Théodore Agrippa d'Aubigné
Théodore Agrippa d'Aubigné | |
Född | Théodore Agrippa d’Aubigné 8 februari 1552[1][2][3] eller 1552[4] Pons, Frankrike |
---|---|
Död | 9 maj 1630[5][6][7] Jussy, Schweiz |
Begravd | St. Pierre Cathedral[8] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Genèves universitet universitetet i Orléans |
Sysselsättning | Författare[4], politiker, poet, militär |
Maka | Susanne de Lezay, Baronne de Surineau |
Barn | Constant d'Aubigné (f. 1585) Nathan d'Aubigné (f. 1601) |
Föräldrar | Jean d'Aubigné[9] Catherine de Lestang[9] |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Théodore Agrippa d'Aubigné, född 8 februari 1552 på familjeslottet S:t Maury i Pons, Saintonge, död 9 maj 1630 i Jussy, Genève, var en fransk författare.
Biografi
Redan som barn märktes d'Aubignés stora begåvning, och han slöt sig tidigt till hugenotterna där han tack vare sin våghalsiga tapperhet snart kom att spela en ledande roll. Han var med i alla deras drabbningar med katolikerna och blev dömd till döden fyra gånger och undgick endast genom en tillfällighet Bartolomeinatten.
Han var vän med Henrik av Navarra, sedermera Henrik IV, i vars tjänst han trädde redan 1573 och fick av honom flera förtroendeuppdrag och bistod honom troget med sina frimodiga råd. Efter mordet på Henrik tvingades d'Aubigné, förföljd av hovet, söka en fristad i Genève, vars fästningsverk han tog initiativ till. Hans sista år förbittrades av sonen Constant d'Aubignés utsvävande levnadssätt.
Som författare var d'Aubigné på grund av katolikernas hat mindre uppmärksammad under sin livstid. Bland hans arbeten märks främst Histoire universelle (1550–1601)) som 1620 brändes av bödeln på befallning av Parisparlamentets, ett verk som utmärks av originella och frimodiga synpunkter. Därutöver uppmärksammades hans Tragiques. Vidare ett satiriskt epos, kalvinisternas epopé (i 7 sånger) som påbörjades redan 1577 en färdigställdes först 1616, liksom hans självbiografi Histoire secrète, écrite par lui-même, Confessions de Sancy, och Aventures du baron de Fæneste.
d'Aubigné var den som myntade begreppet Stat i staten (franska: L'État dans l'État). Han använde begreppet i en kritisk skift mot katolska kyrkan, där han hävdade att denna skapat just en stat i staten.[10]
Bibliografi (i urval)
- Les Tragiques 1616
- Aventures du baron de Foeneste 1617
Referenser
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Aubigné, Théodore Agrippa d', 1904–1926.
Noter
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Théodore Agrippa d’Aubigné.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, Agrippa D'aubigne.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, Agrippa d' Aubigné, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ Babelio, Théodore Agrippa d' Aubigné, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Histoire et Guide des cimetières genevois, Éditions Slatkine, 30 oktober 2009, s. 502, ISBN 978-2-8321-0372-2.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] "stat i staten". snl.no. Läst 2 april 2017. (bokmål)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Théodore Agrippa d'Aubigné.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.