Termometer

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En termometer är ett mätinstrument för mätning av temperatur.

Termometrar finns av en rad utförande för olika tillämpningsområden. Vanligast är mätning av molekylernas energitillstånd (rörelse) i gaser eller vätskor. Mätningen bygger oftast på att en vätska eller metall utvidgar sig vid uppvärmning. Exempel på sådana termometrar är sprit- och kvicksilvertermometern, samt bimetalltermometern där två olika metaller med olika längdutvidgningskoefficienter kan utnyttjas för att mekaniskt påverka en visare. Elektroniska termometrar bygger oftast på att ledningsförmågan (konduktiviteten) hos metaller ändras vid ändrad temperatur. Detta kan enkelt mätas med ett instrument som mäter spänningsförändringen över känselkroppen.

Baktermometer används för kontroll av lämplig jäsningstemperatur för deg.

Febertermometer är en termometer som mäter kroppstemperaturen och används främst då denna befaras vara för hög (vid feber). Det finns febertermometrar avsedda för mätning i ändtarm, mun, armhåla, öra och på distans (IR-termometer).

Slungtermometer är ett meteorologiskt instrument för noggrann mätning av lufttemperatur.

Stektermometer används vid matlagning, inte minst då man tillreder kött i ugn.

Kvicksilvertermometer kan inte användas under ca −38 °C, ty då fryser kvicksilver till fast tillstånd. Tallium (Tl) sänker kvicksilvrets fryspunkt och har därför använts som tillsats i kvicksilvertermometrar för låg temperatur. Med 8,5 % Tl kan -60 °C nås. För mätning av ännu lägre temperatur används sprittermometer där kvicksilvret ersatts med etanol, som fryser först vid ca −114 °C.

Kvicksilvers kokpunkt, ca 356 °C, sätter en gräns för de högsta temperaturer som en kvicksilvertermometer kan mäta. För mätning av högre temperaturer än så kan man övergå till mätning med strålningspyrometer m fl metoder.

Ett vanligt misstag vid mätning av lufttemperatur är att man låter solstrålningen påverka mätresultatet. Enligt definition är lufttemperatur lika med energitillståndet hos luftens gasatomer. Strålning är något helt annat och mäts med andra typer av instrument som kallas bolometrar. Den värmemängd som överförs till en termometer via solstrålning är beroende av faktorer som termometerns färg och konstruktion. Även omgivningens färg har betydelse eftersom mörka färger lättare värms upp av solstrålning än ljusa färger, och värmestrålningen från omgivningen påverkar i sin tur termometern.

Ett praktiskt experiment är att placera olika typer av termometrar bredvid varandra och utsätta dessa för direkt solsken. Eller att placera likadana termometrar bredvid varandra på en skiva målad i olika färger motsvarande de olika termometrarnas placeringar. Man kommer då att finna att alla dessa termometrar kan visa radikalt olika temperaturer. Detta eftersom strålningen har absorberats olika mycket och i vissa fall påverkat temperaturen i termometern mer än vad luftens gasatomer har gjort. Luftens temperatur mätt skärmad från solstrålningen är dock densamma för alla termometrar, förutsatt förstås att de kalibrerats mot varandra.

En termometer mäter endast sin egen temperatur.

Temperatur kan mätas på ett flertal sätt, nedan följer ett urval.

• Celsius, °C - Den vanligaste temperaturskalan för vardaglig användning.
• Fahrenheit, °F - Vanligt använd temperaturskala i USA, även om Celsius är den officiellt antagna.
• Kelvin, K - Samma skalsteg som Celsius, men med absoluta fryspunkten som 0. Används sällan till vardags utan mest i vetenskapliga sammanhang.
• Rankine, °Ra - Fahrenheits motsvarighet till Kelvin
• Réaumur, °Re - Fransk skala som idag är mer eller mindre helt utkonkurrerad av Celsiusskalan

• Wiktionary har ett uppslag om termometer.
  Ordbok
• Wikimedia Commons har media som rör Termometer.
  Bilder & media