Thailand i olympiska sommarspelen 1976
| |||||
Kommitté | Thailands Olympiska Kommitté | ||||
---|---|---|---|---|---|
Olympiska sommarspelen 1976 i Montréal | |||||
Deltagare | 42 deltagare i 11 grenar | ||||
| |||||
| |||||
Thailand i olympiska sommarspelen | |||||
1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 | |||||
Thailand i olympiska vinterspelen | |||||
2002 • 2006 • 2010 • 2014 • 2018 • 2022 |
Thailand deltog med 42 deltagare vid de olympiska sommarspelen 1976 i Montréal. Totalt vann de en bronsmedalj.[1]
Medaljer
Brons
- Payao Poontarat - Boxning, lätt flugvikt
Boxning
- Payao Poontarat
- Första omgången — Besegrade Remus Cosma (ROU), 4:1
- Andra omgången — Besegrade Aleksandr Tkatjenko (URS), 3:2
- Kvartsfinal — Besegrade György Gedó (HUN), 4:1
- Semifinal — Förlorade mot Li Byong-Uk (PRK), RSC-2 → Brons
- Somchai Putapibarn
- Första omgången — Förlorade mot Jung Chul-Kim (KOR), 0:5
Bågskytte
- Am. Kaewbaidhoon — 2282 poäng (→ 18:e plats)
Herrarnas individuella tävling
- Vallop Potaya — 2060 poäng (→ 35:e plats)
- Vichit Suksumpong — 2032 poäng (→ 36:e plats)
Cykling
- Panya Singprayool-Dinmuong — fullföljde inte (→ ingen placering)
- Arlee Wararong — fullföljde inte (→ ingen placering)
- Chartchai Juntrat — fullföljde inte (→ ingen placering)
- Prajin Rungrote — fullföljde inte (→ ingen placering)
- Sucheep Likittay
- Chartchai Juntrat
- Panya Singprayool-Dinmuong
- Prajin Rungrote
- Taworn Tarwan — 24:e plats
- Taworn Tarwan — 1:15,136 (→ 27:e plats)
Friidrott
Herrarnas 4 x 100 meter stafett
- Anat Ratanapol, Suchart Jairsuraparp, Somsakdi Boontud och Sayan Paratanavong
- Heat — 40,53s
- Semifinal — 40,68s (→ gick inte vidare)
Fäktning
- Taweewat Hurapan
- Sneh Chousurin
- Sutipong Santitevagul
- Sneh Chousurin, Taweewat Hurapan, Sutipong Santitevagul, Royengyot Srivorapongpant, Samachai Trangjaroenngarm
- Taweewat Hurapan
- Sutipong Santitevagul
- Royengyot Srivorapongpant
- Taweewat Hurapan, Samachai Trangjaroenngarm, Sutipong Santitevagul, Royengyot Srivorapongpant
Judo
Segling
Simhopp
Referenser
- ^ http://www.sports-reference.com/olympics/countries/THA/summer/1976/ Arkiverad 20 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. Sports-reference.com (engelska)
Källor
- ”Thailand at the 1976 Montréal Summer Games”. Sports Reference. http://www.sports-reference.com/olympics/countries/THA/summer/1976/. Läst 18 maj 2014.
|
|
Media som används på denna webbplats
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Författare/Upphovsman: B1mbo, Licens: CC BY-SA 2.5
Drawing of a bronze medal, based on Olympic rings.svg.
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf