Tekniska museet

Tekniska museet
Tekniska museets huvudbyggnad från 1936.
Information
Typ av museumTeknik- och industrihistoriskt museum
PlatsMuseivägen 7, Stockholm
Etablerat1924/1936
Antal anställda72 (2021)
Besökare per år336 765 (2023)
MuseichefPeter Skogh
Webbplats
www.tekniskamuseet.se

Tekniska museet är ett stiftelseägt svenskt teknikhistoriskt museum beläget vid Museivägen 7 i MuseiparkenGärdet i Stockholm. Museet grundades som förening 1923, organiserades som en stiftelse 1948 och har fått statliga anslag sedan 1965. Nuvarande byggnad ritades av arkitekt Ragnar Hjorth och stod färdig 1936. Museet är beläget inom Kungliga Nationalstadsparken.

År 2016 belönades museet med utmärkelsen Årets museum, utdelat av Svenska ICOM och Riksförbundet Sveriges museer.[1] Museet tilldelades 2017 priset Children in Museums Award för sitt tillgänglighetsarbete i science center-utställningen Megamind.[2]

Historik

Demonstration av äldre fordon på takterrassen i samband med museets invigning, bakom fordonet står Per-Albin Hansson (t.v.) och Fritiof Ekman.

På förslag av Svenska Teknologföreningen och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) bildades 1923 en arbetsgrupp för att planera för ett tekniskt museum. Utöver dessa två var Sveriges Industriförbund och Svenska Uppfinnareföreningen med från början. År 1924 började insamlingsarbetet. Förebilden var Deutsches Museum i München som började planeras 1903.

De första mindre utställningarna visades på IVA:s vind på Grev Turegatan i Stockholm. Sedan ett omfattande arkiv med 15 000 bilder och 33 000 ritningar samlats in omkring 1930, blev lokalfrågan akut. Ett antal av Livregementets Dragoners hus på norra Djurgården, som blivit lediga, ställdes till förfogande av staten.

Bidrag från industrier, privatpersoner och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierade en ny huvudbyggnad på 9 000 kvadratmeter, vilken invigdes den 18 maj 1936 i närvaro av statsminister Per-Albin Hansson och handelsminister Fritiof Ekman. Redan från början visades många föremål och demonstrationsapparater, som besökarna själv kunde prova. År 1938 öppnade de två första utställningarna, Maskinhallen och Gruvan, och den senare finns fortfarande idag.[3]

Cino4

Cino4

På museet fanns Sveriges första 4D-bio, Cino4, som öppnade den 12 januari 2007 med premiärfilmen "Flyg!". Där förstärkte tekniska effekter 3D-filmer om tekniska innovationer och vetenskap. Den fjärde dimensionen utgjordes av vickande och skakande stolar, fläktar, rökmaskiner, bubbelaggregat och spotlights som förhöjde upplevelsen. Samtliga filmer som visades var omkring 30 minuter långa och hade antingen svensk eller engelsk berättare. Eftersom effekterna var mycket realistiska hade barn under 4 år inte tillträde till föreställningen och barn i åldrarna 4–7 år endast i sällskap av en vuxen. Biograflokalen användes tidigare som hörsal.[4] Cino4 lades ned den 15 juni 2016.

Historiska bilder

Byggnader

Byggnaden gestaltades av arkitekten Ragnar Hjorth i stram funktionalism och uppfördes av Arcus AB i betong på en stomme av stålbalkar.[6] Huvudbyggnadens fasader är ljusputsade och entrésidan domineras av ett stort fönsterparti i två våningar. Takvåningen är indragen och här fanns ursprungligen en restaurang och bostad för museichefen. Tekniska utrymmen som hissar och pannrum gjordes synliga för besökaren genom stora glaspartier och fick så en pedagogisk funktion.[7] Byggnaden stod klar 1936 och omges av två stallbyggnader och ett ridhus som uppförts för Livregementets dragonkår år 1881.

Hela museikomplexet består utöver huvudbyggnaden av den stora maskinhallen som kan nås via en låg byggnadskropp från huvudbyggnaden. Maskinhallen har ett välvd, koppartäckt tak som bärs upp av stålbågar.[8] Dagsljus släpps in i hallen genom två längsgående fönsterband i taket. År 1964 tillkom annexet Teknorama i ridhusbyggnaden, 1975 öppnade Telemuseum i den ombyggda, norra stallbyggnaden och 1983 restaurang och en permanent utställning om elkraft i den södra stallbyggnaden. Museet utökades ytterligare 1994 med lokaler för utställningar och en hörsal genom en tillbyggnad på museets gård. Vid Tekniska museet ligger Sjöhistoriska museet och Etnografiska museet samt Polismuseet och Riksidrottsmuseet.

Wisdome Stockholm

Sedan februari 2022 pågår byggandet av den nya byggnaden Wisdome Stockholm på innergården.[9] Byggnaden innehåller en domteater, eller planetarium, där rörlig bild kan projiceras i 360 grader på insidan av den sfäriska byggnaden. Besökaren kan se på filmer och projektioner av dataset i 3D med hjälp av visualiseringsteknik framtagen av Visualiseringscenter C och Linköpings universitet. Det byggs för närvarande fem Wisdome-arenor i anslutning till olika science center i Sverige, där Wisdome Stockholm är en av dem. De andra platserna är Malmö museer, Universeum i Göteborg, Curiosum i Umeå och Visualiseringscenter C i Norrköping.

Den nya byggnaden på Tekniska museet har även prisats för sin arkitektur och byggnadsteknik på Fastighetsgalan med World in Property Award 2022. Motiveringen löd: "Priset går till Wisdome Stockholm som bokstavligt talat är framtiden. Här samlas digital kompetens och framtida innovationsförmåga. Denna världsunika byggnad, trots sitt något undanskymda läge på Tekniska muséets innergård, tänjer på gränserna för vad som är möjligt att konstruera i trä. Eller vad sägs om taket som är ett böljande rutnätssystem i fem lager av träbalkar som når en spännvidd på 48 meter – helt utan pelare. 20 kilometer LVL-trä levereras för att sedan böjas och anpassas med exakt precision. Bara det är värt ett pris i sig. Arkitektkontoret Elding Oscarson har ritat en byggnad som utmanar och sätter material och konstruktion på prov. Smart och inte minst klimatsmart."[10]

Wisdome Stockholm väntas invigas i december 2023.

Forskaren

Tekniska museet är en del av ett nytt life science center vid namn Forskaren i Hagastaden, som planeras öppna under 2024. Byggnaden kommer inhysa bland annat Karolinska institutet, Urban Deli och ett flertal företag inom livsvetenskapssektorn.

Bilder byggnader

Utställningar och samlingar

Gamla utställningen Maskinhallen 2008.
Modelljärnvägen.

Tekniska museet har en rad permanenta och tillfälliga utställningar. En klassiker bland permanenta utställningar var den i stora maskinhallen som hade stått sedan 1938. Här visades maskiner, motorer, bilar, motorcyklar, flygplan och liknande. I början av november 2011 öppnade museet här sin största egenproducerade utställning kallad ”100 innovationer”. Sedan 2022 visas där utställningen "Zero city" om framtidens hållbara stad.

Teknorama öppnade 1985 som Sveriges första Science center600 kvadratmeter på temat ”Upptäcka – Utforska – Uppleva”. År 1992 utökades Teknorama med experimentstationer på ytterligare 700 kvadratmeter. Teknorama ersattes från hösten 2015 av MegaMind, en interaktiv science center-utställning där idéerna och hjärnans kreativa förmågor står i fokus.[11] I MegaMindbesökarna till exempel kan måla med ögonen och komponera musik med tankens kraft.[12]

Till permanenta utställningar räknas även en besöksgruva, Lars Magnus Ericssons minnesrum från 1903 samt en modelljärnväg skapad av tandteknikern Uno Milton. Anläggningen finns sedan 1960 i Tekniska museet och har 50 meter räls i ett naturtroget landskap om 3x6 meter. Allt är byggt för hand, utom lokens motorer som köptes färdiga. Arbetet påbörjades 1948 och det tog 3 500 arbetstimmar under sju år att färdigställa den.[13] Den 6 september 2012 utnämndes Uno Milton till ”hedersnörd” av Tekniska museet. Han var då 85 år gammal.[14]

Andra utställningar som för närvarande visas tills vidare är "Hyper Human" (2021-), "Subject: hello" (2022-), ”Teknoleket” och dataspelsutställningen "Play beyond play" (2018-). Det pågår också ett antal tillfälliga utställningar, så som "Galleri AI" som öppnade 23 april 2023 [15] och ”Salong Energi – Ågesta Kraftverk” där dokumentärfilmen "Ågesta R3 - A ripple in time" visas[16]. Ett annat exempel på en tillfällig utställning var ”Digital revolution” som visades mellan 26 oktober 2014 och 30 augusti 2015, där besökaren kunde utforska hur konst, musik, film och dataspel har inspirerats och utvecklats med hjälp av digital teknik.[17]

Tidigare visades bland annat ”Mekanisk verkstad” (1984-2011), "Robotics" (2003-2007), ”Södra länken” (2004), ”Antarktis - det är coolt!” (2005), ” Klimatgreppet” (2006), ”Kvinnors uppfinningar” (2006-2014), ”Dataspel” (2008), ”Övergivna platser” (2010), ”Slussen i Stockholm” (2013-2018) och ”Älskade telefon” (fram till maj 2014) där en stor mängd teletekniskt material från Telemuseets samlingar ställdes ut. Detta övertogs av Tekniska museet när Telemuseum slog igen i januari 2004. Andra utställningar har varit ”Christopher Polhem – tillbaka till framtiden” (2011-2021) som handlade om universalgeniet Christopher Polhem och ”Spelet om energin” (2009-2019).[18]

Museets amatörradiostation ligger i byggnadens fjärde våning och har anropssignalen SKØTM. Stationen bemannas av ett 50-tal medlemmar av föreningen Sveriges Sändareamatörer. En 30 meter hög mast med roterbar antenn ger långväga förbindelser. Stationen är bara öppen vissa tider.[19]

Museets samlingar består av 57 000 föremål, 1 200 hyllmeter arkivhandlingar, 200 000 ritningar och kartor, 800 000 bilder och drygt 50 000 böcker. Utställningsytan är på 10 000 kvadratmeter.

Bilder utställningar (urval)

Samlingar (urval)

Verksamhet utanför museet

Sedan 2017 bedriver Tekniska museet även en mobil verksamhet under namnet "Maker Tour - programmering i skolan". Projektet, som är ett integrationsprojekt riktat mot lärare och elever i årskurs 4-6, finansieras sedan start av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och sedan 2020 även av Stockholms stad. De rosa bussarna har sedan 2017 rullat ut till hundratals skolor i Stockholmsregionen.

"Maker Tour – programmering i skolan" har nominerats till flera priser, bland annat ”Årets pedagogiska pris”, ”Årets samhällsbyggare”, samt ”Årets långsiktiga” i Gyllene Hjulet 2019.[20]

Museidirektörer genom tiderna

[21]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Tekniska museet är Årets museum 2016! « Sveriges Museer”. www.sverigesmuseer.se. http://www.sverigesmuseer.se/nyheter/2016/04/tekniska-museet-ar-arets-museum-2016/. Läst 19 april 2016. 
  2. ^ ”The Children in Museums Award 2017”. Hands On!. http://www.hands-on-international.net/award/winner-2017/. Läst 14 maj 2019. 
  3. ^ ”Tekniska museets historia.”. https://www.tekniskamuseet.se/om-tekniska-museet/tekniska-museets-historia/. Läst 10 januari 2023. 
  4. ^ ”Förhandsinformation inför Cino4-premiären i januari 2007”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101014145006/http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/tekniska_museet/pressrelease/view/122492. Läst 5 oktober 2010. 
  5. ^ ”Digitalt museum: Differentialanalysator byggd med delar från konstruktionssystemet FAC.”. https://digitaltmuseum.se/021026360610/differentialanalysator. Läst 10 januari 2023. 
  6. ^ Dædalus: Sveriges tekniska museums årsbok. Årg 54 (1985)
  7. ^ Hultin (2002), s. 216
  8. ^ Stockholms byggnader (2012), s. 197
  9. ^ ”Start för bygget av ny upplevelsearena för vetenskap i 3D”. Tekniska museet. 21 februari 2022. https://www.mynewsdesk.com/se/tekniskamuseet/pressreleases/start-foer-bygget-av-ny-upplevelsearena-foer-vetenskap-i-3d-3163522. Läst 13 maj 2023. 
  10. ^ ”De vann World in Property Award 2022”. worldinproperty.se. 9 februari 2023. https://worldinproperty.se/article/de-vann-world-in-property-award-2022-31394. Läst 13 maj 2023. 
  11. ^ ”MegaMind – nöje för nyfikna.”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/megamind/. Läst 10 januari 2023. 
  12. ^ ”The Children in Museums Award: The first decade” (PDF). europeanmuseumacademy.eu. Februari 2022. https://europeanmuseumacademy.eu/wp-content/uploads/2023/02/2022_CMA_The_Children_in_Museums_Award.pdf. Läst 13 maj 2023. 
  13. ^ ”Tekniska museet: Modelljärnvägen.”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/modelljarnvagen/. Läst 10 januari 2023. 
  14. ^ P4 Extra: Tekniska museet har utnämnt en hedersnörd.
  15. ^ ”AI skapar innehållet i nytt galleri på Tekniska museet”. Tekniska museet. 20 april 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/tekniskamuseet/pressreleases/ai-skapar-innehaallet-i-nytt-galleri-paa-tekniska-museet-3246540. Läst 13 maj 2023. 
  16. ^ ”Kärnkraft som kulturarv – utställning, dokumentärfilm och podd om Sveriges första kommersiella atomreaktor”. Tekniska museet. 9 mars 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/tekniskamuseet/pressreleases/kaernkraft-som-kulturarv-utstaellning-dokumentaerfilm-och-podd-om-sveriges-foersta-kommersiella-atomreaktor-3238565. Läst 13 maj 2023. 
  17. ^ ”Tekniska museet: Digital Revolution”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/tidigare-utstallningar/digital-revolution-en-interaktiv-totalupplevelse/. Läst 10 januari 2023. 
  18. ^ ”Tekniska museet, utställningar.”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/. Läst 10 januari 2023. 
  19. ^ ”Tekniska museet: SKØTM – amatörradiostation.”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/skotm-amatorradiostation/. Läst 10 januari 2023. 
  20. ^ ”Stockholms Stad skriver avtal med Tekniska – hundratals sjätteklassare i satsning på digital kompetens”. Tekniska museet. 27 november 2020. https://www.mynewsdesk.com/se/tekniskamuseet/pressreleases/stockholms-stad-skriver-avtal-med-tekniska-hundratals-sjaetteklassare-i-satsning-paa-digital-kompetens-3054498. Läst 13 maj 2023. 
  21. ^ ”Tidigare utställningar, Cino4”. https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/tidigare-utstallningar/cino4/. Läst 8 maj 2017. 

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Cedrenius, Gunilla (1999). ”Tekniska museet på divanen: tankar kring ett jubileumsseminarium”. Dædalus (Stockholm) 2000(68),: sid. [210]-221 : ill. 0070-2528. ISSN 0070-2528.  Libris 8196448 Digitaliserad artikel
  • Rudberg Eva, red (1986). Dædalus: Sveriges tekniska museums årsbok. Årg. 54(1985), Museet och 30-talet : om arkitektur, kultur och teknik under 1930-talet och Tekniska museets nya museibyggnad. Stockholm: Sveriges tekniska museum. Libris 8258845. ISBN 91-38-09082-1 (inb.)  Digitaliserad årgång
  • Höjeberg Mats, red (1998). Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 67(1999), Teknik som kultur : Tekniska museet 75 år. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8258856. ISBN 91-7616-100-5 (inb.)  Digitaliserad årgång
  • Höjeberg Mats, red (1999). Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 68(2000), Mötesplats Tekniska museet. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8258847. ISBN 91-7616-011-4 (inb.)  Digitaliserad årgång
  • Ek-Nilsson, Katarina (1997). ”Militär och museiman: Torsten Althin och skapandet av Tekniska museet”. Dædalus (Stockholm) 1998(66),: sid. [23]-42 : ill. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2636434 Digitaliserad artikel
  • Nisser, Marie (1986). ”Tekniska museet och dess föregångare”. Dædalus (Stockholm) 1985(54),: sid. 149-163, 196-197 : ill. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2831517 Digitaliserad artikel

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Polhemsslussen modell 2014e.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Modellen för Polhemsslussen, vy mot Mälaren
Polhemsslussen modell 2014g.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Modellen för Polhemsslussen, vy mot Saltsjön
Tekniska museet 1952.jpg
Tekniska Museet i Stockholm. Philips demonstrerar television. T.h. Intendent Altin
Tekniska museet huvudentre 2018 TEKI0019208.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Gerdén, Licens: CC BY 4.0
Exteriör av Tekniska museets huvudentré.
1912Scania-Vabis.jpg
Författare/Upphovsman: Liftarn, Licens: CC BY-SA 3.0
Scania-Vabis (1912) used by AB Stockholms Bryggerier. Four cylinder engine giving 20-36 hp (22-27 kW).
Maria Magdalena kyrkas tornur 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Lysgasmotor.JPG
Författare/Upphovsman: Hangsna, Licens: CC BY-SA 3.0
Lysgasmotor tillverkad av Crossley Brothers 1876-1910. Bild tagen 2012 på Tekniska museet.
DNG2013 AAGN 05811.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Gerdén, Licens: CC BY 3.0
Utställningen 100 innovationer i Maskinhallen på Tekniska museet.
Tekniska Museets nybyggnad. Plan 5. 11 sept. 1935.jpg
Tekniska Museets nybyggnad. Plan 5. 11 sept. 1935. TEKI0014147
Allmänna Konst- och Industriutställningen 1897.jpg
DIG91405. Luftballong utanför Industrihallen vid Allmänna Konst- och Industriutställningen på Djurgården i Stockholm,1897.
Maskinhallen på Tekniska Museet..jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf okänd, Licens: CC0
B3196. Maskinhallen på Tekniska Museet.
Tekniska museet sk0tm.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
The Amateur Radio station at the Science Museum in Stockholm. Reopened for the public on January 31, 2007. Photograph by Henryk Kotowski on January 31,2007.
Tekniska museets invigning.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf okänd, Licens: CC0
C13863. Tekniska Museet, Stockholm, den 18 maj 1936. Demonstration av äldre fordon på takterrassen i samband med museets invigning. På bilden ses statsminister Per-Albin Hansson och handelsminister Fritiof Ekman.
Skollovsvecka på Tekniska museet..jpg
Författare/Upphovsman: Okänd fotograf: Pressens Bild AB, Licens: CC0
DIG13303. Skollovsveckan 21.-26. febr. 1944 på Tekniska museet.
Talmaskin Fröken ur.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Talmaskin för "Fröken ur" från 1934 på Tekniska Museet, Stockholm
Cino4 skylt.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Lysskylt till cino4 på Tekniska Museet, Stockholm
Bleriot XI Thulin A Gardet.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY 3.0
Mikael Carlson´s maiden flight with the restored Blériot XII/Thulin A from 1918, owned bý the Technical Museum of Stockholm since 1926 and never flown in the past. Gärdet in Stockholm 2008-08-21, 100 years after an aeroplane first was flown in Stockholm in 1910 by Swedish flight pioneer Carl Cederström (in a Blériot of the same type).
Tekniska museet 2008b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tekniska museet i Stockholm, maskinhallen
Martin Wibergs difference engine.jpg
Författare/Upphovsman: Peter Häll, Licens: CC BY-SA 4.0
Martin Wibergs differensmaskin.
Anders Brahme Unga forskare FAC System model.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Anders Brahme, prize winner of Unga forskare, Technical Museum of Stockholm, 1963, presents his working model in FAC System of mechanical differential analyser
Tekniska museet hiss 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tekniska museets hiss
Tekniska museet fasad 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tekniska museet fasad, entré
Tekniska museet gruvan 2014a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tekniska museet gruvan
DNG2006 JSBN 00005 cr.jpg
Författare/Upphovsman: Jonas Berggren, Licens: CC BY-SA 4.0
Uno Miltons modelljärnväg på Tekniska museet.
Tekniska museet maskinhall.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tekniska museet i Stockholm, maskinhallen
Elektrisk maskin på Tekniska museet.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf okänd, Licens: CC0
B9310. Museivakt A Högberg demonstrerar statisk elektricitet med en influensmaskin Tekniska Museet 1954.