Thailändska alfabetet

Det thailändska alfabetet används för att skriva språket thai och vissa minoritetsspråk i Thailand. Det kan också användas för att skriva sanskrit och pali. Skriften härstammar ur det khmeriska alfabetet som i sin tur härstammar ur brahmi. Enligt sägen ska den ha skapats av kung Ramkhamhaeng år 1283.

Det thailändska alfabetet har 44 konsonanttecken, och 21 vokaltecken (som kan kombineras samman till åtminstone 32 vokalformer) samt fyra tonmarkeringar. Det skrivs från vänster till höger. Konsonanterna är uppdelade i tre olika klasser: hög, medel och låg. Vilken klass den tillhör avgör vilken ton som ska användas.

Alfabet

Liksom andra skriftsystem i brahmifamiljen så är den thailändska skriften en abugida vilket innebär att varje konsonant, om inget annat anges, har en medföljande vokal (i det här fallet a eller ō). Vokalen kan ändras eller avlägsnas genom att konsonanten förses med olika vokaltecken som kan förekomma på alla sidor om konsonanten. Ursprungligen fanns det i skriften också speciella bokstäver för att skriva fristående vokaler men numera används istället อ som vokalbärare.

Vokaler

Tecken	ALA-LC	IPA	Tecken	ALA-LC	IPA
อะ	a	[aʔ]	อา	ā	[a:]
อิ	i	[i]	อี	ī	[i:]
อึ	ư	[ɯ]	อื	ư̄	[ɯ:]
อุ	u	[u]	อู	ū	[u:]
เอะ	e	[eʔ]	เอ	ē	[e:]
แอ	æ	[ɛʔ]	แอ	ǣ	[ɛ:]
โอะ	o	[oʔ]	โอ	ō	[o:]
เอาะ	ơ	[ɔʔ]	ออ	ơ̄	[ɔ:]
เออะ	œ	[ɤʔ]	เออ	œ̄	[ɤ:]
อัวะ	ua	[uaʔ]	อัว	ūa	[ua]
เอียะ	ia	[iaʔ]	เอีย	īa	[i:a]
เอือะ	ưa	[ɯaʔ]	เอือ	ư̄a	[ɯ:a]
ใอ	ai	[aj]	ไอ	ai	[aj]
เอา	ao	[aw]
อำ	am	[am]
อ์	stum bokstav

Konsonanter

De 44 konsonanterna representerar 21 distinkta konsonantljud. De dubbla uppsättningarna av konsonanter används för att representera konsonanter som uttalas olika i sanskrit och pali men likadant i thai.

Flera av konsonanterna har olika uttal beroende på om de står i början eller slutet av en stavelse. De som markerats med "–" i tabellen nedan kan inte förekomma i slutet.

För att underlätta språkinlärning så associeras varje bokstav med ett ord. Exempelvis Ga Gai där "Ga" är uttalet på bokstaven och "Gai" betyder kyckling.

Tecken	ALA-LC		IPA		Tecken	ALA-LC		IPA		Tecken	ALA-LC		IPA
Tecken	Initial	Final	Initial	Final	Tecken	Initial	Final	Initial	Final	Tecken	Initial	Final	Initial	Final
ก	k	k	[k]	[k]	ข	kh	k	[kʰ]	[k]	ฃ	kh	k	[kʰ]	[k]
ค	kh	k	[kʰ]	[k]	ฅ	kh	k	[kʰ]	[k]	ฆ	kh	k	[kʰ]	[k]
ง	ng	ng	[ŋ]	[ŋ]	จ	čh	t	[tɕ]	[t]	ฉ	ch	–	[tɕʰ]	–
ช	ch	t	[tɕʰ]	[t]	ซ	s	t	[s]	[t]	ฌ	ch	–	[tɕʰ]	–
ญ	y	n	[j]	[n]	ฎ	d	t	[d]	[t]	ฏ	t	t	[t]	[t]
ฐ	th	t	[tʰ]	[t]	ฑ	th	t	[tʰ]	[t]	ฒ	th	t	[tʰ]	[t]
ณ	n	n	[n]	[n]	ด	d	t	[d]	[t]	ต	t	t	[tʰ]	[t]
ถ	th	t	[tʰ]	[t]	ท	th	t	[tʰ]	[t]	ธ	th	t	[tʰ]	[t]
น	n	n	[n]	[n]	บ	b	p	[b]	[p]	ป	p	p	[p]	[p]
ผ	ph	–	[pʰ]	–	ฝ	f	–	[f]	–	พ	ph	p	[pʰ]	[p]
ฟ	f	p	[f]	[p]	ภ	ph	p	[pʰ]	[p]	ม	m	m	[m]	[m]
ย	y	y	[j]	[j]	ร	r	n	[r]	[n]	ล	l	n	[l]	[n]
ว	w	w	[w]	[w]	ศ	s	t	[s]	[t]	ษ	s	t	[s]	[t]
ส	s	t	[s]	[t]	ห	h	–	[h]	–	ฬ	l	n	[l]	[n]
อ	–	‘	[ʔ]	–	ฮ	h	–	[h]	–

Translitterering

Tabellerna ovan använder det amerikanska transkriptionssystemet ALA-LC. Det officiella transkriptionssystemet i Thailand, RTGS (Royal Thai General System), skiljer sig dock inte så mycket från ALA-LC. Man använder inga diakritiska tecken eller ligaturer; <ư> skrivs <ue>, <æ> skrivs <ae>, <œ> skrivs <oe>, <ơ> skrivs <o> och man skiljer inte på korta och långa vokaler.

Se även

Laotisk skrift
Thailändsk och laotisk skrift jämfört

Navigation

Navigering

Temaportaler