djurgården i Stockholm. Galleriet innehåller finansmannen och konstsamlaren Ernest Thiels samling av huvudsakligen svenskt måleri från tiden omkring 1900. Thiel sålde byggnaden, konstsamlingen och alla inventarier till staten 1924.

Byggnaden ritades av arkitekten Ferdinand Boberg för Ernest Thiel och stod klar 1907. Den är belägen inom Kungliga nationalstadsparken^[1].

Museum

Thielska galleriet räknas som ett av Sveriges förnämsta konstmuseer. Rikt representerade är medlemmarna i Konstnärsförbundet från sekelskiftet 1900 och här finns också en av världens största samlingar verk av Edvard Munch. Samlingen skapades av finansmannen Ernest Thiel som var en av Sveriges då mest betydande konstsamlare. Fastigheten ägs av staten, men driften sköts av en stiftelse. Ordförande och samtliga ledamöter i styrelsen förordnas av regeringen.^[2] En förening för att stödja galleriet med donationer, Thielska Galleriets vänner, grundades 1978.

Arkitektur

Galleriet är beläget i Villa Eolskulle som uppfördes som bostad för Ernest Thiel och hans familj. Huset ligger på Blockhusuddens högsta punkt, Eolskulle, och ritades i jugendstil med vita fasader av arkitekten Ferdinand Boberg. Byggnadens första etapp blev klar 1905.

Redan vid inflyttningen 1905 visade det sig att huset var för litet för Thiels allt större samling och Boberg fick omgående en beställning på en tillbyggnad mot öster. Den innehöll fler rum åt familjen och tjänstefolket samt en praktfull sal som i dag kallas Munchrummet. Invigningen ägde rum i mars 1907. Sedan dess har anläggningen byggts om och moderniserats ett flertal gånger.

På 1960-talet putsades fasaderna i grå betong och byggnaden förlorade mycket av sin tidigare glans. Vid en renovering 1999 var ambitionen att så långt som möjligt återställa byggnaden till sitt ursprungliga skick.^[3] Under åren 2004-2005 lät Statens fastighetsverk renovera Thielska galleriet invändigt. Thielska Galleriet är sedan 1993 ett statligt byggnadsminne som förvaltas av Statens fastighetsverk.^[4]

Samlingen

När Ernest Thiel flyttade in i sin niorumsvåning på Strandvägen i Stockholm förvärvade han 1896 sin första till formatet större målning, Bruno Liljefors Morgonstämning vid havet, en oljemålning med måtten 119 x 209 cm, som kostade 2 000 kronor.^[5] Så småningom räckte bostaden på Strandvägen inte till för att husera all den konst som Thiel samlade på. Ett nytt, stort hem med plats för tavlor och skulpturer behövdes. Till arkitekten, Ferdinand Boberg, som fick uppdraget att rita den nya bostaden skrev Thiel: “Jag vill ha ett hem dekorerat med tavlor på alla väggarna, det skall vara trivsamt, jag vill bo där”.

Så skapades en av Sveriges mest betydande privata konstsamlingar om huvudsakligen skandinavisk konst från sekelskiftet 1900. Thiels samlande grundade sig i stor utsträckning på vänskap med konstnärerna vars verk han köpte. Thiel stöttade därmed upphovsmännen ekonomisk. Speciellt tre konstnärer stod honom nära: Eugène Jansson, Carl Larsson och Bruno Liljefors.^[6]

Efter att Thiel kom på obestånd tvingades han 1924 sälja villan, samlingen och inventarier för 1,5 miljoner kronor (motsvarande köpkraft år 2016: drygt 40 miljoner kronor) till svenska staten som lät inrätta ett konstmuseum i huset. Den 26 januari 1926 slogs portarna upp till Thielska galleriet. Sedan dess är galleriet öppet för allmänheten. Här finns verk av Edvard Munch, J.A.G. Acke, Ivar Arosenius, Anders Zorn, Gustaf Fjæstad, Karl Nordström, Nils Kreuger, Richard Bergh, Albert Engström, Ester Almqvist, Christian Eriksson, Per Hasselberg, Eugène Jansson, Ernst Josephson, Carl Fredrik Hill, Axel Törneman, August Strindberg, Carl Larsson, Olof Sager-Nelson, Vilhelm Hammershøi, Paul Gauguin och Bruno Liljefors. En av samlingens viktigaste målningar är Toulouse-Lautrecs Balettscen som Thiel förvärvade 1916 för 27 000 francs.^[7]

Bland samlingarna märks även den monumentala möbelgruppen Fjæstad soffan som skapades 1907–1908 av Gustaf Fjæstad. Den är skuren i ett enda stycke. Soffan skickades sedan i delar till Stockholm, monterades ihop och kläddes av NK:s möbelverkstad. Gruppen bestod ursprungligen av en soffa och bord men kompletterades senare av Fjæstad med fyra fåtöljer i samma stil.^[8] På Thielska Galleriet finns även en kopia av Friedrich Nietzsches dödsmask, eftersom Ernest Thiel hyste en stor beundran för denne filosof.

Galleriets katalog från 2010 upptar drygt 300 målningar, därtill kommer ungefär lika många skisser och teckningar samt ett mindre antal skulpturer. Thielska galleriets samlingar har även utökats efter Thiels tid främst genom donationer.

Representerade konstnärer och verk (urval)

Carl Larsson
Modellen skriver vykort
Bruno Liljefors
Morgonstämning vid havet
Edvard Munch
Friedrich Nietzsche
Edvard Munch Förtvivlan
Eugène Jansson Flottans badhus
Ester Almqvist Ung bokskog (1901)

Intendenter

1924–1932 Tor Hedberg
1932–1946 Pelle Swedlund
1946–1949 Akke Kumlien
1949–1960 Yngve Berg
1960–1977 Tage Hedqvist
1977–1997 Ulf Linde
1997–2011 Nina Öhman
2012 Elisabeth Alsheimer Evenstedt
2012–2013 Andreas Brändström
2014–2020 Patrik Steorn
2020– Åsa Cavalli-Björkman

Bildgalleri

Thielska Galleriet, entrésidan.
Munchsalen med Soffa av Gustaf Fjæstad (1907-1908)
Fasadutsmyckning
Västra galleriet
Thielska Galleriet, fasad mot syd.

Skulpturer i Thielska galleriets skulpturpark

Faun av Johan Tobias Sergel
L'ombre av Auguste Rodin
Mor och barn, Gubbe och flicka, samt ytterligare två skulpturer av Gustav Vigeland

Källor

Thielska galleriet på Svenskt Kulturarv

Noter

^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
^ Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU20, sidan 118
^ ”Statens fastighetsverk: Thielska galleriet.”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161002052727/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/museer/thielska-galleriet/. Läst 30 september 2016.
^ RAÄ:s bebyggelsregister: STOCKHOLM DJURGÅRDEN 1:1 - husnr 161, THIELSKA GALLERIET.
^ Thielska galleriet, katalog, s. 21, 72
^ Thielska galleriet: Ny presentation av samlingarna, pressmeddelande.
^ Thielska galleriet, katalog, s. 18
^ Träspråk: Vildfågeln och Rimfrostens mästare.

Vidare läsning

Steorn, Patrik, red (2020). Thielska galleriet: konsten – huset – tiden. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld. ISBN 978-91-88439-74-1
Grahn-Hinnfors, Gunilla (2021). Sträckande sig uppåt mot ljuset. En biografi om Signe Maria Thiel. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-311586-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Thielska galleriet.
Bilder & media
Thielska galleriets webbplats
Thielska galleriet på Statens fastighetsverk

[1] Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174

[2] Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU20, sidan 118

[3] ”Statens fastighetsverk: Thielska galleriet.”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161002052727/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/museer/thielska-galleriet/. Läst 30 september 2016.

[4] RAÄ:s bebyggelsregister: STOCKHOLM DJURGÅRDEN 1:1 - husnr 161, THIELSKA GALLERIET.

[5] Thielska galleriet, katalog, s. 21, 72

[6] Thielska galleriet: Ny presentation av samlingarna, pressmeddelande.

[7] Thielska galleriet, katalog, s. 18

[8] Träspråk: Vildfågeln och Rimfrostens mästare.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler