Terbium

Terbium
Nummer 65 Tecken Tb Grupp N/A Period 6 Block f
Tb ↓ Bk Gadolinium ← Terbium → Dysprosium     [Xe] 4f9 6s2             65Tb                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	158,92534 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	8 219 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 629 K (1356 °C)
Kokpunkt	3 503 K (3 230 °C)
Molvolym	19,3 × 10-6 m3/mol
Smältvärme	10,8 kJ/mol
Ångbildningsvärme	330,9 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	175 (225) pm
Jonisationspotential	Första: 565,8 kJ/mol Andra: 1 110 kJ/mol Tredje: 2 114 kJ/mol Fjärde: 3 839 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f9 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 27, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	4 (svag bas)
Elektronegativitet	1,2 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Ljudhastighet	2 620 m/s
Elektrisk konduktivitet	0,889·106 A/(V × m)
Mohs hårdhet	ingen uppgift
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 155Tb {syn.} 5,32 dagar ε 0,821 155Gd 156Tb {syn.} 5,35 dagar ε 2,444 156Gd 157Tb {syn.} 71 år ε 0,060 157Gd 158Tb {syn.} 180 år ε β- 1,220 0,937 157Gd 158Dy 159Tb 100 % Stabil 160Tb {syn.} 72,3 dagar β- 1,835 160Dy 161Tb {syn.} 6,88 dagar β- 0,593 161Dy
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det upptäcktes 1843 av den svenska kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård och har fått sitt namn efter denna.^[1]

Egenskaper

Rent terbium är en silvergrå, smidbar metall, relativt stabil i luft.^[1]

Förekomst

I naturen hittar man terbium tillsammans med yttrium i mineral som cerit, gadolinit, euxenit och monazit.^[2] Kina producerar 99 procent av världens tillgång på terbium,^[3] främst i gruvdistriktet Bayan Obo i Inre Mongoliet.

Användningsområde

I optiska komponenter ger terbium upphov till ett grönt ljus (fluorescens) och den används inom laserteknik^[4], lysrör, lågenergilampor och bildrör för TV-apparater.

Se även

• Periodiska systemet

Källor

Noter

Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas